Området kallades förMesopotamien under antiken (grekiska för "landet mellan de två floderna";Akkadian:birit narimsyriska:ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn"), en region vars omfattandealluviala slätter gav upphov till några av världens tidigaste civilisationer och imperier sedan 6:e årtusendet f.Kr., inklusive de iAkkad,Babylon,Assyrien ochSumer, den tidigaste kända civilisationen.[11] "Civilisationens vagga" är en vanlig term för området som omfattar det moderna Irak och var födelseplatsen för många värdefulla uppfinningar och upptäckter, inklusiveskriftsystem,matematik,kalender,astrologi ochlagsamling.[12][13] Sumererna och akkaderna (inklusive assyrier och babylonier) dominerade området från början av den skrivna historien (c. 3100 f.Kr.) till Babylons fall 539 f.Kr. då det erövrades av detAkemeniska riket. Det föll tillAlexander den store 332 f.Kr., och efter hans död blev det en del av det grekiskaseleukidiska riket.[14]
Efter den muslimska erövringen av Mesopotamien blev Bagdad huvudstad och den största staden i detabbasidiska kalifatet, samt införde den nu helt dominanta religionenislam i landet. Under denmuslimska guldåldern utvecklades staden till ett betydande kulturellt och intellektuellt centrum, och fick ett världsomspännande rykte för sina akademiska institutioner, bl.a.Visdomens hus.[15] Staden förstördes till stor del i händerna på det mongoliska imperiet 1258 under belägringen av Bagdad, vilket resulterade i en nedgång som skulle dröja sig kvar under många århundraden på grund av frekventa plågor och flera på varandra följande imperier. Det mongolisk-turkiska inflytandet hävdes under 1400-talet och landet erövrades under tidigt 1500-tal av den osmanske sultanenSüleyman. Under Osmanska rikets styre var området känt somIrak-regionen.[16][17][18]
1979 grep al-Bakrs kusinSaddam Hussein makten i det rådanderevolutionsrådet och lät utse sig tillpresident. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödandekrig mot grannlandetIran 1980–1988 hamnade landet i en ekonomisk kris. Efter att Irak ockuperatKuwait 1990 anfölls Irak nästa år med FN:s godkännande av en koalition ledd avUSA, som slog den irakiska armén. Oppositionsgrupper uppmanades ta till vapen mot Saddam Husseins regim, men grupperna fick inte militärt stöd utan slogs ned av regimen.
2003 anfölls Irak på nytt, denna gång utan FN-mandat och av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor (seIrakkriget). Som orsak angavs innehav avmassförstörelsevapen och – efter11 september-attacken 2001 – förmodat stöd tillal-Qaida. Beskyllningarna har inte kunnat bekräftas och betraktas av många som svepskäl. Genom ockupationen hamnade Irak i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper bekämpar ockupationsstyrkorna och representanter för den nya politiska ledningen. Invasionen ledde till att Irak förvandlades till en parlamentarisk republik med en ny konstitution och en folkvald nationalförsamling. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006 för att ersätta den interimsregering som tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. De Natoledda styrkorna har blivit kvar i landet också efter att kriget betraktas som avslutat för att hjälpa de irakiska styrkorna.
Det nybabyloniska riket underNabonidus (r. 626–539 f.Kr.)
