Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Islam

Från Wikipedia
Islam
Minaret
UrsprungMellanöstern
Växte framunder 600-talet
GrundareMuhammed
Anhängare idag2,1 miljarder[1]
Överhuvud idagej gemensamt överhuvud
Helig skriftKoranen
En del av en serie om
Islam

Religion
Världreligionerna symboler

Den islamiska trosbekännelsen,shahadah: "'Det finns ingen gud utom Gud, ochMuhammed är Guds sändebud." Påarabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله,Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi.

Islam (arabiska:ۘالِإسلَام,al-ʾIslām[ɪsˈlaːm] ) är enmonoteistisk,abrahamitisk religion som räknarMuhammed (cirka570632) som den sistaprofeten ochKoranen som sinuppenbaradeheliga skrift.[2]

Översikt

[redigera |redigera wikitext]
Världskarta över antalet procent muslimer i olika länder enligt data frånPew Research Center.
Karta som visar vilka islamiskalagskolor som följs i majoritetsmuslimska länder och regioner.

Den som bekänner sig till islam kallasmuslim.[3] Islam är världensnäst största religion (efterkristendomen). Andelen beräknades 2010 vara 1,6 miljarder[4] (cirka 23 %)[5][6] och fem år senare cirka 1,8 miljarder (då 24 % av världens befolkning).[7] 2020 beräknades antalet vara drygt 2 miljarder[8] (25 % av världens befolkning) samt 2,1 miljarder 2025.[1] Viss forskning anger att den år 2060 kan vara över 30 procent.[7] Det finns flera grenar av islam, varav de två största ärsunni som utgör 87–90 % av alla muslimer ochshia med ungefär 10-13%.[9]

Muslimer tror attGud (arabiska: الله,Allāh) uppenbarade Koranen för Muhammed, den siste profeten, och ser Koranen ochsunna (som är en redogörelse för hur Muhammed levde och vad han yttrade) som de grundläggande källorna för islam. De betraktar inte Muhammed som grundare av en ny religion, utan som återskapare avAbrahams,Moses ochJesus ursprungliga monoteistiska trosåskådning.[10]

Islam omfattar många religiösa sedvänjor. Anhängarna måste i allmänhet följaislams fem pelare, fem plikter som förenar muslimer i en gemenskap. Dessa är:trosbekännelsen (shahada),bönen (salah),allmosan (zakat),fastan underramadan (sawm) ochpilgrimsfärden (hajj).[11] Vid sidan av detta har det utvecklats ett islamiskt rättssystem som bygger på källor från Koranen, Muhammeds levnadssätt och yttranden (sunna),qiyas (analogier) ochidjma (konsensus). Rättssystemet som bygger på de här källorna kallas försharia eller islamsk lag, och berör framför alltfamiljerätt (äktenskap, arv, m.m.), men även andra sociala aspekter av det muslimska livet. Sharia kan i vissa länder (t.ex.Saudiarabien) ligga till grund förstraffrätten,[12] men detta är kontroversiellt och i de flesta muslimska länder är detsekulära domstolar som dömer vid exempelvismord.[13]

Nästan alla muslimer tillhör en av de två större riktningarna inom islam, sunni eller shia. Uppdelningen utvecklades mellan år 600 och 700 utifrån meningsskiljaktigheter angående det religiösa och politiska ledarskapet för det muslimska samhället. Ungefär 87–90 procent av alla muslimer är sunni och 10–13 procent är shia.[9][14] Islam är den dominerande religionen iMellanöstern, såväl som i delar avAfrika ochAsien. Större muslimska grupper finns även iKina (20–30 miljoner),[15]Balkanhalvön (45 % avBosnien och Hercegovinas befolkning är muslimer)[16] och iRyssland (23 miljoner människor med muslimsk bakgrund).[17] Det finns också ett relativt stort antal muslimska grupper i resterande delar av världen. IVästeuropa är antalet muslimer totalt fler än 20 miljoner.[18]

Etymologi och innebörd

[redigera |redigera wikitext]
Ordet islam i arabisk kalligrafi.

Islam är ettarabiskt ord (الإسلام),al-'islām. Ordetislam i sin grundform betyder underkastelse och lydnad. Betydelsen lydnad används också i muslimsk terminologi.

Ordetislām iinfinitivform förekommer åtta gånger i Koranen.[19] I Koranen som sådan förekommer dock ingen "institutionalisering" av ordet och dess avledningar, det vill säga att dessa enbart skulle beteckna profeten Muhammeds efterföljare, utan de används i generell och bokstavlig bemärkelse. Termernamuslim ochislām syftar i Koranen på det allmännatillståndet hos var och en "som underkastar [eller 'har underkastat'] sig" respektive "underkastelse under Guds vilja".[20] I sura3:19 heter det till exempel "För Gud är [den sanna] religionen underkastelse under Hans vilja" (Innad-Dīna 'indallāhil-'Islām).

Islam som naturligt tillstånd och som religion

[redigera |redigera wikitext]

Enligt Koranen kan inte en enda varelse, eller någonting annat som existerar, undgå att i en mening underkasta sig Guds vilja. Detta ärislam i sin allra mest generella bemärkelse, det vill säga islam som ett naturligt, universellttillstånd som utgör förutsättningen för existensen som sådan. Men det är bara de som erkänner och frivilligt bejakar detta (enligt Koranen) oundvikligaexistentiella faktum, som räknas som muslimer ireligiös bemärkelse. Muslim är med andra ord den som aktivt och medvetet har antagit islam som sin religion (ar.dīn, av medelpersiskansdaēna, "skådande"), därför att han eller hon funnit dess budskap vara överensstämmande med sanningen och verkligheten, och därmed också med människans ursprungliga och innersta natur (ar.fitra)[21]. Denna islams så grundläggandeontologiska förståelse (syn på verkligheten) uttrycks bland annat i enretorisk fråga i Koranen, sura3:83:[22]

  • "Önskar de en annan [religion] än den som Gud har gett dem? [Gud] som alla i himlarna och på jorden underkastar sig av fri vilja eller nödda och tvungna, och till vilken de skall återbördas."

Till detta är också knutet denantropologiska uppfattningen (människosynen) om varje enskild människas fria vilja och personliga ansvar för sina handlingar:

  • "Tvång skall inte förekomma i trosfrågor." (2:256)
  • "Handla som ni vill; Han ser vad ni gör!" (41:40)
  • "Det är för människornas skull som Vi har uppenbarat Skriften för dig med sanningen. Och den som låter sig vägledas [vägleds] till nytta för sig själv, och den som går vilse, går inte vilse till skada för någon annan än sig själv. Du [Muhammed] har inte satts att vaka över dem." (39:41) (Det vill säga, enligtMuhammad Asads kommentar, "du är inte ansvarig för deras handlingar".)[23]

Islams troslära

[redigera |redigera wikitext]

Islam betonarmonoteism som sin kärna: tron på attGud, denAllsmäktige (Allah på arabiska), är en och endast Han ska tillbes utan mellanhänder (se äventawassul).

Islamstrosbekännelse (shahada) lyder: "Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Hans sändebud." EnligtKoranen är Gud fullständigtsuverän, ständigt närvarande och ständigt närvarande och fullkomlig (varken enbartmanlig ellerkvinnlig. Men Gud framställs främst som"den Barmhärtige, den Nåderike" och kan endast förstås genom ödmjukhet och öppenhet.

Profeten Muhammed ses inte som grundare av en ny religion, utan Koranens budskap bekräftar tidigare profeters budskap och återvänder till den ursprungliga monoteismen som förkunnades avAdam,Ibrahim (Abraham) ochNuh (Noa). Människan har fått i uppdrag att vårda skapelsen till Guds ära, men glömmer ofta sitt syfte och vänder sig istället till att dyrka falska läror och förgängliga ting. Detta beskrivs bland annat i berättelsen omGuldkalven (Koranen 20:88 ochAndra Mosebok 32).

På grund av människans glömska och "förhärdadehjärtan" sänds profeter regelbundet för att påminna och varna (sura16:36). Enligt islam är Muhammed det sista av dessa sändebud.

Ärkeängeln Gabriel uppenbarar sig för Muhammed.

I islam ses Koranen som Guds direktauppenbarelse till profeten Muhammed, som mottog den genom ärkeängelnGabriel (arabiska: جبريل;Jibrīl) under en period på 23 år, med start år 610. Muhammed betraktas inte somgudomlig, utan endast som budbärare av Guds ord. Han hedras som den mest välsignade och renhjärtade bland människor (namnet Muhammed betyder "den prisade"). Alla profeter inom islam är lika viktiga och ska respekteras och älskas lika mycket.

Muslimer tror, liktkristna ochjudar, att en slutgiltig dom över människors handlingar kommer ske på denyttersta dagen, men att endast Gud vet när den dagen infaller. Då kommer alla människor, både levande och döda, att bedömas efter hur väl de följt Guds väg. Beroende på deras handlingar och avsikter kommer de antingen tillhimmel ellerhelvetet. Eftersom Gud är nådefull kan även den som begått fel men öppnat sitt hjärta för Guds sanning (ar: Ḥaqīqah) fåfrälsning. Den som tror på att det finns endast en Gud och att Muhammed är hans sista profet, och accepterar Koranen som Guds ord, kan nå paradiset.

Koranen betonar tron på Gud, hansuppenbarelser,änglar, profeter ochdomedagen. Muslimer anser att Muhammed är den sista profeten och att Koranen samlar alla hans uppenbarelser. Inom islam är profeter sändebud utvalda av Gud. De är mänskliga och inte gudomliga, även om vissa utfört mirakel för att styrka sitt budskap. Islam ser profeterna som nära fullkomliga. Koranen nämner flera profeter, bland andra Adam, Noa, Abraham, Moses och Jesus. Enligt islam har alla Guds sändebud sedan Abraham predikat samma grundläggande budskap: att underkasta sig Guds vilja. Islam framställs i Koranen som den ursprungliga natur enligt vilken Gud skapade mänskligheten.

Gud

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Allah och Tawhīd
Allah i enkelarabiskkalligrafi.

