Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Island

Koordinater:65°N18°V / 65°N 18°V /65; -18
Från Wikipedia
För andra betydelser, seIsland (olika betydelser).
Ej att förväxla med Staten Island.
Island
Ísland
FlaggaStatsvapen
ValspråkMeð lögum skal land byggja ("Med lag skall land byggas")
Nationalsång: Lofsöngur

läge
Huvudstad
(även största stad)
Reykjavík
Officiellt språkIsländska
StatsskickParlamentariskrepublik
 - PresidentHalla Tómasdóttir
 - StatsministerKristrún Mjöll Frostadóttir
NationalförsamlingAlltinget
SjälvständighetfrånDanmark 
 - Deklarerad17 juni1944 
 - Erkänd17 juni1944 
Yta
 - Totalt103 000 km²[1] (105:e)
 - Vatten (%)2,68 %
Demografi
 - 2023 års uppskattning387 758[3] (174:e)
 - 2011 års folkräkning315 556[2] 
 - Befolkningstäthet3,76 inv./km² (187:e)
BNP (PPP)2022 års beräkning
 - Totalt 24,197 miljarderUSD[4] (152:e)
 - Per capita 64 621USD[4] (17:e)
BNP (nominell)2022 års beräkning
 - Totalt 27,865 miljarderUSD[4] (113:e)
 - Per capita 74,417USD[4] (13:e)
Ginikoefficient (202+0) 25,3[5] 
HDI (2021) 0,959[6] (3:a)
Valutakróna (ISK)
TidszonUTC
Topografi
 - Högsta punktHvannadalshnjúkur[7],2110 m ö.h.
 - Största sjöÞingvallavatn,83,7 km²
 - Längsta flodÞjórsá,230 km
Nationaldag17 juni
NationalitetsmärkeIS
LandskodIS[8], ISL[9], 352[9]
Toppdomän.is[10]
Landsnummer354

Island (isländska:Ísland;[11][ˈislant] ) är eneuropeiskrepublik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar. Island ligger i norraAtlanten mellanGrönland ochFäröarna, precis söder omnorra polcirkeln (förutom önGrímsey). Trots detta läge har landet ett mildare vinterklimat än norra Sverige eftersom milda vattenströmmar förs förbi ön avnordatlantiska driften. Dock kan somrarna vara ganska kyliga och ha mycket nederbörd. Islands huvudstad, liksom landets största stad ärReykjavík.

Island hade den 1 januari 2022 en befolkning på&&&&&&&&&0376248.&&&&&0376 248[12] och är, med en area på&&&&&&&&&0102775.&&&&&0102 775 km², det geografiskt 17:e största landet i Europa, något större änUngern. Trots att landet har en förhållandevis stor yta, i jämförelse med andra europeiska länder, är Island det europeiska land som har lägstbefolkningstäthet, med omkring 3 invånare per kvadratkilometer.

EnligtLandnamnsboken inleddes bosättningen av Island under 800-talet. Under de följande århundradena emigreradenorrmän, och andraskandinaver om än i mindre utsträckning, till Island. De flesta boende härstammar i dag från skandinaviska ochgaeliska bosättare. På senare år har dockpolacker[13] och andra invandrargrupper etablerat sig, vilket befäst en allt mer internationell prägel.

Island betraktas allmänt som världens äldsta ännu aktivademokrati. Det isländskaparlamentetAlltinget har sina rötter i detting som hölls år930 iTingvalla.

Island hade 2006 världens högsta levnadsstandard med ettHuman Development Index på 0,968, men har sjunkit i rankningen sedanfinanskrisen 2008 och hamnade 2011 på plats 16.[14][15] År 2021 hamnade Island på tredje plats.[6]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islands historia

I isländsk tradition berättas att iriska eremiter,paper, redan på700-talet hade tillfälliga bosättningar på Island, men det saknas arkeologiska bevis för det. I mitten av800-talet komfäringenNaddodd och svenskenGardar Svavarsson till Island. Den senare var son tillSvavar den svenske som ägde gods påSjälland. Gardar uppges ha varit den som först nådde den isländska ostkusten. Han seglade runt ön och övervintrade där. Sommaren därefter, vid ankomsten tillNorge, prisade han ön: "härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogbevuxet mellan fjäll och strand".[16]VikingenFloke Vilgerdarson frånRogaland sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namnIngolf Arnarson ochHjörleif till ön. De var ifrånFjaler iSunnfjord och lämnadeNorge omkring år870 med två skepp fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sinahögsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa lämpligt boställe. Dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård, som gavs namnetReykjavík,Rökviken, efter sina heta, rykande källor.[17] Då var Hjörleif redan död, ihjälslagen av sina trälar. Ingolf var den förste som bosatte sig permanent på Island.

Ön koloniserades därefter i snabb takt av norska invandrare, främststormän som emigrerade från Norge, när kungHarald Hårfager enade Norge och gjorde sig till ensam härskare genom det stora sjöslaget vidHafrsfjord år872.[18]Norge och Island bildade1262 en union.[19]

Sedan Norge hade ingått union med Sverige efter freden i Kiel förblev Island, med Grönland och Färöarna, danska. 1903 inleddes ettsjälvstyre med egen regering. År 1918 fick Island självständighet, fortfarande i union med Danmark, som konungariket Island (Konungsríkið Ísland). Detta innebar bland annat att Danmark skötte Islands utrikespolitik, medan Island hade självstyre i det mesta och hade gemensam konung (personalunion) med Danmark.[20]

Inför andra världskriget var Island, liksom Danmark, i princip neutralt, men i och med den tyska ockupationen av Danmark den 9 april 1940 övertog den isländska regeringen Islands utrikespolitik och alla landets övriga uppgifter som hittills skötts av den danske kungen och den danska regeringen.[20][21] En månad senare invaderade och ockuperade Storbritannien Island och kränkte därmed isländsk neutralitet. 1941 tog USA över ockupationen av landet.[20] 1941 utsågsSveinn Björnsson till Islandsriksföreståndare och ersatte därmed den danske kungen som regent.[21]

Det brittiska örlogsfartygetCoventry City och den isländskapatrullbåtenAlbert utanförVästfjordarna

Den 31 december 1943 upphörde den dansk-isländska förbundslagen. Den instabila situationen mitt under ett världskrig gav upphov till diskussionen om Island skulle klippa de sista banden till Danmark, och från den 20 maj 1944 och fyra dagar senare hölls en folkomröstning i denna fråga. Omröstningen hade två frågor: Om personunionen med Danmark skulle avskaffas och i så fall ommonarkin skulle bevaras eller ersättas av enrepublik. Resultatet gav en överväldigande majoritet på över 98 % för både avskaffandet av monarkin och införandet av republiken. Island proklamerades formellt som republik från den 17 juni 1944 med Sveinn Björnsson som landets första president.[20]

Från 1952 och framåt har landet utökat sin fiskegräns från 3 till nuvarande 200 nautiska mil; år 1958 (12 nautiska mil), 1972 (50 nautiska mil) och 1975–1976 (200 nautiska mil). Detta ledde till konflikter med Storbritannien, vilka kulminerade med de så kallade torskkrigen som pågick mellan 1958 och 1976. Britterna accepterade inte den utvidgade fiskegränsen och skickadekrigsfartyg (fregatter) för att skydda brittiskatrålare. De allvarligaste konfrontationerna skedde när Island utökade sin ekonomiska zon till 200 sjömil utanför kusten, vilket gjorde att konflikten blossade upp igen 1975–1976. Den isländskakustbevakningen ingrep mot brittiska trålare och klippte med hjälp av specialbyggda båtar helt sonika av trålarna för dem. Mot den isländska kustbevakningen ställde den brittiska flottan upp 22 fregatter. Det förekom incidenter mellan isländska kustbevakningsfartyg och brittiska fregatter. Konflikten löstes när den isländska regeringen hotade med gå urNato och att stänga den amerikanska flygbasen iKeflavík. Storbritannien gick med på att efter den 1 december 1976 inte fiska inom det tidigare omtvistade området. Tursamt nog dog bara 2 personer under konflikten.[22][23]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islands geografi
Karta över Island (en detaljerad karta återfinnshär).
VattenfalletDynjandi i regionenVästfjordarna på nordvästra Island.
Gejsern Strokkur.
Satellitfoto över Island.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Island är en öbildning genomvulkanism och detta präglar landets geologiska karaktär. Naturen på Island anses vara mycket vacker och lockar många turister. Det finns även vulkaner på Island och en av de kända ärHekla med en höjd över havet på 1 491 meter.

Den södra delen av kusten, från sydöstra spetsenHorn eystra tillÖlfusás utlopp, bildar en tämligen reguljär båge, eftersom här har bildats en sandslätt av avlagringarna från floderna frånVatnajökull, som är Islands, och Europas, största glaciär. Här finns bland annat få mera framspringande uddar och utan andra inskärningar än de ofta vid flodmynningarna bildade strandsjöarna (lón), som skils från havet av smala sand- och grusrev.

På västra kusten är fjordbildningen däremot stor; här ligger de två stora bukternaFaxaflói ochBreiðafjörður. De ligger mellan de tre halvöarnaReykjanes,Snæfellsnes och den stora triangelformiga halvön i nordväst, kalladVästlandet (på isländska Vestfirðir, alltså västfjordarna), vars västpunkt ärBjargtangar. Den sistnämnda halvön består av en mängd vikar, varav den största ärJökulfirðir.

Från norra kusten går fjordarnaHúnaflói,Skagafjörður ochEyjafjörður inåt land liksom de öppna vikarnaSkjálfandi,Axarfjörður ochÞistilfjörður, varemellan halvönMelrakkaslétta med Islands nordligaste uddeHraunhafnartangi skjuter fram. Þistilfjörður begränsas i öster av den smala halvönLanganes, som bildar Islands nordostliga, långt utlöpande näs (se ävenIslands ytterpunkter).

Östra kustensfjordar är många, men mindre än vid den västra kusten. Med undantag av sydkusten, som till största delen är jämn och sandig, är Islands stränder i allmänhet branta, med en mängd höga brådstupande uddar och långa, vågräta och i terrasser uppstigande fjällmurar.

Flera jämförelsevis små öar samt en mängd holmar och skär omger kusterna. Bland öarna finner manVästmannaöarna vid sydkusten (isländskaVestmannaeyjar), varav endast en ö,Hemön, är bebodd. Vidare finnsViðey iFaxaflói, de många öarna iBreiðafjörður (bland demFlatey),Drangey ochMálmey iSkagafjörður,Hrísey iEyjafjörður samt, utanförSkjálfandi, norr ompolcirkeln,Grímsey.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Islands klimat påverkas i stor utsträckning av dehavsströmmar som omger ön. Havets temperatur omkring landet påverkas av en gren avGolfströmmen,Irmingerströmmen från sydväst, som värmer upp vattnet. Den längsGrönland löpande polarströmmen tillför ön däremot stundom stora ismassor, som kan ligga kvar på norra kusten långt fram på sommaren. Ostkusten berörs av en annan, nordostlig polarström. De olika strömmarna i förening med ebb och flod åstadkommer våldsamma strömvirvlar (raustir, plural avraust, "röst") utanför de mera framspringande uddarna, som jämte isdriften och fruktansvärda stormar kan göra seglatsen kring Island farlig.

Klimatet varierar mellan olika delar av Island, generellt är sydkusten varmare, blötare och blåsigare än den nordliga delen av landet. Det centrala höglandet är den kallaste delen av Island. Lågliggande inlandsområden i norr är de torraste regionerna. Snöfall på vintern är vanligare i norr än i söder.

Islands värmerekord är 30,5 °C, och uppmättes den22 juni1939 i Teigarhorn på sydöstkusten. Islands köldrekord är -38 °C och uppmättes den22 januari1918 i Grímsstaðir och Möðrudalur på nordöstra Island. Värmerekordet förReykjavík är 26,2 °C, och uppmättes den30 juli2008. Köldrekordet förReykjavík är -24,5 °C, och uppmättes den21 januari1918.

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]

Det finns omkring 1 300 kända insektsarter på Island, vilket är ett ganska lågt tal jämfört med andra länder (över en miljon arter har upptäckts världen över). När det gäller däggdjur är emellertid artfattigdomen påfallande. De flesta ordningar saknas mer eller mindre helt, sominsektsätare,fladdermöss,hardjur ochpartåiga hovdjur (somsvin ochhjortdjur; dock med undantag förren som inplanterades 1771–1787). Det enda inhemska däggdjuret som fanns när människorna kom varfjällräven, som vid den senaste istiden invandrat till Island över det frusna havet. Vid sällsynta tillfällen harfladdermöss färdats till ön på grund av vindarna, men de är inte kapabla att fortplanta sig där. Bland övriga däggdjur märksminken, som är inplanterad.Isbjörnar, drivande med isflak, har tillfälligt iakttagits utanför kusten.[24] Ävengnagarna är dåligt representerade, medbrunråtta,mindre skogsmus ochhusmus som enda representanter.Sälar ochvalar är däremot vanliga; totalt har Island 17 olika valarter.[25] Det finns inga inhemska eller frilevandegroddjur ellerkräldjur på Island.[26]

Tamdjuren på Island inkluderarislandsfåret,kycklingar,getter,boskap,islandshästar ochisländsk fårhund. Island har mycket får, men antalet har minskat. År 2021 var antalet människor större än antalet får.[27]

Många olika fiskarter lever i de havsvatten som omgärdar Island, fiskeindustrin är en stor del av Islands ekonomi och omfattar nästan hälften av landets export.

Lunnefåglar är vanligt förekommande och Island har ett rikt fågelliv med åtminstone 300 arter.[25] Förutom lunnefåglar bygger ävenlabbar ochtretåiga måsar bo på havsklipporna.

När ön först befolkades blev den snudd på skövlad. I bokenÍslendingabók från sent 1100-tal beskrevs skogen som "nedhuggen från berg till kust". Den permanenta bosättningen av människor störde det isolerade ekosystemet bestående av tunn, vulkanisk jord och begränsade artrikedomen. Skogarna var under århundraden kraftigt exploaterade för att kunna producera timmer och ved.Avverkningar, klimatförändringar underlilla istiden och överbetning på grund av fåren skapadeerosion och en förlust av viktig matjord. I dag har många gårdar övergetts och tre fjärdedelar av Islands hundratusen kvadratkilometer stora landyta har påverkats av markerosion, av dessa är18 000 kvadratkilometer så pass skadade att de anses vara obrukbara. Endast ett fåtalbjörkar existerar nu i skyddade områden. Plantering av ny skog har ökat mängden träd, men det går inte att jämföra med de ursprungliga skogarna.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islands grundlag

Island är enrepublik enligt författningen av år1944:Stjórnarskrá lýðveldisins Íslands, ungefär på svenska "republiken Islands regeringsform".[28] Ikonstitutionell praxis harparlamentarism utvecklats, även om det inte framgår av författningens bokstav.

Presidenten (isländska:forseti), som är landetsstatschef, väljs enligt författningens § 3 och § 5 genom direkta allmänna val vart fjärde år i juni eller juli genommajoritetsval. I detta val blir den vald som får de flesta rösterna, så kalladrelativ majoritet (alltså är inteabsolut majoritet nödvändig som i till exempelFrankrikes presidentval) (§ 3 och § 5). Valbara är isländska medborgare över 35 år som har minst 1 500 andra röstberättigade (myndiga) islänningar bakom sig som kandidat (§ 5). Det händer att en sittande president blir omvald eftersom inga motkandidater har kunnat eller velat ställa upp före ett visst datum, varvid presidentval inte behöver hållas det året (§ 5). Sittande presidenter brukar dessutom väljas om med mer eller mindre stor majoritet och det finns heller ingen begränsning av antalet gånger en president kan väljas om som i till exempelUSA,Frankrike ochFinland.

Bessastaðir, presidentens officiella bostad.

Presidentensmandatperiod börjar sedan den 1 augusti och slutar den 31 juli fyra år därefter (§ 6). Avgår eller dör presidenten innan mandatperioden är slut, skall enligt författningens § 7 en ny president utses, vars mandatperiod tar slut 31 juli det fjärde året efter detta val. Innan presidenten är utsedd tillsätts enligt § 8 ettinterimsråd med tre personer: 1.Alltingets talman, 2.statsministern och 3.Högsta domstolens ordförande. Rådet utövar presidentens befogenheter till dess presidenten tillträder. Talmannen leder och är ordförande i detta råd. Detsamma gäller om presidenten är förhindrad, sjuk eller dylikt. På tillträdesdagen avlägger presidenten ed eller försäkran på att hålla författningen (§ 10). Presidenten skall enligt § 12 bo "i Reykjavík eller dess närhet"í Reykjavík eða nágrenni, och presidentens officiella residens ärBessastaðir, en anrik och stor gård som ligger strax utanför Reykjavík.

Presidenten har formellt sett relativt starka maktbefogenheter. Han/hon stadfäster den lagstiftande församlingen Alltingets lagförslag, vilka senast två veckor efter beslutet i alltinget skall läggas fram för presidenten (§ 26 och § 2). Däremot har presidenten intevetorätt, men kan när han/hon inte samtycker till ett lagförslag besluta omfolkomröstning om förslaget (§ 26), vilket inte i praktiken har skett så ofta. Presidenten utser och avskedar formellt också regeringen och bestämmer om ministrarnas antal (§ 15), sammankallar alltinget och öppnar årligen detlagtima alltinget (§ 22), ajournerar (högst en gång årligen) samt upplöser alltinget och utlysernyval (§ 23 och § 24). Vidare utnämner presidenten vissa i lag omnämnda ämbetsmän och sändebud (§ 20) och beslutar i en del andra viktiga regeringsärenden, till exempel när det gäller överenskommelser med andra stater med flera iutrikespolitiken, vilka skall godkännas av alltinget om överenskommelserna berör viktiga nationella intressen (§ 21), benådning,dispenser med mera.

I praktiken har presidenten, delvis på grund av medvetna författningsregler som inskränker hans/hennes makt, mest representativa funktioner, och flera isländska statschefer har varit verksamma inom kulturområdet före ämbetsmannautövningen, till exempel var presidentVigdís Finnbogadóttir tidigare teaterchef. Inskränkningar av presidentens makt är att statsministern och ministrarna bereder och kontrasignerar presidentens beslut, att alltingets lagar endast kan avvisas genom folkomröstning, liksom i viss mån också att presidenten kan avsättas genom en folkomröstning, beslutad av enkvalificerad majoritet i alltinget.

Alltingshuset iReykjavík.

Det isländskaparlamentetAlltinget (Alþing ellerAlþingi) har sina rötter i detvikingatida tinget som bildades år930 och hölls iTingvalla (Þingvellir). Tinget har 63 ledamöter som väljs genom allmännaproportionella val vart fjärde år (§ 31) och presidenten kan utlysa nyval dessförinnan (se ovan). Valet sker för närvarande, sedan2003, i sex (tidigare åtta)valkretsar (seIslands valkretsar) ochuddatalsmetoden tillämpas vid fördelningen av platserna. Minst åtta platser ska varautjämningsmandat (§ 31). Rösträttsåldern är 18 år (§ 33).

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islands administrativa indelning

Island är indelat i 98 kommuner, 23 sýslur (län) och 8 regioner. För närvarande finns sedan2003 sex olika valkretsar.

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Under efterkrigstiden har liberalkonservativaSjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet) dominerat den isländska politiken. Övriga partier är bland annat socialdemokratiskaSamfylkingin (Enhetsfronten), liberalaFramsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), socialistiskaVinstrihreyfingin - grænt framboð (Vänsterpartiet - de gröna) och socialliberalaFrjálslyndi flokkurinn (Liberala partiet).

24 november 2012 startade partietPíratar (Piratpartiet). I mars 2015 fick partiet 23,9 procent av väljarsympatierna i den månatliga opinionsundersökning av Islands opinionsinstitut MMR, vilket är högre än något annat parti.[29]

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Island och Europeiska unionen

Island är, jämte främstNorge ochSchweiz, ett av få västeuropeiska länder som inte ingår iEU. Politikerna har varit skeptiska mot medlemskap, i synnerhet eftersom de har velat behålla en självständig fiskepolitik. I stället har Island ingått i frihandelsorganisationenEFTA och senare även i den inre marknaden,Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

I samband med finanskrisen som påbörjades under andra halvan av 2008 ändrades inställningen till ett isländskt EU-medlemskap markant, både hos folket och politikerna. Den isländska kronan förlorade kraftigt i värde, vilket ökade stödet för att införaeuron på ön. Finanskrisen medförde också att den dåvarande regeringen, ledd avSjälvständighetspartiet, tvingades att avgå. Efter ett nyval i april 2009 tillträdde en ny regering, ledd avEnhetsfronten ochVänsterpartiet – de gröna under statsministerJóhanna Sigurðardóttir. Sigurðardóttir hade under valrörelsen lovat att leda Island in i EU och införa euron så snart som möjligt. Regeringen lade fram ett förslag om att ansöka om EU-medlemskap. Detta godkändes efter en fem dagar lång debatt av det isländska parlamentet,alltinget, med röstsiffrorna 33 för, 28 emot och 2 nedlagda röster. Islands regering ansökte om EU-medlemskap den17 juli2009.[30]

Försvar

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Icelandic Air Policing och Militära grader på Island
Isländska kustbevakningsfartyg.

Island har ingen egen försvarsmakt. Landets strategiskt viktiga läge gav det dock en nyckelposition under detkalla kriget. Island var ett av de länder som var med och bildadeNato1949. Rättigheten att ha enmilitärbas förlagd på Island var då den viktigaste förhandlingsfrågan. Den löstes genom ettbilateralt avtal mellan Island ochUSA 1951, där USA mot rättigheten till en militärbas iKeflavík lovade att bekosta militärbasen, bygga en internationell flygplats i anslutning därtill och samtidigt ansvara för Islands militära säkerhet. Försvarsavtalet har förnyats vart femte år och kan inte sägas uppunilateralt.[31]

Den8 september2006 ladesUnited States Naval Air Station Keflavik (NASKEF) ned och anläggningarna började överföras till de isländska myndigheternas kontroll. I oktober 2006 drog USA tillbaka all militär personal från Island, men Islands försvar i krigstid är fortfarande ett Nato-åtagande. I april 2007 undertecknade Island och Norge ett avtal som innebär att Norge ska sörja för övervakning och försvar av Islands luftrum.[32]

USA:s tillbakadragande har lett till att Island i allt högre grad bygger upp egna försvarsresurser. Island har sedan 1920-talet enkustbevakning (Landhelgisgæslan) och den kompletteras sedan 1987 med enluftbevakning (Íslenska Loftvarnarkerfið). Det finns också en välbeväpnad och välutbildad nationellinsatsstyrka inom polisen (Sérsveit Ríkislögreglustjóra) vanligen kalladVíkingasveitin, som också har deltagit i internationella operationer iKosovo ochAfghanistan.

Island deltar även med beväpnad och uniformerad personal i internationellafredsbevarande ochfredsupprättande operationer genom den isländska fredsstyrkan (Íslenska Friðargæslan). Styrkan utbildas och utrustas av den norska armén och personalen rekryteras bland poliser, kustbevakare och civila specialister. Den högstatjänstegraden äröverste. Styrkan har verkat iBosnien och Hercegovina,Kosovo,Makedonien,Afghanistan ochSri Lanka. Personalen är enligtfolkrätten ochNato att betrakta somsoldater, men kallas inte så i Island. Oppositionen har anklagat regeringen för att i smyg skapa en isländsk armé.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islands ekonomi
Se även:Finanskrisen på Island 2008
Eyjafjallajökull på södra Island.

Island var under många år världens främstavälfärdsland.[33] Men på 1990-talet genomförde regeringen, medSjälvständighetspartiet i ledningen, omfattande privatiseringar av isländska företag och banker. Bankerna satsade därefter internationellt och öppnade upp i andra länder och köpte även upp företag i bland annat Storbritannien och Skandinavien.[34] Den ekonomiska tillväxten blomstrade och bankerna fick ihop en omsättning tolv gånger så stor som hela IslandsBNP, men dock fick de ihop en lika stor utlandskuld.[33] När finanskrisen slog till hösten 2008 sjönk värdet på den isländska kronan, i och med den stigandeinflationen. Ekonomin kraschade och tre banker gick ikonkurs, med en ökande arbetslöshet som följd. Staten tog över bankerna Kaupthing, Landsbanki och Glitnir i ett försök att stabilisera ekonomin. Staten garanterade besparingarna för kunder på Island men inte i utlandet.[34] Men statens resurser räckte inte för räddningsaktionen, och Island tvingades att förhandla om krislån fråninternationella valutafonden (IMF). De tog ett lån på 2,1 miljarder dollar, vilket gör Island till det första nordiska land att ta ett lån i det omfånget.[33] Men för att få ett lån tvingades Island ge efter för krav från Storbritannien och Nederländerna om kompensation för de sparare som förlorat sina pengar när internetbanken Icesave gick i konkurs, vilket ansträngde den isländska ekonomin ytterligare, och arbetslösheten steg ännu mer.[34]

I nyvalet i april 2009 gjorde det företagsvänliga Självständighetspartiet, som hade haft makten i 20 år sitt sämsta val någonsin. De hölls ansvariga för krisen och straffades för det. Alliansen och Vänstern-De gröna fick tillsammans majoritet i alltinget. Socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir blev statsminister och vänsterns ledare Steingrimur Sigfusson utsågs till finansminister.[34]Under 2010 stabiliserades ekonomin igen, och efter det har det varit ekonomisk tillväxt. Krisen påverkade EU-opinionen i landet och var en orsak till att Island ansökte om ett medlemskap iEuropeiska unionen.[33]Island var tidigare inte för något EU-medlemskap på grund av sin protektionistiska hållning till sinfiskeindustri. Fiskeindustrin bestod fram till år 2000 för 75 procent av exportinkomsten, och de hade kämpat hårt mot andra stater för att få behålla sitt fisketerritorium för sig själva. EU tillåter nämligen alla medlemsländer att fiska i varandras havsterritorier. Men på senare år har fiskeindustrins export sjunkit till 35 procent, i stället har aluminiumproduktionen ökat och blivit allt viktigare.[35] Islands billiga tillgång på energi, i form avgeotermisk energi ochvattenkraft, har gynnat aluminiumproduktionen, och gjort Island till Europas center för aluminiumtillverkning.[35]

Under de senaste decennierna har utveckling även skett inom den isländskabioteknikindustrin, liksom inom denfinansiella sektorn. Äventurismen på ön ökar, i och med det stigande intresset förekoturism och sportfiske i Islandsälvar.

Efter finanskrisen 2007 införde Islands regering den 28 november 2008 kapitalkontroller, som hindrade fri rörlighet av kapital in och ut ur landet. Den 14 mars 2017 lyftes kapitalkontrollerna igen.[36]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Motorvägar i Island

Island har ett förhållandevis väl utbyggt vägnät, särskilt med tanke på den låga folktätheten, och det innebär att man kan åka till alla delar av landet. Den viktigaste vägen ärväg nr 1, ringvägen som går runt ön längs med kusten och är cirka 130 mil lång.

Det finns officiellt sett ingamotorvägar på Island. Landet har helt enkelt inte infört regeln om motorvägar i sina lagar. Det finns dock några sträckor med fyra eller sex filer, medmittremsa och planskilda korsningar, som ser ut som motorvägar. Dessa vägar finns i och i närheten avReykjavík; inte minst tillKeflavíks internationella flygplats.

Island har aldrig haft någon reguljärjärnväg; dock har det funnits planer på att bygga en mellan Reykjavík och Keflavik. Lok har endast använts två gånger på Island. Dels under byggandet av Reykjavíks hamn, då ångloket Minør användes (loket finns i dag utställt i hamnen) och dels när det nya kraftverket Kárahnjúkavirkjun på Islands östkust byggdes.[37]

Båtpassagerartrafiken har ganska liten betydelse beroende på väl fungerande vägar. Det finns bilfärjor till vissa öar, och så finns det en färjelinje frånSeyðisfjörður på östkusten tillFäröarna,Shetlandsöarna,Norge ochDanmark (se ävenSmyril Line). Däremot har båtgodstransporterna stor betydelse, särskilt för export och import.

Flygtrafiken har stor betydelse. För utrikes passagerartrafik är det nästan det enda sättet att resa.Keflavíks internationella flygplats cirka 50 kilometer väster omReykjavík är flygplatsen för det. Islands största flygbolag ärIcelandair som trafikerar bådeEuropa ochUSA. Island är en stor knutpunkt för transatlantflyg. Även inrikesflyget har stor betydelse.

Telefoni

[redigera |redigera wikitext]

Island har ett väl fungerande telenät. Mobiltelenätet har dock begränsad täckning på landsbygden.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islands demografi

Den senastefolkräkningen hölls den 31 december 2011 och då utgjorde antalet invånare 315 556, varav antalet män var 158 151 och kvinnor 157 405.[2] Folkräkningen avsåg den folkbokförda befolkningen i landet.[38]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

58,6 procent av befolkningen tillhörIsländska kyrkan, denevangelisk-lutherskastatskyrkan.[39] Dessutom tillhör omkring 4,5 procent av befolkningen fristående lutherska församlingar i Reykjavík och Hafnarfjörður.

3,8 procent tillhör det isländska stiftet av denromersk-katolska kyrkan. Ungefär 2,7 procent av befolkningen tillhör något av ett tjugotal andra kristna trossamfund, sompingströrelsen,trosrörelsen,Frälsningsarmén ellerPlymouthbröderna.

Mindre än 1 procent av islänningarna tillhör en icke-kristen rörelse.Den största av dessa är de asatroende iÍslenska Ásatrúarfélagið, som fått status somregistrerat trossamfund med vigsel- och begravningsrätt, men det finns till exempel ävenBahá'í-troende i landet.[40]Jehovas vittnen ochMormonkyrkan finns också på Island.

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

En del av kulturarvet är namnsystemet i vilketförnamnen har störst vikt. En isländsktelefonkatalog är följaktligen sorterad efter förnamn.Efternamnen är vanligenpatronymikon ellermetronymikon och växlar därmed mellan olika generationer i samma familj. Heterosexuella makar kan enligt detta system inte bära samma efternamn.Släktnamn förekommer dock, men sparsamt.

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]

Islands största dagstidning är Morgonbladet (Morgunblaðið), som är nära knuten tillSjälvständighetspartiet. Andra dagstidningar ärFréttablaðið,Blaðið ochDV.

Majoritetsspråket ärisländska.

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Musik

[redigera |redigera wikitext]

Isländsk musik är relaterad till nordisk folkmusik och inkluderar bland annat livfulla folk- och pop-traditioner, den medeltida musikgruppenVoces Thules, de alternativaindierock-bandenThe Sugarcubes ochOf Monsters And Men,jazzfusion-bandetMezzoforte, sångerskornaBjörk ochEmilíana Torrini samtpostrock-bandetSigur Rós. Islands nationalsång ärLofsöngur, skriven avMatthías Jochumsson, med musik avSveinbjörn Sveinbjörnsson.

Traditionell isländsk musik är starkt religiös. Hymner, både religiösa och sekulära, är en särskilt välutvecklad form av musik på grund av knappheten av musikinstrument under stora delar av Islands historia. Isländsk musik moderniserades på 1800-talet då piporgeln togs till ön, följt av tramporgeln. Andra vitala traditioner i isländsk musik ärallittererande och rimmande ballader kalladerímur:episka berättelser som oftast framförsa cappella. Den mest kände rímur-poeten under 1800-talet varSigurður Breiðfjörð och i modern tid ansesSteindór Andersen vara den viktigaste rímur-sångaren; han har vid flera tillfällen arbetat medSigur Rós.

Island har även deltagit iEurovision Song Contest sedan 1986. Deras nationella uttagning heterSöngvakeppnin där vinnaren får representeraIsland i Eurovision Song Contest. Island har ännu inte vunnit ESC, men däremot kommit tvåa. 1999 medSelma Björnsdóttir och 2009 medYohanna. År2021 kom Island på fjärde plats med bidraget "10 Years" framfört av gruppenDaði og Gagnamagnið.[41]

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]

Islands mest kända litterära verk deisländska sagorna, nationalepos utspelade under tiden då Island befolkades. De mest kända sagorna av dessa ärNjals saga, om en episk blodsfejd, och Grænlendinga saga samtEiríks saga, som beskriver upptäckandet och bosättningen avGrönland och Vinland (nutidaNewfoundland).

En översättning avBibeln publicerades på 1500-talet. Viktiga verk från 1500-talet till 1900-talet inkluderar mestadels heliga skrifter; mest känd ärPassíusálmar avHallgrímur Pétursson som består av 50 poetiska texter som utforskar Kristus sista dagar i livet. Rimmandeepik blev populärt på 1800-talet när utvecklingen av nya litterära grepp och former framkallades av den inflytelserike och nationalromantiske författarenJónas Hallgrímsson. Island har i modern tid frambringat många stora författare, av vilka den mest välkände utan tvekan ärHalldór Laxness som mottognobelpriset i litteratur 1955.Steinn Steinarr var en inflytelserik modern poet under 1900-talet som fortfarande är populär. En annan känd författare från Island är kriminalförfattarenArnaldur Indriðason som blev utsedd till Nordens bästa kriminalförfattare 2007.

Dator- och TV-spel

[redigera |redigera wikitext]

Av de företag som har ett inflytande på kulturen kan nämnasCCP Games som bland annat gör spelet EVE online ochCAOZ(is) som gör animerad film.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.


Fasta datum för helgdagar på Island inkluderarNyårsdagen (1 januari),Första sommardagen (24 april),Arbetarnas dag (1 maj),Självständighetsdagen (17 juni),Handelsdagen (4 augusti),Julafton (24 december),Juldagen (25 december) ochAnnandag jul (26 december). Rörliga helgdagar ärSkärtorsdag,Långfredag,Annandag påsk,Kristi himmelsfärdsdag,Pingstdagen. Dessa varierar beroende på kalenderåret.[42]

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Isländska köket

Det isländska köket präglas starkt av Islands geografiska läge. Fisk och skaldjur är den överlägset viktigaste delen, följt av får, lammkött och den isländska yoghurtenskyr.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201911 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201914 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201814 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 20186 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Several geographical data” (på engelska). PX-Web. Statistics Iceland. Arkiverad frånoriginalet den 10 september 2016.https://web.archive.org/web/20160910041852/http://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Umhverfi/Umhverfi__landfr/UMH01001.px. Läst 1 juni 2016. 
  2. ^ [ab]”Population by household status, legal marital status, sex and age 31 Dec. 2011” (på engelska). PX-Web. Statistics Iceland. 7 mars 2014. Arkiverad frånoriginalet den 7 december 2017.https://web.archive.org/web/20171207192228/http://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Ibuar/Ibuar__manntal__1manntalfjolsk/CEN01010.px/?rxid=7caefb16-f834-477e-8641-118d258d83b1. Läst 1 juni 2017. 
  3. ^”The largest population increase ever” (på engelska). Statistics Iceland. 9 mars 2023.https://statice.is/publications/news-archive/inhabitants/the-population-on-1-january-2023/. Läst 25 juli 2023. 
  4. ^ [abcd]”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).Eurostat.https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  6. ^ [ab]”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 27 maj 2019.https://web.archive.org/web/20190527210401/https://se.visiticeland.com/upptck-island/fakta-om-island. Läst 27 maj 2019. 
  8. ^Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes,Internationella standardiseringsorganisationen,läs online, läst: 25 juni 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ [ab]läs online,www.iso.org .[källa från Wikidata]
  10. ^hämtat från:engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  11. ^Landet kallas ibland felaktigt ([1][2]) för Republiken Island, och ibland för dess motsvarighet "Lýðveldið Ísland" på isländska, men det officiella namnet är liktKanadas enbart landets namn. Ett exempel på det förra är namnet påIslands grundlag, som på isländska heter "Stjórnarskrá lýðveldisins Íslands" och ordagrant betyder "Grundlagen för republiken Island", notera "republiken" med inledande liten bokstav.Islands president har den officiella titeln "Forseti Íslands", vilket inte inkluderar ordet "republik", något som är vanligt i andra republiker.
  12. ^”Population - key figures 1703-2022”. PX-Web.https://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Ibuar/Ibuar__mannfjoldi__1_yfirlit__yfirlit_mannfjolda/MAN00000.px. Läst 8 augusti 2022. 
  13. ^Wilczek, Maria (7 september 2021). ”Polish ambassador accuses Icelandic politician of “hate speech” for joke about Poles” (på amerikansk engelska). Notes From Poland.https://notesfrompoland.com/2021/09/07/polish-ambassador-accuses-icelandic-politician-of-hate-speech-for-joke-about-poles/. Läst 8 augusti 2022. ”She added that the 8% of Poles in Iceland’s population have “taken [the] economy to a higher level.”” 
  14. ^Human Development Statistical Update PDF
  15. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 11 november 2011.https://web.archive.org/web/20111111152313/http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Table1.pdf. Läst 2 november 2011. 
  16. ^Landnámabók, del 1, kapitel 3.
  17. ^Sveinbjörnsdóttir, Emilía Dagný. ”Er eitthvert örnefni á höfuðborgarsvæðinu eða vík eða vogur, sem heitir Reykjavík?” (på isländska). Vísindavefurinn (Islands universitet).http://www.visindavefur.is/svar.php?id=2252. Läst 4 augusti 2024. 
  18. ^”Hafrsfjord”. Visit Norway.https://www.visitnorway.com/places-to-go/fjord-norway/the-stavanger-region/listings-stavanger/hafrsfjord/5486/. Läst 4 augusti 2024. 
  19. ^”Islands historia”. SO-rummet.https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/varldens-lander-historia/europa-historia/islands-historia. Läst 4 augusti 2024. 
  20. ^ [abcd] Nordisk familjebok. Malmö: Förlagshuset Norden. 1953 års upplaga bd. 11/Island 
  21. ^ [ab]”Sveinn Björnsson” (på engelska). Britannica.https://www.britannica.com/biography/Sveinn-Bjornsson. Läst 3 december 2024. 
  22. ^Útfærsla efnahagslögsögunnarArkiverad 5 februari 2012 hämtat från theWayback Machine. Läst 3 december 2024
  23. ^Harrison, Dick (9 maj 2016). ”Hur många dog i torskkrigen?”. Svenska dagbladet.https://www.svd.se/a/jPOJL/hur-manga-dog-i-torskkrigen. Läst 3 december 2024. 
  24. ^Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 236-237.ISBN 91-1-864142-3 
  25. ^ [ab]”Island”. Nifin, Nordens institut i Finland. Arkiverad frånoriginalet den 23 juli 2009.http://wayback.vefsafn.is/wayback/20090723073300/http://www.ruv.is/servlet/file/umsokn.pdf?ITEM_ENT_ID=290325&COLLSPEC_ENT_ID=32. Läst 22 maj 2009. 
  26. ^Fog, Kåre; Schmedes, Adam; Rosenørn de Lasson, Dorthe (2001) [1997] (på danska). Nordens padder og krybdyr. København: G.E.C. Gads Forlag. sid. 9.ISBN 87-12-02982-3 
  27. ^Carina Holmberg (26 juli 2021). ”Antalet får minskar kraftigt på Island”. Sveriges radio.https://sverigesradio.se/artikel/antalet-far-minskar-kraftigt-pa-island. Läst 22 september 2021. 
  28. ^Se den isländska grundlagen på adressernahttp://www.althingi.is/lagas/nuna/1944033.html (isländska) ochhttp://www.government.is/constitution/ (på engelska, på den engelska versionen av den isländska regeringens webbplats).
  29. ^Westcott, LucyPirate Party now Iceland’s biggest political party Newsweek 19 mars 2015 (läst 4 april 2015)
  30. ^”Islands ansökan om EU-medlemskap” (på engelska). Islands regering. 17 juli 2009. Arkiverad frånoriginalet den 23 juli 2009.http://wayback.vefsafn.is/wayback/20090723073300/http://www.ruv.is/servlet/file/umsokn.pdf?ITEM_ENT_ID=290325&COLLSPEC_ENT_ID=32. Läst 17 juli 2009. 
  31. ^”Defense of Iceland: Agreement Between the United States and the Republic of Iceland, May 5, 1951”. Lillian Goldman Law Library. Yale Law School.http://avalon.law.yale.edu/20th_century/ice001.asp. 
  32. ^https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ic.html#MilitaryArkiverad 18 maj 2020 hämtat från theWayback Machine., uppdaterad 2008-12-18
  33. ^ [abcd]http://www.globalis.se/Laender/Island
  34. ^ [abcd]”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2014.https://web.archive.org/web/20140521185345/http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Island/Modern-Historia. Läst 21 maj 2014. 
  35. ^ [ab]”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2014.https://web.archive.org/web/20140521182454/http://www.ne.se/island/ekonomi-och-n%C3%A4ringsliv. Läst 21 maj 2014. 
  36. ^[3]
  37. ^http://www.simplonpc.co.uk/QE2_2005_Iceland-Norway2.html
  38. ^”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska).Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 8.https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 1 juni 2017. 
  39. ^”Populations by religious and life stance organizations 1998-2023”. Reykjavík, Iceland: Statistics Iceland.https://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Samfelag/Samfelag__menning__5_trufelog__trufelog/MAN10001.px. Läst 5 oktober 2023. 
  40. ^”Populations by religious organizations 1990-2007” (på engelska). Islands statistiska institut. Arkiverad frånoriginalet den 18 november 2008.https://web.archive.org/web/20081118211046/http://www.statice.is/?PageID=1180&src=%2Ftemp_en%2FDialog%2Fvarval.asp%3Fma%3DMAN10001&ti=Populations%20by%20religious%20organizations%201990-2007%20%20&path=..%2FDatabase%2Fmannfjoldi%2FTrufelog%2F&lang=1&units=Number. Läst 23 maj 2009. 
  41. ^”Iceland in Eurovision Voting & Points” (på brittisk engelska). Eurovisionworld.https://eurovisionworld.com/eurovision/iceland. Läst 15 maj 2023. 
  42. ^”ISLAND HELGDAGAR”. sv.tradingeconomics.com.https://sv.tradingeconomics.com/iceland/holidays. Läst 18 januari 2025. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Medlemmar avEuropeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
v  r
Nordiska ministerrådet
Medlemsstater
Halvautonoma områden inom samarbetet
v  r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Multilaterala relationer
v  r
Schengensamarbetet
Schengenområdet1
Relaterade artiklar

1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v  r
Europarådet Europarådet
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Island&oldid=58550616
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp