En amerikansk man håller upp ett plakat med texten "Deportera alla iranier" under en demonstration iWashington, D.C. i samband medgisslankrisen i Iran 1979.
Iranofobi avser en fientlig inställning motiranier ochiransktalande folk. Begreppet inbegriperkänslor och uttryck för fientlighet, hat,diskriminering ellerfördomar motIran (historiskt känt somPersien), dess kultur och mot personer på grundval av deras koppling till Iran och iransk kultur.[1]
IraksdiktatorSaddam Hussein, som startadeIran–Irak-kriget 1980, åberopade den arabiska invasionen (på 600-talet) när han kallade angreppskriget för "Det andra [slaget vid]al-Qadisiyyah". Saddam Hussein lät efter krigsslutet uppföra det så kallade Segermonumentet (Victory Arch) som föreställer al-Qadisiyyas två svärd i centralaBagdad. Symboliken var ämnad att väcka det historiska hatet mot iranier till liv bland araber.[3]
Iranofobi avspeglas i Hollywoodfilmer somInte utan min dotter (1991),Alexander (2004),300 (2007) ochArgo (2012) i vilka iranier av vissa anses porträtteras starkt negativt och fientligt. Samtliga av dessa filmer har kritiserats skarpt av iranier både i och utanför Iran samt av den iranska staten.[6][7][8]
FilmenInte utan min dotter har också fördömts av flera västerländska kritiker, däriblandRoger Ebert vidChicago Sun Times och Caryn James vidThe New York Times för sin fördomsfulla porträttering av iranier i gemen som onda, våldsbenägna och kvinnofientliga.[9][10] Ebert skriver: "Om en film av så fientlig och illvillig karaktär skulle göras i USA om någon annan etnisk grupp, skulle den fördömas som rasistisk och fördomsfull."[9] TidskriftenTime fastslog om300 att "filmen skildrar iranier som demoner, utan kultur, känsla eller mänsklighet, vilka inte tänker på något annat än att attackera andra nationer och döda människor".[11]