Islams centrala teologiska koncept ärtawhīd – tron på en enda Gud (monoteism). Den första avislams fem pelare,shahadah (trosbekännelsen) lyder: "Det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud." Enligt traditionell islamisk teologi är Gud så stor att människan inte kan förstå honom fullt ut.

Även om muslimer serJesus som en profet, avvisar de den kristnatreenigheten och betraktar den sompolyteism. I Koranens suraAl-Ikhlas (112) beskrivs Gud som "Gud den ende, Gud den Evige; han har varken fött eller blivit född, och ingen är hans like."

Koranen

[redigera |redigera wikitext]
Denförsta suran i ett manuskript av Koranen av Hattat Aziz Efendi.
Huvudartikel:Koranen

Muslimer tror att Koranen är Guds oförvanskade ord och därmed islams centralaheliga skrift. Muslimer tror att alla Koranens verser uppenbarades för Muhammed av Gud via ängeln Gabriel under många tillfällen mellan år610 och fram till Muhammeds död år632.

Koranen delas in i 114suror, kapitel, 632 sidor. Sammanställda omfattar surorna 6 236āyāt eller verser. Koranen berörmoralisk rådgivning snarare än instruktioner om lagar och ses som "källskriften för islamiska principer och värderingar".

Ordetkoran betyder "recitation". När muslimer talar om Koranen menar de vanligtvis skriften som den reciteras på arabiska snarare än den tryckta versionen eller någon annan översättning av den. För muslimer är Koranen fulländad endast såsom den uppenbarades på arabiska. Översättningar av Koranen betraktas därför av muslimer som endast översättningar, som inte kan jämföras med originalet.

Änglar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Ängel

Tron påänglar är viktig för den islamiska trosläran. Det arabiska ordet för änglar ärmalak och betyder "sändebud". Enligt Koranen har inte änglar fri vilja, och dyrkar Gud i idealisk lydnad. Änglarnas tjänster innefattar att överföra uppenbarelser från Gud, prisa Gud, dokumentera varje människas handlingar samt att hämta en människassjäl vid hennes död.

Det må tolkas som att änglar är av manligt kön, då Koranen i vers [53:27] säger "De som betraktar änglarna som kvinnliga väsen tror [i själva verket] inte på livet efter detta". Men andemeningen i denna vers är att änglarna de facto är könlösa. Det återfinns för övrigt ingen vers i Koranen som pekar på att änglar skulle vara män.

Profeten Muhammed

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Muhammed
"Muhammed predikar" (1840- eller 50-talet) av Gregori Gagarin.

Muhammed var enarabisk religiös,politisk ochmilitär ledare som grundade religionen islam som ett historiskt fenomen. Muhammed har enligt Koranen ställningen som Guds sista profet och Guds lag är med honom slutgiltigt uppenbarad. Muslimer betraktar inte Muhammed som grundaren av en ny religion, utan som en återskapare av Abrahams, Moses och Jesus ursprungliga och oförvanskade monoteistiska trosåskådning. Den islamiska synen på Muhammed är att han är en vanlig människa, men utvald av Gud. De tidigare profeterna Noa (Nuh), Abraham (Ibrahim), Mose (Musa) och Jesus (Isa) med flera anses enligt Koranen alla vara muslimer (det vill säga "de som överlåter sig till Gud", vilket ordetmuslim betyder). Derasuppenbarelser anses ha blivit förvrängda eller förlorade över tid, vilket resulterat i förvrängning av den ursprungligamonoteismen som profeterna förkunnat och det var därför som Gud sände en ny profet, Muhammed, som skulle ta emot en uppenbarelse och predika monoteism. Detta skedde bland annat genom att han tog emot Koranen (som betyderrecitation och anses vara Guds ord), vilken givits Muhammed av Gud genom ärkeängeln Gabriel (Jibril) när Muhammed var cirka 40 år. Dessa uppenbarelser kom i korta sekvenser under en period av 23 år. Innehållet i dessa uppenbarelser, kända somal-Qur'an ("recitationen"), memorerades och antecknades av hans följeslagare. Muhammeds familj och släkt anses vara de första som följde Guds ord.

Återuppståndelse och dom

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Qiyamah

Tron på "Återuppståndelsens Dag",yawm al-Qiyāmah (ävenyawm ad-dīn, "Yttersta domen" ochas-sā’a, "Den sista timman") är också avgörande för muslimer, eftersom den utgör svaret på den kanske viktigaste frågan för människorna, nämligen "vad händer efter döden?". Muslimer tror att tiden för Qiyāmah är förutbestämd av Gud men okänd för människan. Rättegångarna och utfrågningarna under Qiyāmah beskrivs i Koranen och ihadith.

Ödet

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Qadr, Predestinationsläran och Adalah

I överensstämmelse med den islamiska tron påödet eller gudomlig ödesmakt (al-qadā wa'l-qadar), har Gud full vetskap och kontroll över allt som sker.

Sammanfattning av islams troslära

[redigera |redigera wikitext]
Flera muslimska länder använder muslimska symboler i sina flaggor. Ett exempel ärTurkiets flagga.
  • Monoteism.Gud är en och den enda som är värd dyrkan. Detarabiska begreppet för monoteism ärtawhīd (en). Gud ärallsmäktig, allvetande ochevig.
  • Det finns flera profeter och den slutgiltiga av dessa profeter är Muhammed som har sänts till människorna av Gud.
  • Tron påänglar.
  • Koranen är given oförvanskad från Gud till Muhammed. Andra skrifter sändes till tidigare profeter men människor har över tiden förvanskat dessa.Gamla ochNya testamentet (Injil) är skrifter som muslimer tror sändes av Gud tillMusa (Moses),Daud (David) och Isa (Jesus). Dessa kom dock att ändras av människor, men delar av det ursprungliga budskapet finns kvar.
  • Qadr, ödet, är också en trosprincip. Tron på qadr innebär att allting som sker, sker med Guds tillåtelse och vilja och att han i förväg känner till allting.
  • Yawm al-Qiyamah. Det finns ett liv efter döden där man antingen hamnar iparadiset ellerhelvetet, beroende på ens handlingar i jordelivet.

Religiösa plikter och övningar

[redigera |redigera wikitext]

Islams fem pelare

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islams fem pelare
Bland ritualerna ivallfärden ingår att gå sju gånger runtKaba iMecka.

Islams fem pelare (arabiska: اركان الدين) är de religiösa plikter som åläggs varje vuxen muslim, både män och kvinnor. Reglerna för åtskillnad mellan män och kvinnor och reglerna för rituell renhet begränsar i praktiken kvinnornas deltagande mer än männen.[24]

  • Trosbekännelsenshahada är grundsatsen inom islam: "'ašhadu 'an-lā ilāha illā-llāhu wa 'ašhadu 'anna muħammadan rasūlu-llāh", eller "Jag bekänner att det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud". Muslimer måste repetera shahadah ibön, och icke-muslimer som önskarkonvertera till islam måste recitera trosbekännelsen.
  • Bönensalah är ritualbönen (tidebönen) inom islam, vilken skall förrättas fem gånger om dagen. Man vänder sig i bönen motMecka.
  • Allmosanzakat är en plikt som innebär att man ska dela med sig av det man har fått från Gud till de fattiga. Zakat ges av dem som har en viss summa pengar eller egendom till de behövande och fattiga och skall betalas en gång om året.[25]
  • Fastansawm är att fasta under månadenramadan.
  • Pilgrimsfärdenhajj till Mecka är en plikt för varje frisk vuxen muslim som har medel därtill att en gång i livet vallfärda till Mecka och närliggande områden under den sista månaden i detislamiska månåret.

Islamisk lag och rättslära

[redigera |redigera wikitext]
Det här avsnittetbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2024-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
Huvudartiklar:Sharia och Fiqh
Karta över indelning av islams lagar på engelska.
Islamisk målning av en muslimskrättslärd och hans elever.

Islamisk lag kan förstås utifrån begreppensharia ochfiqh. Sharia är den gudomliga och oföränderliga lagen, medan fiqh är de metoder som muslimer använder för att tolka Guds vilja. På så vis kan sharia ses som fullkomlig, medan fiqh är ofullkomlig och föränderlig då den bygger på mänskligt arbete.[26]

Sharia berör åtminstone i princip alla aspekter av det mänskliga livet, från detaljerade renhetsregler till föreskrifter om relationer mellan människor och hur samhället ska styras. Sharia är uppdelad i två delar:ibadat som berör privata frågor särskilt rörandegudstjänstlivet, samtmuamalat som omfattar sociala frågor. Sharia har historiskt fått sin uttolkning i en rik rättstradition som kallasfiqh på arabiska.

Det finns fyra huvudsakliga källor till islams lagar: Koranen,sunna (Muhammeds föredöme),qiyas (analogier) ochijma (de rättslärdas konsensus). Dessa fyra källor kan i sig delas upp i tre nivåer. Koranen och sunna är den första och viktigaste nivån, eftersom det är i dessa Guds uppenbarelser till Muhammed återfinns. Dessa texter måste ofta tolkas, då de i sig inte innehåller så mycket lagmaterial. Allt lagmaterial isharia kan på ett eller annat sätt härledas tillbaka till Koranen. Av Koranens 6200 verser anses ungefär 350 innehålla lagtext, varav nästan hälften handlar om religiösa ritualer. Sunna innehåller fler berättelser som berör människors liv och leverne, och Koranen påpekar ofta att människorna ska följa profetens exempel. Genomhaditherna och sunna tolkas Koranens lagverser utifrån Muhammeds levnadsexempel.

Islamiska rättslärda delar in alla handlingar i fem typer: påbjudna (fard ellerwajib), rekommenderade (mandub), neutrala (inte rekommenderade men inte otillåtna,mubah), otillåtna (makruh) samt absolut förbjudna (haram). De första fyra går under samlingsnamnethalal, tillåtna. Endast de som är fard eller wajib och de som är haram är intressanta ur rättslig synvinkel; de övriga nivåerna är endast till för att vägleda den enskilde i dennes relation med Gud. En handling kan placeras i olika nivåer beroende på vilken rättslärd som tillfrågas.

Endast 30 av Koranens verser handlar om brott och straff. Där presenteras fem brott där Koranen påvisar speciella straff. Dessa kallashudud och är följande fem:stöld, rån, drickande av alkohol, otrohet ochfalskt vittnesmål om otrohet. Förutom dessa slår Koranen fast vissa saker om exempelvis äktenskap och arv, men resten lämnas åt samhället att avgöra. Eftersom Koranen innehåller få lagar, ärhaditherna (som utgör sunna) viktiga lagkällor. Haditherna presenterar levnadsexempel kopplade till Muhammed och personer som stod honom nära.

Sunna och Koranen sammanställdes under tiden efter Muhammeds död 632. Därför innehåller texterna exempel från det samhälle Muhammed levde i och inte alltid sådant dagens muslimer vill och behöver veta om hur man ska leva. Därför har det gjorts tolkningar av Koranen och sunna för att komma fram till fler lagar, bland annat genomanalogier, qiyas.

Tolkningar genom analogier utgör sharias andra nivå. Genom dessa tolkningar kan nytt lagmaterial skapas, genom att nya händelser jämförs med dem som redan presenteras för att komma underfund med om detta är tillåtet eller inte. Drickande av alkohol är ett exempel. Det är haram (definitivt förbjudet) att dricka vin enligt Koranen (5:90). Hur är det med andra alkoholhaltiga drycker? Är de lika förbjudna? För att ta reda på detta tar man reda på varför det är otillåtet att dricka vin. Denna anledning (illa) ansågs av de rättslärda vara berusning. Om Gud har förbjudit berusning så har Gud även förbjudit andra ämnen som ger samma effekt. Detta gör att även andra drycker/ämnen som ger denna effekt är haram.

Ibland kan det råda oenigheter om dessa tolkningar. Då träder den tredje nivån in, de rättslärdas konsensus, ijma. Att tolka Koranen och sunna (ijtihad) är påbjudet för muslimer och därför är det tillåtet med olika tolkningar. När olika tolkningar står mot varandra är det den tolkning som det råder konsensus om som ska vara den gällande. Det som det råder konsensus om är det som Gud vill ska gälla. Detta har debatterats mycket efter Muhammeds död. Vem får vara med och besluta om konsensus? Hur många måste det vara? Det ansågs snart vara de rättslärda,ulama, som får vara med i diskussionerna om konsensus, och att konsensus måste råda i hela den muslimska gemenskapen (umma), förslagsvis genom representanter. Idag råder olika konsensus inom de olikarättsskolorna.

Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete,etik och rättspatos och liknar på så sätt i mångt och myckettalmud, denjudiska lagen. Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat på statens ansvar, utan på det civila samhället, den muslimska trosgemenskapen.[27]

Tillämpning av islamisk rättslag

[redigera |redigera wikitext]
Världskarta med länder som styrs av sharia i olika omfattning.

De senaste hundra åren har den islamiska lagen i de flesta muslimska länder påverkats av västvärldens rättsmodell. Detta har medfört en viss modernisering av lagarna som dock inte varit helt enkel eftersom islam och västvärlden har olika utgångslägen i sitt grundläggande synsätt. I de europeiska länderna gäller lagarna till exempel efter territoriella gränser, en lag iSverige och en annan iDanmark medan många muslimer skulle önska att samma lag gällde alla muslimer oavsett i vilket land de bodde. Samtidigt har islamisk lag en individualistisk syn på rättsväsendet. Samma rättsregler gäller inte för en kvinna som för en man, för en troende muslim som för en jude och så vidare. I väst är det självklart att alla ska behandlas lika inför lagen oavsett kön eller religiös tillhörighet. Dessa problem har bearbetats på olika sätt i olika länder men generellt sett har en stor del av rättsväsendetsekulariserats och kodifierats. Allra mest inflytande i processen harengelsk ochfransk lagstiftning haft eftersom de var de storakolonialmakterna under 1800-talet.

I de flesta länderna behandlas numera brottmål idomstolar under inget inflytande av sharia. På samma sätt har ägandemål och ekonomiska transaktioner förlagts till sekulariserade domstolar. Detta gäller majoriteten av världens länder. I kontakten med européer krävde dessa att behandlas enligt västerländsk lag framför sharia. De länder med mindre ekonomiskt utbyte med Europa har tillåtit sharia bibehålla ett större inflytande över dessa lagar. Det lagområde som mest styrs efter sharia idag är familjerätten. Det kan gällaäktenskapsfrågor,skilsmässor,arv eller barnomsorg. De sharialagar som tillämpas inom vissa rättsområden (till exempel familjerätt) kan se olika ut från land till land, beroende på vilken eller vilka rättsskolor sharialagarna är baserade på. Det finns alltså inteen shariarätt på familjerättsområdet, utan många olika.[28]

Familjerätten i islamisk lag

[redigera |redigera wikitext]

Familjerätten är den del av traditionell islamisk lag som enbart gäller i länder med sharia lagar. I några områden har lagen kodifierats men baseras på regler som är uppställda av sharia. De olika rättsskolorna divergerar något inbördes men gemensamt för alla är att man har olika rättigheter respektive skyldigheter beroende på om man är man eller kvinna, gift eller ogift, son eller dotter. Ur ettjämlikt perspektiv kan man reagera på olikheterna mellan könen, samt kvinnor och mäns olika rättigheter och skyldigheter. Mannens och kvinnans roller uppfattas på ett mer stereotypt sätt, som att de kompletterar varandra.

Arvslagar

[redigera |redigera wikitext]

Dessa lagar kan vara avancerade och svåra att förstå sig på, speciellt de sunnitiska lagarna. Alla har rätt att ge 1/3 av sin egendom till vem som helst utom till dem som han/hon enligt lagen redan måste testamentera till. Resten av hans/hennes kvarlåtenskap delas sedan mellan släktingar. Det finns två olika slags släktingar som man testamenterar till: släktingar enligt Koranen,fara'id och alla andra,'asaba. Släktingarna enligt Koranen får alla varsin, enligt Koranen, specificerad del av dödsboet medan de andra släktingarna får vad som blir över. Faderns sida av familjen ärver mer än moderns när det gäller den sistnämnda gruppen. Hur mycket var och en får beror mycket på hur många släktingar som är med och delar. Det kan ofta vara mer fördelaktigt att vara en del av den andra gruppen då dessa delarna inte är förutbestämda. Halvsyskon, far- och morföräldrar och barnbarn kan även de få ärva enligt Koranen vid vissa speciella tillfällen.[27]

Koranen innehåller vägledning i fråga om uppdelningen av arvet mellan de rättmätiga arvtagarna och tre verser (4:11, 12 och 176) beskriver hur arv skall fördelas.[29]

Äktenskap

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Äktenskap i islam

Äktenskap räknas som förtjänstfullt,mandub, men inte en plikt,wajib.

Äktenskapet lagfästs av enqadi. Det är ett juridiskt kontrakt mellan två parter, och gäller från och med att parterna skrivit på kontraktet. Brudparet representeras av enwali, vanligtvis den närmste manliga släktingen, men oftast kan vuxna män själv vara wali. Det är endast inom denhanifitiska rättsskolan som en vuxen kvinna kan vara sin egen wali och gifta sig utan sina släktingars medgivande. I regel får enmuslimsk kvinna endast gifta sig med en muslimsk man, medan en muslimsk man kan gifta sig med en kristen, judisk, zoroastrisk eller muslimsk kvinna[30].

Äktenskapskontraktets innehåll är helt upp till de båda parterna, men det är vanligt att det krävs någon form av hemgift (mahr) till kvinnan. Det är inte ettbrudpris, utan kvinnans egendom. Brudgåvan gav alltså kvinnan en viss ekonomisk frihet, samtidigt som den bevisade mannens förmåga att försörja henne och en familj. Mahr är ofta uppdelat i två delar, dels en hemgift som betalas ut direkt till kvinnan, dels en andel som betalas ut när kvinnan blir änka. Den andra utbetalningen av mahr kan också ses som ett skadestånd i de fall mannen begär skilsmässa (talaq). Brudpengens andra del kan betalas ut även om den inte är specificerad i äktenskapskontraktet.

Islam rättfärdigarmånggifte. En man får enligtsura 4, vers 3 i Koranen gifta sig med upp till fyra hustrur. Han skall dock begränsa sig till en enda om han tror sig om att inte kunna behandla flera hustrur lika, vilket skulle kunna göra det lättare för honom att undvika partiskhet.

Enligt sharia bör både brud och brudgum samtycka till bröllopet, men samtidigt förväntas det av bruden att honska acceptera sin fars val av brudgum. Detta skapar komplikationer speciellt om äktenskapskontrakt görs upp när det blivande brudparet fortfarande är barn.

I sunnimuslimsk tradition ärmut'ah den gåva mannen ger kvinnan om han vill skiljas. Mut'ah utbetalas särskilt om äktenskapet inte fullbordats (vilket sker genom samlag). I shiitisk rätt avser begreppet mut'ah (persiskasighe) ett tillfälligt, tidsbegränsat äktenskap. Det kan vara en timme eller under många år. Parterna skriver i vissa fall ett kontrakt, i andra fall räcker det med en muntlig överenskommelse. Kritiker betecknar mut'ah som legaliseradprostitution. Det finns dock en bred variation inom shiaislam om hur mut'ah (arabiska "nikah mut'ah) bör gå till. Man försöker skilja på den form som utövas lagligt iIran och den form som de arabiska shiamuslimerna ofta framför.

Skilsmässa räknas som klandervärt,makruh. Äkta makar uppmanas till dialog om osämja uppstår. Skilsmässa är i första hand förbehållet mannen, som genom att tre gånger uttala ordettalaq (ungefär "Jag skiljer mig från dig") kan upplösa äktenskapet. De första gångerna är det möjligt att återgå in i äktenskapet igen, men tredje gången blir skilsmässan definitiv och går inte att återkalla, om inte kvinnan gifter sig med en annan man emellan. Shiamuslimer anser att skilsmässan endast äger rum en gång även om mannen säger att han skiljer sig tre gånger vid ett tillfälle.[31]

I en del muslimska traditioner är det endast möjligt för kvinnan att kräva skilsmässa om mannen ärimpotent ellerpsykiskt sjuk. Enligt andra rättstraditioner kan kvinnan begära hos enqadi (domare) att äktenskapet upplöses (khul) mot att hon avsäger sig sina ekonomiska rättigheter.AntropologenLawrence Rosen[32] uppskattar att var tredje muslimsk skilsmässa är en form avkhul. Liksom vid äktenskapets ingående är upplösning enligtkhul en förhandlingsfråga, men ofta innebär det att kvinnan avsäger sig sinmahr.

Föräldraskap

[redigera |redigera wikitext]

Alla barn födda inom ett äktenskap betraktas som äkta och det anses vara mannens barn. De är därför en del av mannens släkt, inte kvinnans. Mannen kan även acceptera att ta på sig faderskapet för barn födda utanför äktenskapet. Han kan även avsäga sig faderskapet,li'an. En graviditet kan enligt lagen vara allt mellan sex månader upp till två år. Mannen har fullt ekonomiskt ansvar. Söner blir försörjda fram tills de börjar arbeta och döttrar tills de gifter sig. Kvinnor som skilt sig eller blivit änkor blir försörjda av sin närmaste manliga släkting igen.

Om man och hustru skiljer sig har mannen fortfarande ekonomiskt ansvar för barnen upp till en viss ålder (ofta sju år för pojkar och nio år för flickor) medan hustrun är skyldig att uppfostra barnen under samma tid. Efter denna ålder flyttar barnen normalt sett till sin far men kan efter överenskommelse mellan båda parter också fortsätta bo kvar hos sin mor fast nu utan ekonomisk hjälp från fadern.[33]

Mannen är familjens förmyndare, och det är han som har ansvar för familjens underhåll. Muslimsk rätt skiljer på omvårdnad (hadana) och vårdnad (wilaya). och det är mannen som är barnens förmyndare (wali). Kvinnan har ansvar för barnens omvårdnad till det att barnen är sju respektive nio år (i iransk rätt när pojken är två och flickan sju år). Barnen följer faderns släkt och i samband med skilsmässa tillfaller i normalfallet vårdnaden mannen och hans familj, utom i denmalikitiska rättsskolan.[34]

Apostasi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Apostasi och Apostasi inom islam
Världskarta över länder med dödsstraff för apostater.

Att lämna islam som religion är enligt traditionell sharialag en brottslig gärning som har påföljden dödsstraff.[35] Det råder inte konsensus inom islam om att apostasi alltid ska straffas med döden, men de fyra största rättsskolorna inom sunni och en inom shia håller med om detta. Straffet tillämpas även i modern tid och ett välkänt nutida exempel är dåIrans dåvarande högste ledareayatollaKhomeini i ett utlåtande (enfatwa)[36] dödsdömdeSalman Rushdie för apostasi, efter att Rushdie skrivit boken "Satansverserna" 1989.

Etikett och kosthållning

[redigera |redigera wikitext]

Många av islams religiösa övningar hamnar under kategorinadab, islamisk etikett. Detta inkluderar att hälsa andra medAs-salamu alaykum("[Guds] frid vare med er"), säga "bismillah" ("i Guds namn") innan måltider, samt att använda enbart den högra handen för att äta eller dricka.

Begreppethalal förknippas bland annat med reglerna om tillåtna livsmedel. Muslimer har en reglerad livsföring och all mat skall vara halal (tillåten). Förbjuden (haram) mat är bland annatgriskött, blod, kadaver ochalkoholdrycker. Allt kött måste komma från ett växtätande djur, slaktat i Guds namn med undantag för om man jagat eller fiskat själv. I extrema undantagssituationer, som att man till exempel riskerar att dö av svält, så kan dock annars otillåtna livsmedel räknas som halal.

Jihad, dar al-Islam och dar al-Harb

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Jihad
Flagga med denislamiska trosbekännelsen.
Flaggan är känd som "salafisternas svarta flagga".[37]

Jihad (arabiska الجهاد (ǧihād), "strävan" eller "kamp"; ytterst frånjahada (ǧhd), "att anstränga sig"; "guds högsta strävan") är en religiös plikt för muslimer. Inom islam innebär jihad framförallt självrannsakan och striden motfrestelsen och det förbjudna (haram). Den som utför jihad kallasmujahid (plur.mujahidin). Målet med Jihad är att utvidga territorier där islamisk lag råder på bekostnad av icke-islamiska länder.[38]

Territoriet där islamiska regler är förhärskande betecknasdar al-Islam (översatt "Islamiskt område"). Landområden bortomdar al-Islam betecknasdar al-Harb (översatt: "krigsområde"). Inom modern islamisk debatt används konceptet alltjämt inom "Väst mot islam"-diskussioner. Extremradikala kretsar betraktar Jihad fortsatt som ett medel att utvidga islamiska områden.[38]

Med stöd i uttalanden av Muhammed talar många muslimer i dag om två olika typer av jihad:jihad akbar ("stora jihad") som är människans kamp mot sina inre onda böjelser och begär samtjihad asghar ("lilla jihad") som innebär väpnad kamp eller krig för att utvidga islams områden.[39]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islams historia

Islams historia har skrivits av muslimer som hade som syfte att skriva en religiös historia som legitimerade islams trosprinciper och herravälde över andra kulturer. Det är först i modern tid som en historisk-kritisk forskning om islams utbredning och historia har uppkommit.

Länder med en islamisk befolkningsandel på mer än 10%
  Sunni
  Shia
  Ibadi (Oman)

Muhammeds tid

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Muhammed

Enligt den islamiska läran blev Muhammed omkring år 610 förvissad i en uppenbarelse av ärkeängeln Gabriel om att bli profet. Muhammed förde först fram sitt budskap för sin egen stam,quraysh. Enligt Muhammed borde folket erkänna Gud som sin skapare, som ska dyrkas ensam och som man ska överlåta sig till.Polyteismen med dess religiösa pluralism kritiserades hårt. Han varnade förYttersta dagen när människorna ska stå till svars inför Gud och antingen hamna ihelvetet ellerparadiset.

Muhammed mötte hårt motstånd i detpolyteistiska Mecka, och år 622 flydde han med sina anhängare tillMedina, som på den tiden kalladesYathrib. Denna händelse kallashijra, "emigrationen", och är utgångspunkten för den islamiska tideräkningen.

De olika stammarna i Yathrib var i strid med varandra, och eftersom Muhammed inte tillhörde någon av stammarna fick han bli skiljedomare och ledare. Dessutom var han i konflikt med sin egen stam,quraysh, och kunde därför inte betraktas som agent för de styrande i Mecka.

Under striderna mot Mecka fick Muhammed inflytande över de omgivande arabstammarna. Judarna i Yathrib accepterade inte Muhammed som profet, och det ledde till att islam mer och mer kom att betraktas som en egen religion. Relationen med judarna förvärrades över tid och nådde sin kulmen då quraysh, tillsammans med andra arabiska stammar, planerade att utplåna muslimerna. Muslimerna ingick förbund med judarna att de gemensamt skulle försvara Medina, men många judar bröt avtalet och slöt sig till polyteisterna. De stridande judiska männen som vänt sig emot muslimerna fördrevs då eller avrättades. Till slut segrade muslimerna, och kunde inta Mecka nästan utan blodspillan och ta kontrollen över helgedomenKaba som, med undantag för enikon på insidan av Kaba föreställande Jesus ochJungfru Maria som Muhammed personligen skyddade och som sades ha målats av Abraham[40], rensades frånavgudabilder från de tidigarekulterna. Yathrib döptes nu om tillMadīnat an-Nabī, "Profetens stad" elleral-Madīna al-munawwara, "Det strålande Medina".

Före sin död kunde Muhammed uppleva att hans välde sträckte sig till Arabiens avlägsnaste trakter.[41] Samtidigt hade slutfasen inträtt i striderna mellan den tidens två stormakter, detbysantinska kejsardömet och detsassanidiskapersiska imperiet. De var krigströtta efter fyra seklers militära konflikter gav inget effektivt motstånd mot den arabiska utbredningen.

Utsikt överKlippdomenTempelberget iJerusalem, enhelig plats både inom islam ochjudendomen.

Sunniter och shiiter

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Efterträdandet av Muhammed

När Muhammed dog år 632 utan söner erkändes hans svärfarAbu Bakr som "Guds sändebuds ställföreträdare" och Muhammeds efterträdare även i politiskt avseende.Kalif var den titel som den andlige och världslige ledaren för sunnitisk islam fick.

Det fanns dock de som ansåg att profetens budskap kunde tolkas endast av särskilda förkunnare, imamerna, som inte skulle väljas av muslimerna. Istället borde ledarskapet gå i arv inom profetens familj, och Muhammed borde ha efterträtts omedelbart efter sin död av svärsonenAli ibn Abi Talib somimam. Alis fraktion kallas shiat Ali eller enbart shia. Sunni-muslimerna ansåg att imamerna varken hade någon speciell kontakt med gud eller tillgång till hemlig kunskap. Man ansåg att alla muslimer är jämlika i tron till Gud och att man behöver vara en profet för att ha speciella kontakter eller uppenbarelser. Men Muhammed var den sista profeten utsänd av Gud från Abrahams ättlingar. Shiiterna anser också att den sista imamen (kalifen) försvann på ett mystiskt sätt för ca 1100 år sedan och att denne kommer att visa sig vid tidens slut som shias ledare. Detta kan jämföras med att man inom judendomen väntar på att en Messias ska komma likaväl som man inom kristendomen väntar på hans återuppståndelse.

Den splittring som uppstod mellan sunniter och shiiter då Abu Bakr valdes till islams förste kalif är fortfarande bestående.

Efter Muhammed

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islamiska expansionen
Abu Bakr blir kalif isaqifa.

Islams tidiga historia är en historia av inbördes konflikter och angreppskrig mot dåtidens stora civilisationer,Bysantiska riket och detsassanidiskaIran. Redan år634 dog Abu Bakr, och ny kalif blevUmar ibn al-Khattab, en av Muhammeds tidiga följeslagare. Under hans tid som kalif (634–644) skedde den första stora utvidgningen av det nya väldet. Det är också Umar som anses ha skapat den nya statens grundläggande administration och organisation. Under Umar inleddes invasionen av Iran och Bysans som var kraftigt försvagade av krig och inbördes stridigheter. Ipersiska riket inleddes förföljelser av anhängare av den inhemska religionenzoroastrism, och eldtempel förstördes eller omvandlades till moskéer.[42] Den sassanidiska huvudstadenKtesifon hyste ett av antikens främsta bibliotek. Enligt historikernMuhammad ibn Jarir at-Tabari, skrev befälhavarenSa'd ibn Abi Waqqas till kalifenUmar ibn al-Khattab och frågade vad han skulle göra med boksamlingarna i palatsen i densassanidiska huvudstaden. Umar skrev tillbaka:

"Om böckerna motstrider Koranen är de blasfemiska, men om de överensstämmer så är det ingen fara." Biblioteket plundrades och alla böckerna brändes eller kastades iEufrat. På så sätt gick en stor del avperserrikets bokskatter förlorade för eftervärlden.[42]

Umar mördades år644 av enperser vid namnPiruz Nahavandi och efterträddes avUthman (644–656), en annan av Muhammeds tidigare efterföljare. I och med att Uthman tog över återgick makten till den gamlaaristokratin i Mecka. Uthman var medlem i denumayyadiska familjen, en av de ledande i det gamla Mecka. Han anklagades förnepotism av bland annat Muhammeds kusinAli, och när Uthman föll offer för ett attentat 656 utsågs Ali till ny kalif. Efter ett uppror flyttade Ali tillKufa iIrak. Uthmans släktingMuawiya I varguvernör iDamaskus. Som ledare för den umayyadiska familjen krävde han hämnd för mordet på Uthman. Det blev krig mellan Muawiya och Ali, medslaget vid Siffin år657. Ali gick med på att lösa tvisten med skiljedom men det gick honom emot och en del av hans anhängare lämnade honom och vände sig emot honom (kharijiterna). Han återvände till Kufa där han mördades av enkharijit år661.

Alis död innebar att Muawiyas maktställning stod fast. Den shiitiska gruppensimam, Alis sonHasan, accepterade att dra sig tillbaka, och levde resten av sitt liv i Medina. Nu blevDamaskus rikets huvudstad, och den umayyadiska familjen innehadekalifatet i närmare ett århundrade. Expansionen fortsatte och statens administration fick fasta former.

Anhängare av de religioner som uttryckligen tilläts i Koranen (kristendomen ochjudendomen) behöll sina religioner och hade ett visst självstyre. Dessa betalade en särskild skatt,jizya, till kalifen, vilket ledde till ett utbrett missnöje bland den icke-arabiska majoriteten i Mellanöstern. Den begränsade religionsfriheten omfattade inte anhängare av iranska religioner (zoroastrism,manikeism,mazdakism) som förföljdes.Arabiska blev officiellt språk ikalifatets administration och de erövrade folken påtvingades det nya språket.[43] Många icke-araber lärde sig arabiska för att göra karriär inom kalifatet.

Slaget vid Karbala.

När Muawiyas dog år680 tog hans sonYazīd över. Nästan samtidigt dog Hasan och hans efterträdare som shiitisk ledare blev hans yngre bror (och alltså Alis ochFatimas yngre son)Husayn. Husayn ville att shiiterna skulle få tillbaka makten så han begav sig tillIrak, där han väntade sig få stöd i Kufa. Det visade sig att han hade fel. Han och hans anhängare omringades av provinsguvernörens soldater vid orten Karbalā (Karbala), och de flesta av dem dog ("de 72 martyrerna"). Detta ägde rum den tionde i månadenmuharram (den första månaden ihidjra-året). Dagen kallasashura och är en storsorgehögtid inom shiitisk islam.

Husayns uppror slogs alltså ner. Muhammed hade genom Guds uppenbarelser påbjudit krig mot deotrogna för att utbreda islams styre[44][45] och under umayyadisk tid fortsatte riket att utvidgas. HelaNordafrika erövrades, och år711 gick man över sundet tillIberiska halvön, men expansionen norrut stoppades 732 islaget vid Tours. I öster gick man in iCentralasien ochIndien. Kritikerna menade att riket hade blivit ett kungadöme (mulk), vilket var främmande för islam, och att icke-araber diskriminerades. Det blev väpnat uppror, främst från shiitisk sida. Makten hamnade nu hosabbasiderna, ättlingar till profetens farbrorAbbas. Maktskiftet var klart år750, och den umayyadiska familjen utplånades, förutom en av prinsarna som blev stamfader till umayyaderna i Spanien där ett nytt kalifat grundades.

I Spanien tappade kalifatet mark genom århundradena på grund avreconquistan, den kristna återerövringen norrifrån. Det sista muslimska fästet i Spanien föll år1492 (samma år somChristofer Columbus ankom tillAmerika).

Islamisk filosofi, framför alltAverroës (Ibn Rushd) texter kom att spela en stor roll förEuropa ända in på1600- och1700-talet. Påmatematiska områden kan fortfarande inflytande från den muslimska världen ses tydligt då man använderarabiska siffror ochdecimalkommat och räknar medalgebra. Den persiske läkarenAvicennas verk användes som läromedel i medicin i Europa fram till1800-talet.

Modern historia

[redigera |redigera wikitext]

Under1900-talet kunde man se många nya islamiska religionsspridare och väckelsepredikanter som olika försök att formulera alternativa samhällslösningar påkolonialismen och denpostkoloniala situationen. Grupper som detMuslimska Brödraskapet iEgypten ochJamaat-e Islami iPakistan förespråkade ettfundamentalistiskt alternativ till sekulära politiskaideologier. Dessa så kalladeislamister vänder sig ofta mot de traditionellt skriftlärda och kombinerar istället ett modernt västerländskt politiskt tankegods med en puritansk syn på religionen som ett sätt att försöka utmanavästvärldens kulturella och ekonomiska dominans över denmuslimska världen. De eftersträvar en exklusivistisk politisk-ideologisk tolkning av islam som en omfattande lösning på alla allmänna och privata frågor av betydelse. I länder somIran ochAfghanistan ersattes sekulära regimer med islamistiska ställningar medan transnationella extremistgrupper somUsama bin Ladinsal-Qaeda engagerade sig inomterrorism. Islamismen har under 1900-talets sista decennier varit mycket framgångsrik i att i den offentliga diskursen likställa den fundamentalistiska synen på religionen, med "islam" som sådant.[46]

Huvudsakliga inriktningar

[redigera |redigera wikitext]
Inriktningar inom islam

Majoriteten av alla muslimer, cirka 85 %, är sunniter. Övriga 15 % utgörs huvudsakligen av den näst största inriktningen shiaislam.[47] Såväl sunniter som shiiter kan även tillhörasufismen, som är en samlingsbeteckning för denandliga elleresoteriska aspekten inom religionen.

Skolor inom sunniislam[48]

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Sunni
Det finns fyra huvudsakligalagskolor inom sunni:

Utöver dessa finns det några som också kan räknas till sunni, utan att vara någon huvudsaklig inriktning:

Skolor inom shiaislam

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Shia

Skolor inom haridjiislam

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Kharijiter

Fristående skolor

[redigera |redigera wikitext]

Sunnimuslimerna avvisade mutaziliternas läror, men shiamuslimerna var mer välvilligt inställda till dessa. Det är dock svårt att tydligt placera dem i den ena eller andra traditionen.[50]

Omdebatterade skolor

[redigera |redigera wikitext]

Det finns ett antal religiösa rörelser, som har sina rötter (helt eller delvis) i islam, men vars ställning som skolbildningar inom islam är omdebatterad, antingen bland utomstående, bland utövare eller bådadera. För fullständighetens skull nämns de här:

Islam i världen

[redigera |redigera wikitext]
Islams utbredning.

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Antalet muslimer i världen uppskattades 2024 till över 2 miljarder. Islam är världens näst största religion efterkristendomen, men förväntas bli världens största omkring år 2050.[51] Omkring 90 procent av världens muslimer är sunni och cirka 10 procent är shia. I knappt 50 länder är majoriteten av befolkningen muslimer.[52] 20 procent av alla muslimer bor iarabländerna. IIndonesien,Indien,Pakistan ochBangladesh är mer än 100 miljoner av invånarna muslimer.

Familj och könsroller

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Könsroller inom islam

Islam, liksom de flesta andravärldsreligioner ochösterländska läror såsomdaoismen, utgår från att det finns en tydlig skillnad mellan kvinnans och mannens uppgifter i samhället. I det traditionella muslimska samhället är ansvaret för skötseln av hemmet och barnen kvinnans uppgift, medan mannen är skyldig att ordna med ekonomisk försörjning. Dessa familjens inre respektive yttre angelägenheter anses komplettera varandra, och behöver med andra ord inte nödvändigtvis innebära en ojämlikhet om det är vad båda parter vill. I Koranen betonas starkt att islam är jämviktens och den balanserade medelvägens religion[53], samtidigt regleras mannens och kvinnans olika roller som skiljer sig åt vid skilsmässa, arv och rollen i hemmet.

Inom islam betraktas den mänskliga sexualiteten som en gudomlig gåva och som symbol för paradisets fullkomlighet, snarare än syndfull[54] och detta bekräftas genom denäktenskapliga förbindelsen mellan man och kvinna (som under normala omständigheter kan sätta nytt liv till världen):

Men de troende, männen såväl som kvinnorna, är varandras sanna vänner och fasta stöd; de anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt /../. Gud har lovat de troende männen såväl som kvinnorna, ett paradis vattnat av bäckar, där de skall förbli till evig tid, och sköna boningar i denna Edens lustgårdar /../
– Koranen9:71–72

Se också bland annat:4:19; 34; 123; 128; 130, samt33:35 där likheten inför Gud inskärps:

"För de män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet, de män och de kvinnor som älskar sanningen, de män och de kvinnor som tåligt uthärdar motgång, de män och de kvinnor som visar ödmjukhet, de män och de kvinnor som ger åt de fattiga, de män och de kvinnor som fastar, de män och de kvinnor som lägger band på sin sinnlighet, de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning."

Moskéer

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Moské
Nuruosmaniyekomplexet i Istanbul med moskén och bespisningen till vänster och en teologiska skola (madrassa) till höger i förgrunden.

Enmoské (arabiska: مسجد,masjid) är en muslimskhelgedom avsedd förbön,predikan och undervisning. Troende muslimer antas be i moské minst en gång i veckan, på fredagen. Bönen leds av enimam. I likhet med flera andra religioners helgedomar inrymmer moskékomplexet ofta mer än bara gudstjänstlokal. Exempelvis finns oftabibliotek och bespisning, samt i större moskéer ibland ävenhärbärge, sjukhus och teologisk skola (madrassa).

Tideräkning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Muslimska kalendern

Denmuslimska kalendern är enmånkalender. Tideräkningen börjar med den dag (16 juli622) då profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina. Det arabiska ordet för flykt ärhijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern. När ett datum anges efter hijrakalendern brukar man skriva ett H efter årtalet, men även AH (latinanno hegirae), det vill säga år efter hijra.

Halvmånar är färgfullt inredda och vackert upplysta underramadan.

Högtider

[redigera |redigera wikitext]

Islam i Sverige

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Islam i Sverige

Islam är Sveriges och världens näst störstareligion efterkristendomen. I Sverige finns sju islamiska riksorganisationer som mottar stöd ifrån Myndigheten för stöd till trossamfund. Dessa hade år 2021 enligt myndigheten 225 000 registrerade deltagare.[55] År 2017 uppskattades antal personer i Sverige som identifierar sig som muslimer till 810 000.[56]

Kultur och vetenskap

[redigera |redigera wikitext]

Islamisk konst

[redigera |redigera wikitext]
Muslimer vidKaba, Mecka,Saudiarabien.
Bönenisch i den stora moskén iCórdoba, Spanien.
Huvudartikel:Islamisk konst

Den islamiska konsten förenar på många sätt miljoner människor från vitt skilda kulturer över hela världen. Motiv och stildrag återkommer överallt och korsar gränser, epoker och discipliner. Den rika kultur som skapats imedelhavsområdet och iFrämre Orienten avgreker,romare,sassanider, kristna och judar gav förutsättningarna för den islamiska konsten. Den islamiska världen blev arvtagare till dessa kulturer när araberna på600-talet spred den nya läran längs Medelhavets södra och östra kuster och österut in iAsien. Främre Orienten fick då också ökade kontakter med områden i Centralasien och ända bort iKina genomkaravanhandeln utmedSidenvägen.

Förbudet att avbilda djur och människor,anikonism, syftar till att motverka avgudadyrkan och har funnits hos många grenar av islam. Däremot har arkitektur, dekorationer ochkalligrafi blivit vitala uttryck för konsten.Moskéer ochminareter har oftast en typisk byggnadsstil. Mycket av mönstret och dekorationerna i traditionell islamisk konst återfinns i orientaliska mattor.

Den islamiska konstens karaktär och formspråk utvecklades genom påverkan av islamsvärldsuppfattning, där bilden av en gud i mänsklig gestalt ersattes av ett abstrakt gudsbegrepp. Detta symboliserades främst av Guds heliga ord nedtecknat med arabisk skrift i Koranen. Den världsliga och andliga tillvaron kunde också återspeglas iabstrakta mönster,ornamentik ochgeometriska stjärnformer som symboler för en guds skapelse. Det var främst ornamentiken, som i västerlandet fick namnetarabesk, samtkalligrafin som gav den islamiska konsten dess karakteristiska uttryck.

Islams bilduppfattning

[redigera |redigera wikitext]

Koranen har inget förbud mot avbildning av människan men förbjuder avbildandet av avgudabilder. I islamiska traditioner är det generellt inte lämpligt att avbilda människor och djur.

Bildförbud förekommer inom de skilda delarna av den islamska världen och tillämpas mycket olika. Det anses att människan är Guds avbild och får därmed inte återges inom konsten, eftersom konsten enbart bristfälligt lyckas återspegla guds skapelse. Vidare menar man att ingen avgudabild får finnas mellan människan och Guds osynliga närvaro.

Illustrationerna, miniatyrerna, i de islamiska handskrifterna är dock ett undantag beträffande bildförbudet och betraktas som en del av själva texten. Miniatyrerna var ofta tvådimensionella och starkt stiliserade för att undvika förväxling med hedniska kultbilder. När profeten Muhammed avbildades täcktes hans ansikte då ofta av en vit duk för att inte bryta mot bildförbudet.[57]

Islamisk arkitektur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islamisk arkitektur
Moskén al-Qiblatain i Medina.

Den islamiska arkitekturen har av tradition, liksom den islamiska konsten i allmänhet, varit orienterad mot det abstrakta och geometriska. Den bygger i huvudsak vidare på persiska och grekiska traditioner.

Den islamiska kulturtraditionen har en kontinuerlig historia på omkring nästan 1400 år och en geografisk spridning frånSpanien tillIndonesien, från centralaAfrika till södraRyssland. Den rymmer således ett stort antal socialt, kulturellt, politiskt och även religiöst mycket heterogena traditioner, epoker och kulturer som, på olika sätt och i varierande grad, påverkats av den gemensamma muslimska kulturtraditionen. Denna diversifiering i den islamiska arkitekturen visar sig dock främst geografiskt och kronologiskt. Gemensamt med konsten har arkitekturen, förutom det nonfigurativa, flera grunddrag i form avsymmetri, yttäckande geometriska mönster, arabesker, kalligrafiska ornament och klara färger. Arkitektoniska drag som återkommer över hela den islamiska världen är den riktningslösahypostylen, gården med sina fontäner och omgivande välvda nischer,iwan, den av minareter omgivnakupolen och, inte minst, den rikt dekorerade nischen i moskén,mihrab, som anger böneriktningen mot Mecka (qibla).

Islamisk vetenskap

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islamisk vetenskap

Under den klassiska islamiska civilisationens utveckling förekom ingen tydlig motsättning mellan religiös tro och vetenskapligt vetande. Detta har delvis kopplats till profeten Muhammeds uttalanden om vikten av kunskap, såsom:"Sök kunskap från vaggan till graven" och"Sök kunskap även om det är i Kina".[58] Inom det tidiga islamiska lärdomslivet speladeastronomi en framträdande roll, initialt nära förknippad medastrologi, följt av framsteg inom matematik, astronomi, medicin, etik och filosofi. Muslimska vetenskapsmän kom att vidareutveckla och bevara kunskaper från denantika grekiska vetenskapen, vilken i flera fall återfördes tillEuropa undersenmedeltiden genom översättningar och kulturellt utbyte.

Den period som ofta benämns denislamiska guldåldern (ca 750–1250) kännetecknades av framsteg inom flera vetenskapliga områden.[59] Vetenskapsmän somal-Khwārizmī utvecklade algebra och införde det hinduarabiska talsystemet.[60]Ibn al-Haytham lade grunden för optikens experimentella metodik,[61] medanAvicenna ochal-Rāzī skrev inflytelserika medicinska verk som översattes till latin och användes vid europeiska universitet.[62][63]

Institutioner somBayt al-Hikmah iBagdad spelade en central roll i översättningen av antika texter till arabiska och i den vidare vetenskapliga utvecklingen.[64] Genom översättningar till latin spreds flera av dessa idéer till Europa och kom att påverka den vetenskapliga utvecklingen underrenässansen.[62][63]

Muslimsk filosofi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Muslimsk filosofi

Den muslimskafilosofiska traditionen är idag väldigt stark trots västs dominerande ställning. Undermedeltiden verkade de två kanske mest betydande muslimska filosoferna,Avicenna ochAverroës (Ibn Rushd). Att samtidigt vara filosof och muslim är kontroversiellt för somliga, vilka hävdar att islam är en "uppenbar" religion. Enligt andra behöver ingen konflikt mellan filosofi och islam uppstå.

Inriktningar

[redigera |redigera wikitext]

Under 600–900-talen lade muslimska filosofer grunden för envetenskapliglogik med tillhörande funderingar. Under tidig islamisk tid var profeten Muhammed den enda auktoriteten, och tänkandet baserar sig påsunna. Från cirka år 1200 delades den muslimska filosofin i två grenar,kalam och falasafa.

Inom kalam intresserade man sig förijtihad, en metod att granska islamisk lag med grund i Koranen och sunna. Diskussioner uppstod bland annat om denfria viljan. En viktig riktning inom kalam varmutakallamin, med idéer som ligger mellan det ortodoxt muslimska och icke-muslimska.

Falasafa påverkades av andra kulturer, främstgrekisk filosofi, och gjorde en stor insats genom att förmedla asiatisk litteratur till Europa. Dess företrädare kritiserade mutakallamin.

Senare muslimsk filosofi

[redigera |redigera wikitext]

Efter det politiska skiftet (från islam till kristendomen) i Europa, närmare bestämt iSpanien ochPortugal, avtog den muslimska filosofiska aktiviteten märkbart. Förbindelsen mellan 'väst' och 'öst' bröts på många punkter även det tankemässiga utbytet smalnade.

Förmodernistiska idéer levde under den här tiden starkt iIran ochIndien;logiken var ett ofta diskuterat och populärt ämne.

Post-klassisk islamisk filosofi är ofta indelad i två huvudkategorier, shia och sunni. Det finns samtida tänkare och filosofer som inte är ense om denna indelning. Man kan dela in filosoferna i sådana som talade om shia-tron och sådana som inte gjorde det.

Förhållande till andra religioner

[redigera |redigera wikitext]

Enligt islamiskadoktriner är den islamisktmonoteistiska läran frånbegynnelsen mänsklighetens ursprungliga religion, utövad av alla profeter som i omgångar har sänts ned av Gud till olika samhällen, ända sedan Adam. Ur denna synvinkel är Abraham och Mose, Jesus samt alla hebreiska profeter också profeter inom islam. Inom islam hävdar man att alla profeters ursprungliga läror (bl.a. absolutmonoteism) med tiden har korrumperats av människor, vilket skulle förklara de många likheter som finns i många religioner runtom i världen. Även föreskrifterna och texterna urTorah ochEvangelierna(Injil) motsäger Koranen, de ska med tiden ha förvanskats enligt muslimer. Enligt denna tolkning föds alla barn som muslimer (fitra), men beroende på föräldrarnas livsåskådning och uppfostran bestäms även barnets tro utifrån detta.

Koranen ses av muslimer som en bekräftelse av det som förkunnats av alla föregående profeter för världens alla folk.

"Steg för steg uppenbarar Han för dig denna Skrift och med den sanningen och bekräftelse av det som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser]; det är Han som uppenbarade Tora och Evangeliet " (Ur Koranens budskap Sura (kapitel) 3 i Koranen vers 3)

Islamkritik

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Islamkritik

Islamkritik förekommer från olika synpunkter. Vissa liberala författare uttrycker kritik motislamismens och många muslimska ledares konservativa hållning vad gällermultikulturalism, demokrati ochmänskliga rättigheter, ojämställd behandling av kvinnor enligt Koranen och shariahlagarna,kvinnlig könsstympning enligt gamla traditioner i muslimska länder, samt försvårande avintegration av muslimska invandrare i västerländska länder.[65][66][67]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Litteratur på svenska

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Countrymeters/ World population
  2. ^Islam Mattias Larsson
  3. ^Äldre benämningar för muslim är bland annatmuselman ochmuhammedan, där den senare kan uppfattas missvisande då den har hävdats innebära att man tillber Muhammed och därför ogillas av muslimer.
  4. ^Pew Research Center (27 januari 2011). ”The Future of the Global Muslim Population” (på amerikansk engelska). Pew Research Center's Religion & Public Life Project.https://www.pewresearch.org/religion/2011/01/27/the-future-of-the-global-muslim-population/. Läst 13 mars 2024. 
  5. ^”World Population Clock: 8.1 Billion People (LIVE, 2024) - Worldometer” (på engelska). www.worldometers.info.https://www.worldometers.info/world-population/#religions. Läst 13 mars 2024. 
  6. ^Simon Rogers (28 januari 2011). ”Muslim populations by country: how big will each Muslim population be by 2030?” (på engelska). the Guardian.http://www.theguardian.com/news/datablog/2011/jan/28/muslim-population-country-projection-2030. Läst 13 mars 2024. 
  7. ^ [ab]MICHAEL LIPKA & CONRAD HACKETT (16 april 2017). ”Why Muslims are the world's fastest-growing religious group” (på amerikansk engelska). Pew Research Center.https://www.pewresearch.org/short-reads/2017/04/06/why-muslims-are-the-worlds-fastest-growing-religious-group/. Läst 13 mars 2024. 
  8. ^”Muslim Population by Country 2024”. worldpopulationreview.com.https://worldpopulationreview.com/country-rankings/muslim-population-by-country. Läst 13 mars 2024. 
  9. ^ [ab]Mapping the Global Muslim PopulationArkiverad 27 mars 2010 hämtat från theWayback Machine., Pew Research Center. October 7, 2009. Retrieved 2011-03-24.
  10. ^”Muhammad and the Rise of Islam | World Civilizations I (HIS101) – Biel”. courses.lumenlearning.com.https://courses.lumenlearning.com/suny-fmcc-boundless-worldhistory/chapter/muhammad-and-the-rise-of-islam/. Läst 17 augusti 2022. 
  11. ^”BBC - Religions - Islam: Islam at a glance” (på brittisk engelska). www.bbc.co.uk.https://www.bbc.co.uk/religion/religions/islam/ataglance/glance.shtml. Läst 17 augusti 2022. 
  12. ^”The facts — and a few myths — about Saudi Arabia and human rights” (på amerikansk engelska). Washington Post.ISSN0190-8286.https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2015/02/09/the-facts-and-a-few-myths-about-saudi-arabia-and-human-rights/. Läst 17 augusti 2022. 
  13. ^Leif Stenberg. ”Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem”.https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sharia-ett-pa-uppenbarelsen-vilande-rattssystem#. Läst 17 augusti 2022. 
  14. ^Encyclopedia Britannica:Islam
  15. ^”CIA - The World Factbook - China”. Arkiverad frånoriginalet den 13 oktober 2016.https://web.archive.org/web/20161013030611/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html#People. Läst 7 december 2009. 
  16. ^Bosnia and Herzegovina International Religious Freedom Report 2008
  17. ^Page, Jeremy, "The rise of Russian Muslims worries Orthodox ChurchArkiverad 11 augusti 2011 hämtat från theWayback Machine." Läst 7 december 2009.
  18. ^Nasr (2002), s. 22
  19. ^Arnold (1953), s. 176
  20. ^Koranens budskap (2000), s. 847)
  21. ^Murata & Chittick (1994), s. 137
  22. ^Murata & Chittick (1994), s. 3
  23. ^Koranens budskap (2000), s. 676
  24. ^Store norske leksikon /islams fem søyler
  25. ^”Islam och trons pelare”. islam.nu. sid. 25.https://islam.nu/Islams_och_trons_Pelare_webb.pdf. Läst 12 december 2019. ”Boken är baserad på den klassiska sunnitiska trosläran” 
  26. ^”Fiqh | Definition | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/topic/fiqh. Läst 19 april 2025. 
  27. ^ [ab]Vikör, Knut S.Between God and The Sultan - A History of Islamic Law, Hurst & Company, London 2005. (Under Islamisk lag och rättslära, och avsnittet arvslagar).
  28. ^Vikör, Knut S. "Between God and The Sultan - A History of Islamic Law", Hurst & Company, London 2005: sid 222-229 (under avsnittet "Tillämpning av islamisk rättslag")
  29. ^”Islamguiden Varför ärver kvinnan hälften så mycket som mannen?”. Arkiverad frånoriginalet den 3 maj 2021.https://web.archive.org/web/20210503090307/http://www.islamguiden.com/arv.shtml#.YI-shaGexPY. Läst 3 maj 2021. 
  30. ^Fordham Law Review, s 2900Arkiverad 19 juli 2011 hämtat från theWayback Machine.
  31. ^”Divorce” (på engelska). Al-Islam.org. 21 november 2016.https://www.al-islam.org/divorce-according-five-schools-islamic-law-sheikh-muhammad-jawad-mughniyya/divorce. Läst 16 september 2020. 
  32. ^Lawrence Rosen,Justice of Islam, Oxford University Press, 2000.
  33. ^Vikör, Knut S.Between God and The Sultan - A History of Islamic Law, Hurst & Company, London 2005: kapitel 15.
  34. ^Johanna Schitatzki,Muslimsk familjerätt, Amina Wadud,Inside the gender jihad
  35. ^Hadith enligt Sahih Bukhari //volym 9, bok 83, nr 17// volym 4, bok 56, nr 808//Arkiverad 17 oktober 2010 hämtat från theWayback Machine.
  36. ^Hexmasters Faktoider: Fatwah, hämtad 10 juli 2013.
  37. ^GT 16 okt 2013
  38. ^ [ab]Bildung, Bundeszentrale für politische. ”dār al-­islām / dār al-­ḥarb | bpb” (på tyska). bpb.de.http://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/islam-lexikon/281759/dr-al-islm-dr-al-arb. Läst 1 september 2019. 
  39. ^Store norske leksikon/ jihad
  40. ^Lings (2008), s. 353
  41. ^Muhammed iNordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  42. ^ [ab]Ehsan Yar-Shater (ed) "The History of al-Ţabarī", in 40 volumes, State University of New York press 1989-2007
  43. ^Historikern och vetenskapsmannenAbu Raihan al-Biruni berättar att arabiskan infördes med våld på många platser, däribland iKhwarezm: "NärQutaibah bin Muslim underal-Hajjaj bin Yousefs befäl sändes tillKhwarezm med en militärexpedition och erövrade området för andra gången dödade han alla lärde som talade eller skrev påpersiska och som var belästa i persisk historia och kultur. Därefter lät att han avrätta demobederna tills bara analfabeter fanns kvar. Abu Raihan al-Biruni,Chronology of Ancient Nations, Frankfurt, 1969, s. 35-48. (original: الآثار الباقية عن القرون الخالية).
  44. ^Bernström, Muhammed Knut (2002) Koranens budskap, Stockholm: Proprius,ISBN 91-7118-899-1, sura 9:29
  45. ^”Verses often quoted out of context” (på engelska). Al-Islam.org. 22 november 2018.https://www.al-islam.org/morals-and-ethics-quran-ali-rahim/verses-often-quoted-out-context. Läst 19 juli 2020. 
  46. ^Hjärpe (2002), s. 40
  47. ^”Shia-muslimer i Sverige – en kortfattad översikt”. Arkiverad frånoriginalet den 26 oktober 2020.https://web.archive.org/web/20201026030917/https://www.myndighetensst.se/download/18.373f439f14832abd2cf2d9a9/1409663377272/Shia-muslimer%20i%20Sverige_komplett.pdf. Läst 5 april 2019. 
  48. ^ [abcde]Sehgal, Diganth Raj (18 juni 2019). ”Schools of Muslim Law” (på amerikansk engelska). iPleaders.https://blog.ipleaders.in/schools-of-muslim-law/. Läst 14 september 2022. 
  49. ^”The Five Schools of Islamic Thought” (på engelska). www.al-islam.org. 9 januari 2013.https://www.al-islam.org/inquiries-about-shia-islam-sayyid-moustafa-al-qazwini/five-schools-islamic-thought. Läst 14 september 2022. 
  50. ^”Mu‘tazilah | History, Doctrine, & Meaning | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/topic/Mutazilah. Läst 14 september 2022. 
  51. ^”Muslim Population by Country 2024”. worldpopulationreview.com.https://worldpopulationreview.com/country-rankings/muslim-population-by-country. Läst 25 februari 2024. 
  52. ^Drew DeSilver; David Masci. ”World’s Muslim population more widespread than you might think” (på amerikansk engelska). Pew Research Center.https://www.pewresearch.org/short-reads/2017/01/31/worlds-muslim-population-more-widespread-than-you-might-think/. Läst 25 februari 2024. 
  53. ^Murata (2007), s. 27ff
  54. ^Hedin (1996), s. 96f
  55. ^”Statistik om trossamfund - Myndigheten för stöd till trossamfund”. www.myndighetensst.se. Arkiverad frånoriginalet den 7 februari 2023.https://web.archive.org/web/20230207021854/https://myndighetensst.se/kunskap/statistik-om-trossamfund.html. Läst 25 februari 2024. 
  56. ^NW, 1615 L. St; Suite 800Washington; Inquiries, DC 20036USA202-419-4300 | Main202-857-8562 | Fax202-419-4372 | Media (29 november 2017). ”Europe’s Growing Muslim Population” (på amerikansk engelska). Pew Research Center's Religion & Public Life Project.https://www.pewresearch.org/religion/2017/11/29/europes-growing-muslim-population/. Läst 14 maj 2022. 
  57. ^Teaterhögskolan/Konstuniversitetet
  58. ^”Duty of Acquiring Knowledge” (på engelska). Al-Islam.org. 23 mars 2016.https://www.al-islam.org/message-thaqalayn/vol11-no-3-autumn-2010/duty-acquiring-knowledge-ayatullah-murtadha-mutahhari/duty. Läst 12 april 2021. 
  59. ^”Islamic Golden Age | Islamic History” (på australisk engelska).https://islamichistory.org/islamic-golden-age/. Läst 23 juni 2025. 
  60. ^”Al-Khwarizmi | Biography & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/biography/al-Khwarizmi. Läst 23 juni 2025. 
  61. ^Tbakhi, Abdelghani; Amr, Samir S. (2007). ”Ibn Al-Haytham: father of modern optics”. Annals of Saudi Medicine 27 (6): sid. 464–467.doi:10.5144/0256-4947.2007.464.ISSN0256-4947.PMID 18059131.PMC:6074172.https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6074172/. Läst 23 juni 2025. 
  62. ^ [ab]”Avicenna and his contribution to philosophy and science | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/summary/Avicenna. Läst 23 juni 2025. 
  63. ^ [ab]”Al-Razi | Biography & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/biography/al-Razi. Läst 23 juni 2025. 
  64. ^”Bayt al-Hikmah | House of Wisdom, Islam, Time Period, Significance, & Baghdad | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.https://www.britannica.com/place/Bayt-al-Hikmah. Läst 23 juni 2025. 
  65. ^http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=22&year=2005&country=6825Arkiverad 9 november 2011 hämtat från theWayback Machine.. Se även Timothy Garton Ash (2006-10-05). "Islam in Europe", The New York Review of Books.
  66. ^Timothy Garton Ash (2006-10-05). "Islam in Europe", The New York Review of Books.
  67. ^Tariq Modood (2006-04-06). Multiculturalism, Muslims and Citizenship: A European Approach (1st ed.). Routledge. p. 29.ISBN 978-0415355155.

Källor

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Islam,11 april 2008.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Islam
Islamologi ·Islamisk ordlista ·Islams historia ·Kalifat ·Islam i Sverige
TroAllah
Fem pelare
1.Shahadah (Trosbekännelsen) ·2.Salah (Tidebönen) ·3.Zakat (Allmosan) ·4.Sawm (Fastan) ·5.Hajj (Vallfärden)
Skrifter och källor
Profetens familj
ochföljeslagare
Heliga städer
Viktiga byggnader
Händelser ochhögtider
Riktningar
Lag och rätt
Kultur och vetenskap
Teologiska skolor
Grupper och rörelser
utanför huvudfåran
Ahmadiyya ·Druser ·Murjiter ·Nation of Islam ·Salafism ·Wahhabism ·Zikri
Besläktade trosinriktningar:Bábísm ·Bahá'í
KategoriKategori
v  r
Islam
v  r
Islamisk filosofi ochteologi
Teologiska skolor
Filosofiska skolor
Teologer
Filosofer
v  r
Koranen
Allah ·Gabriel (Jibril) ·Muhammed
InnehållTexten "Heliga Koranen", skrivet i kalligrafi
Personligheter i Koranen
Koranverser
Återgivning och utläggning
Kommentatorer
Översättare
v  r
Suror iKoranen
  1. Al-Fâtihah
  2. Al-Baqarah
  3. Âl 'Îmrân
  4. An-Nisâ'
  5. Al-Mâ'idah
  6. Al-An'âm
  7. Al-A'râf
  8. Al-Anfâl
  9. At-Tawbah
  10. Yūnus
  11. Hūd
  12. Yūsuf
  13. Ar-Ra'd
  14. Ibrâhîm
  15. Al-Hidjr
  16. An-Nahl
  17. Al-Isrā'
  18. Al-Kahf
  19. Maryam
  20. Tā Hā
  21. Al-Anbiyā'
  22. Al-Hadjdj
  23. Al-Mu'minūn
  24. An-Nūr
  25. Al-Furqān
  26. Ash-Shu'arā'
  27. An-Naml
  28. Al-Qasas
  29. Al-'Ankabūt
  30. Ar-Rūm
  31. Luqmān
  32. As-Sadjdah
  33. Al-Ahzāb
  34. Sabā'
  35. Fātir
  36. Yā Sīn
  37. As-Sāffāt
  38. Sād
  39. Az-Zumar
  40. Ghāfir
  41. Fussilat
  42. Ash-Shūrā
  43. Az-Zukhruf
  44. Ad-Dukhān
  45. Al-Djāthiyah
  46. Al-Ahqāf
  47. Muhammad
  48. Al-Fatḥ
  49. Al-Hudjurāt
  50. Qāf
  51. Adh-Dhāriyāt
  52. At-Tūr
  53. An-Nadjm
  54. Al-Qamar
  55. Ar-Rahmān
  56. Al-Wāq'iah
  57. Al-Ḥadīd
  58. Al-Mudjādalah
  59. Al-Hashr
  60. Al-Mumtahanah
  61. As-Saff
  62. Al-Djumu'ah
  63. Al-Munāfiqūn
  64. At-Taghābun
  65. At-Talāq
  66. At-Tahrīm
  67. Al-Mulk
  68. Al-Qalam
  69. Al-Ḥāqqah
  70. Al-Ma'āridj
  71. Nūḥ
  72. Al-Djinn
  73. Al-Muzzammil
  74. Al-Muddaththir
  75. Al-Qiyāmah
  76. Al-Insān
  77. Al-Mursalāt
  78. An-Nabā'
  79. An-Nāzi'āt
  80. 'Abasa
  81. At-Takwīr
  82. Al-Infitār
  83. Al-Mutaffifīn
  84. Al-Inshiqāq
  85. Al-Burūdj
  86. At-Tāriq
  87. Al-A'lā
  88. Al-Ghāshiya
  89. Al-Fadjr
  90. Al-Balad
  91. Ash-Shams
  92. Al-Layl
  93. Aḍ-Ḍuḥā
  94. Ash-Sharḥ
  95. At-Tīn
  96. Al-'Alaq
  97. Al-Qadr
  98. Al-Bayyinah
  99. Az-Zalzalah
  100. Al-'Adiyat
  101. Al-Qāri'ah
  102. At-Takāthur
  103. Al-'Aṣr
  104. Al-Humazah
  105. Al-Fīl
  106. Quraysh
  107. Al-Mā'ūn
  108. Al-Kawthar
  109. Al-Kāfirūn
  110. An-Naṣr
  111. Al-Masad
  112. Al-Ikhlāṣ
  113. Al-Falaq
  114. An-Nās
v  r
Muhammed
Skrifter
Liv och profetskap
Militär karriär
Abwa ·Buwat ·Safwan ·Dul ·1. Badr ·Kudr ·Sawiq ·Qaynuqa ·Thi ·Bahran ·Uhud ·Asad ·Nadir ·2. Nejd ·Jandal ·Vallgraven ·Qurayza ·Lahyan ·Mustaliq ·Fred ·Khaybar ·Fadak ·Qura ·Dhat ·Baqra ·Mecka ·Hunayn ·Autas ·Ta'if ·Tabuk
Släktingar
Fruar
Relaterade personer
Platser
Termer och titlar
v  r
Islamisk rättslära (fiqh)
Sharia (islamisk lag)
Rättskällor
(Usul al-fiqh)
Koranen ·Sunna ·Taqlid (imitation) ·Ijtihad (tolkning) ·Ijma (konsensus) ·Qiyas (analogislut) ·Urf (lokal praxis) ·Bid‘ah (innovation) ·Madrassa (skola) ·Ijazah (auktorisation) ·Istihlal ·Istihsan (beslutsrätt) ·Risalah (dissertation, avhandling) ·Fatwa
Lagskolor (Madhāhib)
Ekonomisk rätt
Politisk rätt
Äktenskaps- och familjerätt
Straffrätt
Tazir ·Hudud (grundstraff) ·Qisas (blodshämnd) ·Zina (otukt) ·Hirabah
Etikett (Adab)
Teologisk rätt
Pilgrimsfärd
Hygien
Wudu ·Ghusl ·Tayammum ·Kosthållning:Halal ·Haram ·Najis
Militärrätt
Titlar & funktionärer
Aktuella initiativ
Övrigt
v  r
Islamiskaprofeter iKoranen och deras förekomster iBibeln
AdamIdrisNuhHudSalehIbrahimLutIsmailIshaqYaqubYusufAyub
آدمادريسنوحهودصالحابراهيملوطاسماعيلاسحاقيعقوبيوسفأيوب
AdamEnokNoaEverOkändAbrahamLotIsmaelIsakJakobJosefJob

ShoaibMusaHarunDhul-KiflDaudSulaymanIlyasAl-YasaYunusZakariyaYahyaIsaMuhammed
شعيبموسىهارونذو الكفلداودسليمانإلياساليسعيونسزكريايحيىعيسىمحمد
JetroMoseAronHesekielDavidSalomoEliaElishaJonaSakariasJohannesJesusMuhammed
v  r
Abrahamitiska religioner
Religion
v  r
Livsåskådning
Religiös livsåskådning ·Sekulär livsåskådning ·Postmodern livsåskådning
 
Religiösa livsåskådningar
Världsreligion
Viktiga individer
 
Sekulära livsåskådningar
Framträdande rörelser
Viktiga individer
 
Postmoderna livsåskådningar
Framträdande rörelser
Viktiga individer
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Islam&oldid=59043049
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp