Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Istanbul

Koordinater:41°0′N29°0′Ö / 41.000°N 29.000°Ö /41.000; 29.000
Från Wikipedia
För andra betydelser, seIstanbul (olika betydelser).
Istanbul
(İstanbul)
Stad
Istanbul
Istanbul
LandTurkiet Turkiet
ProvinsIstanbul
Höjdläge100 m ö.h.
Koordinater41°0′N29°0′Ö / 41.000°N 29.000°Ö /41.000; 29.000
Area
 - kommun5 343,02 km²[1]
Folkmängd
 - kommun13 854 740 (31 december 2012)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun2 593 invånare/km²
BorgmästareEkrem Imamoglu (CHP)
Geonames745044
745042
Istanbuls läge i Turkiet.
Istanbuls läge i Turkiet.
Istanbuls läge i Turkiet.
Webbplats: İstanbul Büyükşehir Belediyesi
Vy åt öst över Istanbul medGyllene hornet i förgrunden sett frånEyüp, nordväst om centrum.

Istanbul (latin:Constantinopolis) (turkiska:İstanbul,grekiska:ΚωνσταντινούπολιςKonstantinoúpolis, äldresvenska namn:Miklagård samtKonstantinopel) ärTurkiets största stad och är belägen vidBosporen ochMarmarasjön på gränsen mellanEuropa ochAsien. Istanbuls storstadskommun (İstanbul Büyükşehir Belediyesi) täcker numera helaIstanbuls provins och är efter en administrativ omorganisation 2008 indelad i 39 distrikt.[3] Folkmängden uppgick till 13,8 miljoner invånare i slutet av 2012 på en yta av 5 343 kvadratkilometer. Av dessa bodde cirka 60 procent på den europeiska sidan och 40 procent på den asiatiska sidan.[2]

Istanbul är Turkiets kulturella och ekonomiska centrum, trots attAnkara är huvudstaden. Staden vareuropeisk kulturhuvudstad2010 tillsammans med städernaPécs ochRuhrområdet.

Istanbul grundades av greker på600-talet f.Kr. somByzantion; såsomNova Roma ellerKonstantinopel var den senare huvudstaden iRomarriket ochBysantinska riket (Östrom) från 330 fram till 1453, då den blevOsmanska rikets huvudstad. DåRepubliken Turkiet utropades år1923 blev landets huvudstadAnkara. Namnet Istanbul blev officiellt år 1926.[4]

Istanbul har förbindelse medjärnväg västerut mot Europa samt till Ankara och vidare österut i Turkiet. Numera är staden omgiven avmotorvägar som leder såväl till den bulgariska gränsen som till Ankara. Broarna över Bosporen är motorvägsbroar.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Namnet har sagts härledas tillgrekiskansεις την πόλιν (eis ten pólin) ’i staden’, som sades ha missförståtts som stadsnamnet. En annan vanlig förklaring är attİstanbul helt enkelt är enturkisk förvrängning avKonstantinopolis, där-stan- och-pol- förenats medi som en del av den turkiska vokalbindningen.

Stadsbild

[redigera |redigera wikitext]

Staden kan delas in i tre delar: den gamla staden på halvön mellanGyllene hornet ochMarmarasjön (Eminönü,Sultanahmet,Seraljudden), den något yngre delen norr om Gyllene hornet (Galata,Beyoğlu) och den asiatiska delen på andra sidanBosporen (Üsküdar,Kadıköy). Den asiatiska och den europeiska delen av staden sammanbinds av tre broar,15 juli martyrernas bro, invigd 1973,Fatih Sultan Mehmet-bron, invigd 1988 ochYavuz Sultan Selim-bron, invigd 2016.

Storstadskommunen omfattar idag hela provinsen Istanbul, varav cirka 60 procent av befolkningen bor på den europeiska sidan. Endast ett par procent av befolkningen inom stads- och provinsgränsen bor utanför själva centralorten. Istanbuls sammanhängande bebyggelse omfattar i huvudsak storstadskommunens södra delar längs kusten mot Marmarasjön och längs båda sidorna av Bosporen. Även området runtGebze i den i öster angränsande provinsenKocaeli hänger i dag bebyggelsemässigt samman med Istanbulområdet.

Istanbul är en mycket vital och ekonomiskt viktig stad. Dess viktigaste näring är handel, men där finns också omkring en tredjedel av Turkiets totala industri, främst tillverkning avtextilier,läder,tobak och verkstadsprodukter. Istanbul är även det främsta lärdomscentret i landet med fem universitet, en teknisk högskola och andra inrättningar med ett flertal museer. Staden har en livlig hamn med omfattande sjöfart och välfungerande färjetrafik uppför Bosporen och till öarna i och städerna runt Marmarasjön.

Staden är också känd för sin gamla, välbevarade och mycket aktivabasar, som ligger i den gamla stadens mitt och den egyptiska kryddbasaren, som ligger vid den första Bosporenbrons fäste.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]

Istanbuls storstadskommun, som i dag är synonymt med provinsen Istanbul, omfattar 39 distrikt enligt den senaste administrativa omorganisationen som genomfördes den 6 mars 2008.[3]

Distrikt på den asiatiska sidan

Adalar,Ataşehir,Beykoz,Çekmeköy,Güngören,Kadıköy,Kartal,Pendik,Şile,Sultanbeyli,Tuzla,Ümraniye,Üsküdar,Maltepe,Sancaktepe

Distrikt på den europeiska sidan

Arnavutköy,Avcılar,Bağcılar,Bahçelievler,Bakırköy,Başakşehir,Bayrampaşa,Beşiktaş,Beylikdüzü,Beyoğlu,Büyükçekmece,Çatalca,Esenler,Esenyurt,Eyüp,Fatih,Gaziosmanpaşa,Kağıthane,Küçükçekmece,Sarıyer,Silivri,Şişli,Sultangazi,Zeytinburnu

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Byzantion och Konstantinopel

Vid utgrävningar i slutet av 2008 för järnvägstunnelnMarmaray upptäcktes gravar och boplatser frånyngre stenåldern, som daterats till mellan6400 och5800 f.Kr. På 1950- och 1960-talen påträffades lämningar från yngre stenåldern i två förorter, vilket var de första fynden från den epoken i stadens historiska kärna.[5]

Antikens Byzantion

[redigera |redigera wikitext]
Konstantin den store på en mosaik från 1000-talet i Hagia Sofia.

På platsen för Istanbul grundlades år667 f.Kr. stadenByzantion (ellerBysans) av grekiska bosättare frånMegara.[6] Sedan den romerske kejsarenSeptimius Severus år 196 e.Kr. straffat staden för att den tog en av hans medkejsares parti genom att låta riva ner dess murar och föra plogen över dess område förde den en tynande tillvaro.Konstantin den store insåg emellertid platsens strategiska betydelse och omskapade efter sin seger överLicinius Byzantion till en präktig, rik och befäst residensstad,Nova Roma ("Nya Rom"), som han själv ville att den skulle kallas. Eftervärlden kom dock att kalla denKonstantinopel efter honom. Praktbyggnader som kejsarpalatset ochhippodromen uppfördes, kyrkor ersatte de nedrivna templen, konstverk och dyrbarheter ditfördes från hela romerska riket, och stora privilegier lockade dit nya invånare.[7]

Bysantinsk tid

[redigera |redigera wikitext]

När detromerska riket föll samman förblev Konstantinopel ett kulturcentrum och huvudstad i detbysantinska riket (Östrom).[6] Staden fortsatte att växa så att den växte ur sina gamla befästningar. Detta i förening medhunnernas ochgoternas anfall gjorde det nödvändigt med större och starkare befästningar. Byggandet av den så kalladetheodosianska muren avslutades 413 av pretorianprefekten Anthemius, som var riksföreståndare underTheodosius II:s minderårighet. Den förstördes genom jordbävning, men uppfördes åter som dubbelmur år 447.[7]

Sin glansperiod fick Konstantinopel under kejsarJustinianus I, sedan det ryktbaraNikaupproret den 13–20 januari 532 lagt en stor del av staden i aska.[7] Upproret kostade omkring 30 000 människor livet, och den följande tiden var fylld av stridigheter mellan anhängare av olika religiösa samfund. Ett flertal kyrkomöten hölls i Konstantinopel för att bilägga dessa strider. Justinianus regering 527–565 medförde en mängd nya byggnadsverk,[6] bland annatHagia Sofia och 25 andra, mindre kyrkor, samt ett praktfullt palats, nu spårlöst försvunnet.[8]

Under 600-talet utsattes staden för flera angrepp. År 616 och 626 anföllperserna, och år 626 nomadiska folk norrifrån. Ännu farligare var dock de arabiska angreppen 675, då kalifenMuawiya I utan resultat försökte inta staden, och 717–718. År 906 och 941 kom angrepp frånKievriket under furstarnaOleg ochIgor. Försvaret förstärktes dock,[9] och från 800-talet började utländska trupper tas i tjänst, bland annat nordbor som kallades "väringar". I Norden kallades staden för ”Miklagård”.[6] Trots anfallen utifrån fortsatte byggnadsverksamheten. KejsarHerakleios (610–641) anlade i Konstantinopels norra del, utanför stadsmurarna, det så kalladeBlachernaipalatset, av vilket grundmurarna ännu finns i behåll.[9]

De italienska handelsrepublikernas ökade ekonomiska intressen och därvid uppkomna stridigheter resulterade i det så kalladelatinska korståget mot staden,[6] och den 12–13 april 1204 intogs staden avKonrad av Monferrato och hans latinska korsriddare och plundrades under tre dagar. Många praktfulla byggnader förstördes och dyrbara konstverk bortfördes. Korsfararna satte in en latinsk kejsare i staden, men det latinska kejsardömet föll 1261 och den bysantinska kejsaren kom åter att ha makten över staden. Vid 1200-talets slut stördes åter lugnet i Konstantinopel, denna gång avvenetianarnas anfall motgenueserna iGalata.[9]

Osmansk tid

[redigera |redigera wikitext]

Vid början av 1300-talet började detosmanska riket att utgöra ett allt större hot mot Konstantinopels säkerhet, och i mitten av århundradet erövrade osmanerna större delen av de bysantinska områdena i Europa. Från 1396 ansatte sultanenBeyazit I staden, men han var år 1401 tvungen att bryta upp på grund avTimur Lenks uppträdande i Mindre Asien.[6][9] Timur höll turkarna upptagna för en tid, men 1422 anföll de på nytt Konstantinopel, och staden var ytterst nära att falla iMurad II:s händer. Efter många krig föll staden slutligen år1453 för osmanernas invasion och blev huvudstad iOsmanska riket (seslaget om Konstantinopel).[6]

I samband medgrekernas frihetskamp och upproret påPeloponnesos 1821 tog turkarna i Konstantinopel en gruvlig hämnd på den grekiska delen av befolkningen, och liknandepogromer har förekommit även senare (1895, 1915). Staden har också härjats av omfattande bränder (1714, 1755, 1808 och speciellt 1826). 1915 brann halvaHöga porten, med viktiga statsarkiv, ner.[10]

Istanbul i republiken Turkiet

[redigera |redigera wikitext]
Istanbul och den norra stranden avGyllene hornet.

1918–1923 var Konstantinopel ockuperat avententemakterna, men vidLausannefreden erkändes staden som turkisk och de främmande trupperna drog sig ut. Då sultanatet upphävdes 1922 flydde sultanMehmet VI från staden, och året därpå blevAnkara den nya republikenTurkiets huvudstad.[10] Staden fick officiellt namnet Istanbul år1926. Den nutida staden omfattar inte bara Konstantinopel utan även de antika städernaChrysopolis (Üsküdar) ochChalkedon (Kadıköy).

Den6 september1955 skakades staden avIstanbulpogromen, som inte bara skördade mänskliga offer, utan även ledde till stor förstörelse av kyrkliga egendomar.

Sevärdheter

[redigera |redigera wikitext]
Hagia Sofia.

Istanbul har många kända historiska monument och de historiska områdena i staden är avUnesco förklaradevärldsarv. Rester finns av denkonstantinopolitanska hippodromen, enhippodrom somKonstantin den store anlade för att efterliknaRom.KyrkanHagia Eirene från år360 var platsen för det fjärdeekumeniskakonciliet och den konstantinopolitanskapatriarkens ursprungliga säte. Största sevärdheten ärHagia Sofia, en kyrka byggd av kejsarJustinianus I invigd år527 och rankad som ett av de största arkitektoniska mästerverken. Kyrkan var centralhelgedomen för de ortodoxa kyrkorna och platsen där bland annatschismen mellan katolska och ortodoxa kyrkan befästes genom enbannbulla år 1054. Under det muslimska styret gjordes den om tillmoské.

Andra sevärdheter ärsultanens palats,Topkapi, de många moskéerna (camii), varav de mest kända ärSüleymaniyemoskén,Blå moskén (Sultan Ahmet Camii),Beyazitmoskén, ochNya moskén (Yeni camii), samtYerebatan sarayi som är en underjordisk vattenreservoar från 500-talet och Kariye Camii från 1100–1300-talen, känd för sina välbevarade mosaiker.

I Istanbul finns ocksåSveriges äldsta diplomatiska beskickning som upprättades redan på1700-talet då Sverige och det Osmanska riket hade en militärpakt för att skydda kungKarl XII motRyssland.Ambassaden flyttades 1927 till Ankara, och fastigheten ”Svenska Palatset i Istanbul” rymmer istället det svenska generalkonsulatet ochSvenska forskningsinstitutet i Istanbul. Den ursprungliga byggnaden har under historiens gång eldhärjats vid flera tillfällen och brann slutligen ner till grunden 1818. Det nuvarande svenska palatset invigdes 1870. Svenska palatset förvaltas avStatens Fastighetsverk. Under 2009 utfördes förstärkningsarbeten för att byggnaden ska klara av de jordbävningar som förekommer i regionen.

I staden finns olympiastadionAtatürk, som var värd för finalen iUEFA Champions League 2005.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]
Istanbul ochBosporen medSvarta havet i norr ochMarmarasjön i syd.
Modernaspårvagnar typ A32 i Istanbul.

Klimatet i Istanbul ärkustklimat med varma, något torra somrar och kyliga, nederbördsrika vintrar. Regnigaste månaden är december med omkring 124 millimeter regn och den torraste månaden juni med bara 34 millimeter regn. Den totala nederbördsmängden i staden är 844 millimeter per år.[11] Snö förekommer bara mellan 1 och 2 veckor per år. Staden har högluftfuktighet, vilket gör att luften kan kännas varmare eller kallare än motsvarande lufttemperaturer vid lägre fuktighet för personer som är vana vid lägre luftfuktighet. Dessutom är det oftast blåsigt i staden, som harmedelvinden 17 kilometer i timmen (4,7 meter per sekund).

Uppmätta normala temperaturer och normalnederbörd i Istanbul:[12][11]

JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde8,79,111,216,521,426,028,428,525,020,115,311,1
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde2,92,83,97,712,016,018,518,715,512,08,55,3
 Nederbörd98,480,269,945,836,134,038,847,861,496,9110,7123,9
 Diagramtemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
98
 
9
3
 
 
80
 
9
3
 
 
70
 
11
4
 
 
46
 
17
8
 
 
36
 
21
12
 
 
34
 
26
16
 
 
39
 
28
19
 
 
48
 
29
19
 
 
61
 
25
16
 
 
97
 
20
12
 
 
111
 
15
9
 
 
124
 
11
5

Tabellen visar genomsnittliga värden från perioden mellan 1970 och 2009.

Turism

[redigera |redigera wikitext]

Istanbul besöks av mängder medturister varje år. År 2019 hade staden 14,9 miljoner utländska besökare.[13]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Istanbul Metropolitan Municipality; Authority Area Läst 29 januari 2010.Arkiverad 28 februari 2010 hämtat från theWayback Machine.
  2. ^ [ab]Türkiye istatistik Kurumu; Adrese Dayalı Nüfus Kayıt Sistemi, Nüfus Sayımı SonuçlarıArkiverad 20 september 2015 hämtat från theWayback Machine. Adressbaserat folkbokföringssystem. Läst 23 november 2013.[död länk]
  3. ^ [ab]Istanbul Metropolitan Municipality; History of Local Governance in Istanbul Läst 29 januari 2010.
  4. ^”Istanbul”. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se/lang/istanbul. 
  5. ^Istanbul's ancient past unearthed, BBC News, 10 januari 2009.
  6. ^ [abcdefg]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 122-23 
  7. ^ [abc]Konstantinopel, sp. 843 iNordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  8. ^Konstantinopel, sp. 843–844 iNordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  9. ^ [abcd]Konstantinopel, sp. 844 iNordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  10. ^ [ab]”Istanbul”. Store norske leksikon.http://snl.no/Istanbul. Läst 23 oktober 2012. 
  11. ^ [ab]”Yıllık Toplam Yağış Verileri - İstanbul”. Meteor.gov.tr. Meteor.gov.tr. Arkiverad frånoriginalet den 31 mars 2013.https://web.archive.org/web/20130331072105/http://www.meteor.gov.tr/veridegerlendirme/yillik-toplam-yagis-verileri.aspx?m=ISTANBUL. Läst 25 juni 2010. 
  12. ^”World Weather Information Service”. worldweather.org. World Weather.http://www.worldweather.org/014/c00047.htm. Läst 3 februari 2009. 
  13. ^İstanbul Turizm İstatistikleri Raporu: Aralık - 2019 İstanbul İl Kültür ve Turizm Müdürlüğü. Läst 16 januari 2021.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Världsarv iTurkiet
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Istanbul&oldid=56788124
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp