Ismail Kadare föddes år 1936, och upplevde därmedandra världskriget och dess påverkan på Albanien, med förstitaliensk och sedannazitysk ockupation, varefter landet, efter dess befrielse av kommunistiska partisaner 1944, hamnade iÖstblocket underSovjetunionens inflytande. Efter grundskola och gymnasium i födelsestaden, inskrevs han vid Tiranas universitet, där han studerade språk och litteratur. År 1956 tog Kadare lärarexamen. Han studerade därefter världslitteratur vidMaksim Gorkijs litteraturinstitut iMoskva, men återvände till hemlandet efter splittringen mellan Sovjetunionen och Albanien 1960.
Från 1960-talet var han en av Albaniens ledande kulturpersoner. Trots att han varmarxist,[3] blev hans kritik motEnver Hoxhas regim utslagsgivande för hans författarskap då han på olika sätt,i skönlitterär dräkt, försökte mana till befrielse. År 1970 invaldes han iparlamentet, vilket medgav en viss rörelsefrihet; han kunde därmed resa utomlands. Kadare åsamkade sig missnöje med en politisk satir 1975 och förbjöds då i tre år att utge något verk. Han var dock inte att betrakta som endissident under Hoxha.[4]
I protest motRamiz Alia, som var den siste kommunistiske presidenten i Albanien före demokratiseringen, sökte och fick Kadare med familj politisk asyl iFrankrike år 1991. Han var redaktör för den franskspråkiga litterära tidskriftenLes Lettres Albanaises.
Ämnet i de flesta av hans romaner är albanernas historia från och med denturkiska erövringen i mitten av 1400-talet och fram till nutid. Till en början gjorde sig Kadare ett namn som lyriker, men han gav snart upp denna genre och gjorde 1964 succé med romanenGjenerali i ushtrisë së vdekur (Den döda arméns general), som också har filmatiserats flera gånger, bland annat medMarcello Mastroianni. Trots kritik ochcensuråtgärder från den kommunistiska regimens sida lyckades han nå en internationell publik med många av sina romaner.
^"But the tacit suggestion that Mr. Kadare was a dissident, like Vaclav Havel or Aleksandr Solzhenitsyn, is very misleading. Mr. Kadare could never have survived and published under the Hoxha regime without some degree of cooperation, the complete details of which are not yet entirely clear. "The New York Sun, "Mystery of Man: Just Who Is Ismail Kadare?", juni 2005Arkiverad 15 december 2009 hämtat från theWayback Machine.
.jpg)
.svg)