Det bördiga landet mellan flodernaEufrat ochTigris har sedan lång tid tillbaka varit bosatta av människor. Arkeologer har funnit lämningar av bosättningar upp till 120 000 år gamla.[19] Området var födelseplatsen för denmesopotamiska kulturen, formad av folk somsumererna,babylonierna,assyrierna ochkaldéerna. Det var i slutet av den så kalladeUruk-perioden - omkring 3000 f.Kr. - somMesopotamien, genom utvecklandet avkilskrift, trädde in i denhistoriska tidseran. Det är från och med denna tid som utvecklingen kan följas genom skriftliga källor. Från ca 3 200 f.Kr. växer detsumeriska riket fram[19] och sumererna kom att dominera utvecklingen i Mesopotamien fram till år 2004 f.Kr. när babylonierna tar kontrollen över regionen.[20] År 539 f.Kr. blev Mesopotamien en provins tillPersien underakemeniderna, och efter 330 f.Kr. en del av det kortvarigaAlexandrinska väldet.[19] År 312 f.Kr. kom området att hamna under detseleukidiska imperiet.Partien tog kontroll över Mesopotamien 63 f.Kr. och grundadeKtesifon, vilken blev huvudstad i det partiska riket. Efter ungefär 300 år erövradesassaniderna området vi idag känner som Irak. De byggde upp resterna av Ktesifon - som hade förstörts avromarriket - och återupprättade stadens status som huvudstad.[21][22]
Efterslaget vid Jalawla år 637 togaraberna det sassanidiska riket i besittning. Irak islamiserades fort och år 750 - underAbbasidkalifatet - flyttades huvudstaden tillBagdad. Bagdad växte och blev en maktfaktor i hela den arabiska världen under lång tid, åtminstone fram till den mongoliska invasionen. Under 1200-talets mitt invaderademongolerna Bagdad ledda avHülegü. Staden förstördes 1258 och området förföll i strider mellan turkar, perser och mongoler fram till 1500-talet. År 1535 införlivades Irak i detOsmanska riket. Fram till 1800-talet hade lokala klanledare relativt storautonomi, men i mitten av 1800-talet genomfördes bl.a. jordreformer som innebar att de lokala ledarna reducerades tillfeodala jordägare.[19]
Under slutet av 1800-talet började Storbritannien intressera sig för Irak som en station på vägen mot Indien. Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av Osmanska riket och bestod av de tre osmanskavilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Underförsta världskriget utspelade sig strider i Irak från 1914. Storbritannien erövrade 1914 den södra provinsen Basra. Osmanerna tvingade 1916 med stöd av tyska trupper generalCharles Vere Ferrers Townshend att kapitulera vidal-Kut, men efter det erövrades Irak helt av britterna i och med deras erövring avKirkuk 1918.[23] Storbritannien gavs Irak sommandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar, först 1919 avNationernas förbund - och sedan 1920 ifreden i Sèvres.[24]
Namnet Irak kom frånIrak Arabi ellerIrak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.
Kungariket Irak bildades 1921, ochemir Faisal valdes 23 augusti 1921 till kung. Författningen av 10 juli 1924 stadgade att Irak skulle vara en inskränkt monarki, ärftlig på svärdssidan inom Faisals familj. Gränserna mot Turkiet reglerades 1925 genom ett fördrag i Nationernas förbund efter den så kallade Bryssellinjen, varvid större delen av vilajetet Mosul tillföll Irak. Gränsen motNadjd bestämdes genom en överenskommelse mellan Storbritannien ochIbn Saud, och 1931 fastställdes slutligen Iraks gränser motSyrien.[24]
Irak försökte länge vinna full självständighet från Storbritannien, och genom fördrag 1922, 1927, och 1930 lyckades man vinna allt större frihet, och efter att ha slutit ett nära alliansavtal med Storbritannien erhöll man 1932 självständighet.[24]
1958 störtades kungamakten i Irak och kungFaisal II mördades. Irak blev till en självständigrepublik,Irakiska Republiken. Landets nya president, den vänsterinriktade generalenAbd al-Karim Qasim etablerade vänskapliga förbindelser medSovjetunionen och det irakiska kommunistpartiet och bröt medBagdadpakten (METO) som var en försvarsallians mellan några länder iMellanöstern,Storbritannien ochUSA.Qasim framhöll att Irak var en stat för både araber och kurder, något som också framgick av landets nya konstitution. Han frigav kurdiska fångar, legaliserade det kurdiska partiet KDP och välkomnade det kurdiska partiet KDP:s ledare Mustafa Barzani tillbaka efter tolv års exil.[25] Han förberedde och delvis genomförde omfördelning av jorden och sociala reformer.[26]
Redan från början fanns politiska splittringar inom den grupp militärer som genom förde kuppen 1958. En viktig fråga var förhållandet tillFörenade Arabrepubliken och denpanarabism som formulerades avGamal Abdul Nasser. Qasim stödde kommunistpartiets linje och tog avstånd från panarabismen medan hans närmaste medarbetare i kuppen, översteAbdul Salam Arif, stödde det irakiskaBaathpartiets linje för ett närmande till Nasser ochEgypten.[26]
Efter några år ändrades Qasims politik till arabisk nationalism. Kurdiska organisationer, inklusive KDP, förbjöds och aktivister fängslades.[27][28] Detta var inledningen till detirakisk-kurdiska kriget som med vissa uppehåll varade 1961-1970. 1963 störtades och avrättades Qasim i en kupp med direkt eller indirekt stöd från USA och därefter styrdes Irak av instabila regeringar med koppling till detpanarabiskaBaathpartet.[28] Regeringssidan fick stöd av USA som bidrog med stridsvagnar, helikoptrar och lastbilar, och dessutomnapalm för bombning av kurdiska byar.[28] I Syrien hadedet syriska Baathpartiet tagit makten i mars 1963 och skickade flygplan och 6000 soldater för att bekämpa de irakiska kurderna.[29]
Det uppskattas att 60 000 människor, varav 5 000 regeringssoldater, dödades under kriget, och att 300 000 tvingades fly från sina hem.[30] Kriget slutade med vad som framstod som en seger för den kurdiska sidan.Den 11 mars 1970 undertecknades ett fredsavtal, som dock inte genomfördes i praktiken. I avtalet erkändes kurdiska som officiellt språk och de provinser som hade kurdisk majoritet tillerkändes självstyre inom Irak. Status för den oljerika provinsenKirkuk förblev oklar i avvaktan på en folkräkning som skulle fastställa majoritetsförhållandena. Folkräkningen genomfördes aldrig, och regeringen ändrade provinsgränserna för att säkerställa att Kirkuk inte skulle ha kurdisk majoritet och därmed inte omfattas av avtalet.[31]
Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjetvänlig politik som var fientlig mot Israel och Västmakterna.Saddam Husseins maktövertagande 1979 stöddes av USA och efter detta utvecklades en diktatur präglad av övergrepp gentemot all opposition, inte minst de irakiska kurderna.
Efter två år av torka och tomma spannmålslager var de irakiska myndigheterna till slut tvungna att importerasäd från utlandet för att förhindra en hungerkatastrof. Man bestämde sig för att köpa in 73 000 tonMexipak, en högproduktivvetesort frånMexiko, och 22 000 tonkorn frånUSA. För att motverka växtsjukdomar var säden behandlad medmetylkvicksilver, och därmed dödligt giftig för människor och djur att svälja. Avsikten var att distribuera ut säden till jordbrukarna så de kunde så den, men trots dödskallar ochvarningstexter (på spanska) valde många att baka bröd av den istället. Inom några veckor visade sig följderna. Människor kräktes och kollapsade. Vid årsskiftet 71-72 var sjukhusen överfulla med förgiftade patienter.
Efter att det några veckor senare uppdagats att bönder hade utfodrat sina djur med det förgiftade kornet valde regeringen att stänga landets alla slakthus. Enligt officiella siffror i Irak dog 459 personer i massförgiftningen medan utomstående experter uppskattade antalet döda till 6000 - 10 000 och kanske 100 000 skadade.[32][33]
År 1980 gick Irak till attack på grannlandetIran vilket ledde till det blodigaIran–Irak-kriget fram till 1988, där Irak även användestridsgaser mot iranska soldater och civila.
Efter kriget hade Irak förlorat många människor (mellan 250 000 och 500 000 irakier dog) och dragit på sig stora skulder, samtidigt som oljepriserna föll. Mot bakgrund av detta beordrade Saddam Hussein ockupation av grannlandetKuwait 1990, vilket utlösteKuwaitkriget. Motiven till kriget var dels att Kuwait anklagades för att pressa oljepriserna (i en påstådd konspiration med Förenade Arabemiraten), dels att Irak anklagade Kuwait för att ta olja från irakiska oljefält.[34] USA övergav efter detta sitt stöd åt Irak, och samlade en koalition av länder som gick till motanfall från Saudiarabien och befriade Kuwait. Irak utsattes för omfattande flygbombningar som förstörde landets infrastruktur. Koalitionen gick inte vidare in i Irak efter att den besuttit Kuwait, så Saddam Hussein satt kvar vid makten trots förlusten i Kuwaitkriget. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationellasanktioner.
20 mars 2003 invaderade en USA-leddmultinationell styrka Irak i strid mot FN-beslut. Stridsfrågan var Iraksmassförstörelsevapen; Irak hävdade att de hade förstört sina massförstörelsevapen, medan USA och Storbritannien menade att de hade bevis för att Irak i hemlighet hade kvar dem.Irakutredningen som lades fram i juli 2016 visade att underrättelser om massförstörelsevapen lades fram med för hög bestämdhet.
Den 13 december 2003 grepsSaddam Hussein. Efter att ha haft regeringsmakten i landet från den 21 april 2003 (medIraks styrande råd som rådgivande från den 13 juli) överlämnade den av USA ledda alliansen den formella makten till en irakisk interimsregering (tillsatt av den amerikanska civiladministrationen) den 28 juni 2004. Den senare kunde dock inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara skulle sitta kvar fram till valet, som var planerat att hållas den 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Interimsregeringen hade inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som var kvar i enlighet med en FN-resolution. Valet - som skeddeunder ockupation - har kritiserats för att inte följa internationella normer.[35]
Efter parlamentsvalet den 30 januari 2005 tillträdde en irakisk övergångsregering den 3 maj 2005. Den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006.
Olika FN-organ kommer med regelbunden rapportering om den humanitära situationen i Irak. I februari 2008 uppgav FN att fyra miljoner människor i Irak led brist på mat. 40 procent av Iraks 27 miljoner invånare saknade tillgång till rent vatten. I december 2007 rapporteradeUnited Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs att ett av fyra irakiska barn under fem år var kroniskt undernärt.[36] En undersökning av kvinnors situation i Irak gjordes 2008 av brittiska organisationenOxfam tillsammans med den irakiska kvinnoorganisationenal-Amal. I denna studie konstaterades att en fjärdedel av de intervjuade kvinnorna saknade daglig tillgång till rent vatten. Vidare uppgav 40 % att deras barn inte gick i skolan.[37]
I mitten av 2004 var alla Iraks 240 sjukhus öppna (sjukvårdsbudgeten under Saddams tid var 16 miljoner dollar, nu är den 1000 miljoner dollar[38]). Enligt uppskattningar från FN har fler än 400 specialistläkare flytt från Irak sedan kriget började 2003 och hundratals läkare har dödats. Många sjukhus i Irak är underbemannade och saknar nödvändig utrustning. Dessutom är säkerheten på sjukhusen ofta låg[39].
I spåren av kaoset efter Saddam-regimens fall har trafficking och speciellt handel med små barn ökat kraftigt i Irak. Myndighetskällor samt hjälporganisationer rapporterar om att kriminella gäng inriktade på människohandel utnyttjar den rådande situationen med svaga och ofta korrupta myndigheter samt dåligt bevakade gränser.[40]
Nästan alla skolor och universitet har öppnats. Iraks medier slutade att censureras. IraksBNP växte med 53 % det första året efter kriget, vilket dock skedde efter en kraftig nedgång 2002 och 2003.[41]
Kritiker till kriget har samtidigt hävdat att den tidigare ekonomiska situationen i Irak främst orsakats av FN:shandelsblockad mot landet, seOlja mot mat-programmet. Iraks ekonomi var från tidigare ansträngd genomkriget mot Iran, som började 1980. Mellan 1980 och 2003 minskade Iraks BNP per capita med 75 %.[42] Blockaden skall också, enligtVärldshälsoorganisationen, ha lett till ungefär 1,8 miljoner irakiers död varav 800 000 barns död. Den tidigare dåliga strömförsörjningen i landet kan också förklaras med att kraftstationerna bombats av USA. Majoriteten av dessa har nu återuppbyggts.[43]
I en opinionsundersökning i Irak från mars 2008 svarade 29 % av de tillfrågade att invasionen varit i Iraks bästa intresse. 48 procent tyckte inte det.
2005 ansåg 57 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning att attacker mot koalitionsstyrkorna är berättigade.[44] Denna andel har dock minskat i senare undersökningar.[45]
Irakutredningen som lades fram i juli 2016 sade att underrättelser om massförstörelsevapen lades fram med för hög bestämdhet, att fredliga alternativ till krig inte hade uttömts, att Storbritannien och USA undermineradeFN:s säkerhetsråd, att processen för att identifiera krigets legalitet var långt ifrån tillfredsställande och att Irakkriget i mars 2003 var onödigt.
Den väpnade konflikten fortsatte efter de utländska truppernas tillbakadragande, med USA som sista land att dra tillbaka sin trupper den 18 december 2011.
Det irakiska inbördeskriget är (i likhet medmotsvarigheten i grannlandet Syrien en summa av flera olika konflikter mellan ett antal olika parter. Där ingårIraks shiadominerade regering,sunnitiska upprorsgrupper (främstIslamiska staten) ochlandets kurder. Inbördeskriget har internationella kopplingar, genom attIran stödjer shiiterna i Irak,Turkiet ger stöd åt irakiska kurder (som en del i försöken att neutralisera maktambitioner hosturkiska ochsyriska kurder) och landets regering får stöd av en internationell koalition ledd avUSA. Genom Islamiska statens expansion har inbördeskrigen i Irak och Syrien vävts samman, med ett allas krig mot IS, parallellt med ett antal andra konflikter mellan olika parter.
De västra delarna av Irak är till stor delöken, men området mellan de två stora flodernaEufrat ochTigris,Mesopotamien, är fertilt. Eufrat bildar också Iraks största sjöar i ett område väster om Bagdad. Den största sjön i landet ärThartharsjön. Nära kusten har de två floderna ett gemensamt lopp,Shatt al-Arab (Arvand Rud), som gradvis övergår i träsk och våtmarker. Ett känt område av våtmarker kallasal-Ahwar och finns påUnescos världsarvslista.[47]
Den norra och nordöstra delen av landet är till största delen bergigt. Där liggerZagrosbergen med en av Iraks högsta punkter,Rawanduz, 3658 meter över havet. Irak har en liten havskust vidPersiska viken, mellan Iran och Kuwait.[47] Landets troligen högsta bergstopp,Cheekha Dar, ligger nära gränsen tillIran (Piranshahr).[48]
Det lokalaklimatet är ett subtropiskt inlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar. På sommaren kan temperaturen nå över 45 grader i skuggan och värmerekordet i Bagdad är på 51 grader. På grund av den globala uppvärmningen har perioderna med extrem hetta ökat. De norra bergstrakterna har kalla vintrar ner till 30 minusgrader[47], ibland med tunga snöfall som inte sällan skapar översvämningar.[49]
UnderBaathpartiet tid bestodparlamentet av 250 platser, varav 220 valdes genom allmänna val, och 30 tillsattes avpresidenten. Inga kandidater till parlamentet utanför Baathpartiet var tillåtna. Formellt styrdes landet av ett revolutionsråd som utsåg president och stiftade lagar tillsammans med parlamentet. I praktiken hade presidenten all makt, han varpremiärminister ochöverbefälhavare.[källa behövs]
Den nuvarande konstitutionen antogs 2005. Parlamentet tillsatte då en kommission som tog fram ett förslag till en permanent konstitution, vilken godkändes genom en folkomröstning i oktober samma år.
Konstitutionen fastslår att Irak är en federal, parlamentariskrepublik. Det politiska systemet är utformat så att ingen enskild grupp kan kontrollera alla tre viktigaste politiska poster på federal nivå. Vanligtvis är premiärministern en arabisk shiamuslim, talmannen i parlamentet en arabisk sunnimuslim, och presidenten en kurd.
Presidentens roll är huvudsakligen ceremoniell och presidenten väljs av parlamentet för en fyraårsperiod med möjlighet till omval. Premiärministern, som utses av parlamentet, innehar den verkställande makten. Den lagstiftande makten utövas av ett enkammarparlament, kallat representanthuset. Parlamentsval hålls vart fjärde år, och antalet ledamöter bestäms utifrån en kvot på en plats per 100 000 invånare. Minst 25 procent av platserna är reserverade för kvinnor, och varje etnisk eller religiös minoritet har garanterad representation. Denkurdiska regionen i norra Irak, som omfattar provinserna Dahuk, Erbil och as-Sulaymaniya, har inom ramen för den federala konstitutionen fått ett omfattande självstyre.[50]
Irak har i hela sin historia som självständig stat, fram till nyligen, varit mer eller mindre endiktatur.
1968 togBaathpartiet makten i en oblodig militärkupp, därSaddam Hussein så småningom blev landets verklige ledare. Partiets officiellaideologi byggde på arabisk enhet, frihet ochsocialism. Genom ständiga utrensningar stärkteSaddam Hussein hela tiden sin makt, och alla viktiga poster innehades av anhöriga och nära vänner till Hussein.
EfterKuwaitkrigets slut (gulfkriget) mot Saddam Hussein fick de oppositionella grupperna i dekurdiska områdena i norra Irak, som stod utanför Saddam Husseins kontroll, ett visst reellt inflytande. De oppositionella grupperna i södra Irak som gjorde motstånd mot Saddam Husseins regim i samband med kriget slogs brutalt ner med många avrättningar som följd.
EfterUSA:s ochStorbritanniens ockupation av Irak 2003 styrdes landet av flera olika interimsregeringar innan den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006, sedan parlamentsval hållits den 30 januari 2005.Det andra parlamentsvalet hölls den 7 mars 2010. Efter parlamentsvalet valdesNouri al-Maliki till premiärminister och till vice premiärminister valdes både Saleh al-Mutlaq och Rowsch Nuri Shaways. al-Maliki varIraks premiärminister mellan 2006 och 2014.[källa behövs]
I maj 2020 fick Irak en ny regering och premiärminister efter en sex månader lång regeringskris.Mustafa al-Kadhimi tog över som ny premiärminister efterAdel Abdel Mahdi.[51] Parlamentsvalet i oktober 2021 var det femte sedan landets diktator Saddam Hussein störtades år 2003, och ända sedan det första valet år 2005 hade valdeltagandet successivt minskat. Under 2021 parlamentsval i Irak var valdeltagande rekordlågt. ShiapredikantenMuqtada al-Sadrs partiallians “På marsch mot reform” vann flest platser i valet. Andra stora koalitioner i valet var det sunnitiska “Taqqadum” som bildades 2019 av Mohammed al-Halbusi, samt partikoalition “Rättstaten” som leds av landets förre premiärminister Nouri al-Maliki. Bland de kurdiska partierna var det “Kurdistans demokratiska parti” (KDP) som erhöll flest platser.[52]
Irak är ett gammaltjordbruksland, men i modern tid har dess ekonomi dominerats avoljesektorn. Under 2000-talets början utgjorde oljan två tredjedelar av Iraks BNP och mer än 90 % av statens inkomster. Fram till 1980-talet satsade landets ledning på att bygga ut infrastruktur som järnvägar och bilvägar, samt på att utöka utbildningsväsendet. De krig och kriser som Irak har genomgått sedan 80-talet har drabbat landets ekonomi mycket hårt.Kriget mot Iran 1980-1988,Kuwaitkriget 1990-91, de sanktioner från FN som följde på kriget,USA:s invasion 2003, inbördes stridigheter efter invasionen ochIS-terrorn, har alla skadat ekonomin.[54]
Landet var 1988 den näst efterSaudiarabien största producenten av olja iMellanöstern men har under större delen av 1900-talet legat efter framför allt Iran - tidvis även Kuwait - gällande oljeproduktionen.[55] På 1980-talet skapade kriget medIran stora utgifter, vilka tvingade landet att låna pengar samt att minska återbetalningarna på tidigare utlandslån. Iraks ekonomiska förluster under detta krig beräknas till minst 100 miljarder amerikanska dollar. Efter krigets slut 1988 ökade oljeexporten gradvis i och med konstruktionen av nya oljeledningar och återuppbyggnaden av skadade.
Den irakiska ockupationen avKuwait i augusti 1990 ochKuwaitkriget, som inleddes i januari 1991, ledde till stor ekonomisk skada, inte bara genom de direkta kostnaderna för dessa krig, utan också på grund av de internationella sanktioner som följde. Oljeexporten ökade under slutet av 1990-talet, och år 2002 uppgick den till cirka 75 procent av nivån för år 1988.[56][57] Efter att Saddam Hussein störtades 2003 påbörjades en återuppbyggnad av ekonomin. Hussein hade skapat vad som beskrevs som en kommandoekonomi med ett ineffektivt jordbruk. Från 1980-talet till 2003 hade investeringarna i landet varit närmast obefintliga och banksektorn var föråldrad. Över 20 år av krig och konflikter hade genererat omfattande utlandsskulder, underfinansierade skolor och utbildningsväsende, samt en lägre läskunnighet jämfört med 80-talet. Efter kriget försökte USA och Storbritannien att reparera viktig infrastruktur och sätta igång oljeproduktionen, vilket visade sig svårt. Irak har haft stora problem med sabotage mot oljeproduktionen och en kraftig korruption i landet har gjort att stora summor pengar försvunnit av det bistånd som landet tagit emot.[54]
Under 2010 kom en rapport som pekade ut Iraks ekonomi som en av världens mest oljeberoende[54], samtidigt som det beräknades att Irak sitter på världens näst största oljereserv efterSaudiarabien.[56][57] Oljeberoendet har gjort Irak ytterst känsligt för externa chocker och svängningar i världsekonomin. När coronapandemin störde produktionen i Kina och den globala efterfrågan sjönk, så sjönk också efterfrågan på olja. Sammanlagt bedöms Iraks ekonomi har krympt med över 10 procent under 2020. När oljepriset sedan vände under 2022 - som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina - har statens inkomster växt kraftigt. Pengarna har dock varit svåra att nyttja eftersom politikerna inte lyckats komma överens om en budget.[54]
Under de första pandemiåren 2020–2021 beskrevs Iraks ekonomi som katastrofal. Arbetslösheten särskilt bland unga var mycket hög (36 %), landets administration led av omfattande korruption och ineffektivitet och landets ekonomi tog skada avcoronaviruspandemin.[51]
Arabiska (officiellt), kurdiska (officiellt); turkmeniska och syriakiska (neoarameiska) erkänns som officiella språk där modersmålstalare av dessa språk finns.
HuvudstadenBagdad med cirka 7 miljoner invånare (2019)[59] ligger i mitten av landet på Tigris flodbank. Andra stora städer är (med beräknad folkmängd 2019)Mosul (1,6 miljoner invånare) i norr ochBasra (1,3 miljoner invånare) i söder. Övriga städer med över en halv miljon invånare (2019) äral-Amara,Erbil,al-Hilla,Karbala,Kirkuk,Najaf,an-Nasiriyya ochSulaymaniyya.[59]
Iraks befolkning utgjordes, enligt uppskattningar från 1987, till mellan 75 och 80 procent avaraber. Den andra större etniska gruppen,kurderna, utgör 15-20 procent och lever i nordöstra delar av landet. Mindre grupper ärassyrier,turkmener,armenier ochperser med totalt cirka 5 procent.[60]
Arabiska,kurdiska ochnyöstsyriska[61] var fram till 2014 de tre officiella språken i landet. Januari 2014 röstade Iraks parlament för att äventurkmenska ochkaldeisk nyarameiska skulle bli officiella språk i Irak och kunna användas officiellt i regioner där dessa är majoritetsspråk.[62] och Dessutom talasarameiska,armeniska.Engelska är det vanligaste västerländska språket.
Irak har en djup och mångskiftande litterär historia som sträcker sig över årtusenden. Från klassiskapoeter somAl-Mutanabbi till moderna författare somAhmed Saadawi har irakisk litteratur präglats av ett rikt kulturell arv och ett rörigt politiskt landskap. Trots utmaningar under konflikter har författare fortsatt att ge röst åt sina erfarenheter och skapa verk som reflekterar över samhället. Irakisk litteratur är en spegel av landets komplexa historia och kulturella mångfald, och den förblir en viktig del av den arabiska litterära scenen.
Iraks arkitektur bär på en rik historisk arv, med spår från antika civilisationer, ex.Sumererna ochBabylonierna. Landet är känt för sina historiska monument, såsomzigguraterna, antika mesopotamiska tempeltorn i form av stegpyramider, ochIshtar-porten i Babylon. Modern arkitektur i Irak har påverkats av olika stilar och perioder, men har under senare år stått inför utmaningar på grund av konflikter och ombyggnadsbehov.
Flera avUnescos kulturvärldsarv finns på irakiskt område, däribland fornstadenBabylon (Babil), stadenUr, befästningsstadenHatra och Assyriens forna huvudstadQal'at Sherqat (Ashur). I det laglösa tillstånd som följde påinvasionen 2003 blev många museer plundrade och världsarven fördes upp på listan över hotade minnesmärken.
^Liverani, Mario (December 4, 2013). The Ancient Near East. sid. 549
^Gutas, Dimitri (1998). Greek Thought, Arabic Culture: The Graeco-Arabic Translation Movement in Baghdad and Early Abbasid Society (2nd/8th-10th Centures). London: Routledge
^Ceylan, Ebubekir (2011). The Ottoman Origins of Modern Iraq: Political Reform, Modernization and Development in the Nineteenth Century Middle East. London: I.B. Tauris. sid. 121
^Denise Natali (2005). The Kurds and the State: Evolving National Identity in Iraq, Turkey, and Iran. Syracuse University Press. sid. 49 ff. Läst 9 december 2023
^Denise Natali (2005). The Kurds and the State: Evolving National Identity in Iraq, Turkey, and Iran. Syracuse University Press. sid. 49 ff. Läst 9 december 2023