Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Investeringsguld

Från Wikipedia

Investeringsguld ärguld som köps, innehas och säljs för sitt ekonomiska värde. Detta till skillnad från smyckesguld som används ismycken och industriguld som används i bland annatelektroniska komponenter.

Guldpriset idollar från 1971 till 2012.

Guld som råvara

[redigera |redigera wikitext]

I börsvärlden brukar guld räknas som enråvara och handlas påråvarubörser. Guld används till smycken, elektronik och tandlagningar.

Den viktigaste skillnaden mot andra råvaror är att guld inte förbrukas som till exempelkol ocholja. Även andrametaller återvinns, men inte i lika hög grad som guld; 90% av allt guld som någonsin utvunnits är fortfarande i omlopp.[1] Det gör att tillgången på guld är stabil.

Tillgång och efterfrågan

[redigera |redigera wikitext]

År 2004 uppgick mängden utvunnet guld till 153 000 ton.[2] Under samma år var den totala efterfrågan på guld 3 851 ton.[3] Världens samlade guldlager skulle med andra ord räcka för att täcka efterfrågan i nästan 40 år, vilket är oerhört mycket längre än för andra råvaror. Som jämförelse räcker lagren av silver i 260 dygn, råolja i 62 dygn och koppar i 38 dygn.[4]

Enligt traditionellmarknadsanalys borde guld därför vara billigt, men det är det inte. Det visar att värdet på guld styrs av andra faktorer än tillgång och efterfrågan.

Guld som investering

[redigera |redigera wikitext]
Ett guldvalv hos delstatenNew YorksFederal Reserve i USA.

Guld har dock många egenskaper som starkt skiljer sig från andra råvaror; egenskaper som gör att guld även är en finansiell tillgång. Ett faktum som gjort att många länderscentralbanker har valt att investera i guld somvalutareserv. Den största innehavaren av guld ärUSA:s centralbank som äger 8 133 ton guld vilket utgör 63,8% av USA:s valutareserv.[5]Guldreserven förvaras i en hårdbevakad byggnad på militärbasenFort Knox.Norges Bank har valt att gå motsatt väg; 2004 sålde de ut sitt innehav av guld och har idag bara kvar 3,5 ton guld (huvudsakligen sin samling historiska guldmynt) vilket är mindre än 0,1% av Norges valutareserv.[6]

Priserna på råvarumarknaden är ofta mycket instabila jämfört med aktier, men den pålitliga tillgången på guld och de stora reserverna gör att priset på guld håller sig stabilt. Det gör guld till enrealtillgång, som skog eller fastigheter, men den är mycket lättare att omsätta. Realtillgångar har den fördelen att det inte utgör någon annans skuld somaktier,obligationer ellervaluta. Det gör att värdet inte påverkas negativt av ekonomiska kriser. Tvärt om brukar guldvärdet stiga i kristider eftersom många investerare då försöker flytta sina tillgångar till säkrareinvesteringar, vilket ökar efterfrågan på guld.[7]

I Sverige är det ovanligt att investera i råvaror i allmänhet och guld i synnerhet. Till exempel förbjuds första till fjärdeAP-fonderna i lag att investera i råvaror.[8] En trolig orsak är att Sverige aldrig har drabbats avhyperinflation likt den somdrabbade Tyskland på 1920-talet. I övriga Europa, USA och Japan är guld vanligare som långsiktig investering. Under 1900-talet var innehav och handel med guld hårt reglerat avRiksbanken genom Valutaförordningen och Valutalagen.[9][10] År 1968 började handeln med guld avregleras, men guld var fortfarandemomspliktigt.[11] Först år 2000 blev handel med guld momsbefriat.[12] Guld räknas numera som en ”statslös valuta” medvalutakod XAU.

Fördelar

[redigera |redigera wikitext]
  • Guld är enrealtillgång och därmed okänsligt förinflation.
  • Värdet på guld brukar stiga i kristider där värdet på andra investeringar går ner.

Nackdelar

[redigera |redigera wikitext]
  • Guld ger generellt sett låg avkastning.

Guld som inflationsförsäkring

[redigera |redigera wikitext]

Ofta brukarobligationer och andra räntebärande papper vara den huvudsakliga lågriskinvesteringen för många. Eftersom det är en investering i någon annans skuld finns alltid risken att banken eller nationen som utfärdat pappren går ikonkurs varvid de blir värdelösa. Vidare är obligationer utfärdade i en viss valuta. Om valutan drabbas avinflation ellerdevalvering sjunker realvärdet på obligationerna. Guld är däremot en realtillgång och är därför okänslig för inflation.

Guld som hedge

[redigera |redigera wikitext]

Det faktum att guldpriset tenderar att stiga i dåliga tider gör guld attraktivt somhedge i enfond ellerportfölj. Genom att låta en mindre del av investeringarna utgöras av guld (ca 10%) får man ett skydd för värdet på portföljen även om aktiemarknaden skulle rasa eller om värdet på obligationer skulle ätas upp av inflation. Då stiger värdet på andelen guld i portföljen som, när krisen är över, kan säljas med vinst och återinvesteras i då relativt billiga aktier.

De vanligaste sätten att investera i guld

[redigera |redigera wikitext]

Fysiskt guld

[redigera |redigera wikitext]
Enguldtacka på 402 ounce (12,5 kg).

Den form av guld som man vanligen tänker på är fysiskt guld i form avguldtackor ochguldmynt. I Sverige säljs guldtackor i olika storlekar avBoliden AB men även utländska guldtackor från tyska Heraeus, schweiziska PAMP och Credit Suisse är vanliga. Stora tackor är gjutna medan mindre tackor ofta är präglade.

Guldmynt finns i två former: Historiska mynt utgivna av olika länders riksbanker underguldmyntfot. Dessa är präglade med ett valutavärde som idag vida understiger deras metallvärde. Ofta värderas de ännu högre på grund av samlarvärdet. Exempel på historiska mynt är svenska 10- och 20-kronor från början av 1900-talet.

Mynt som saknar valutavärde och bara bygger på metallvärdet kallasbullionmynt. De är i stort sett runda guldtackor som innehåller etttroy ounce (31,1025 gram) guld. En del mynt, som kanadensiskaMaple Leaf och australiensiskaNugget är i 24 karat (99,99% rent guld) medan sydafrikanskaKrugerrand och amerikanskaGold Eagle är i 22 karat (91,6% rent guld). Dessa är något större och tyngre eftersom även de ska innehålla exakt ett troy ounce rent guld. Fördelen är att de är hårdare och kan hanteras som vanliga mynt.

Ibland räknas även medaljer i guld som guldmynt, i synnerhet välkända medaljer präglade av pålitliga utgivare eftersom dess vikt och guldhalt är pålitligt. Ett exempel är den svenska medaljenNit och redlighet.

Warranter

[redigera |redigera wikitext]

Enwarrant är enoption i värdepappersform. Warranteremitteras av banker eller fondkommissioner som i förväg förbinder sig att köpa eller sälja guld till ett fast pris. Warranter har ofta en lång löptid.

Guldaktier

[redigera |redigera wikitext]

Guldaktier kallas aktier i företag som utvinner guld, till exempel det svenska företagetBoliden AB. Eftersom ett gruvföretags kostnad för att utvinna guld är fast kommer även en liten ökning av guldpriset att ge stort genomslag i gruvföretagets vinst.

Inte att förväxla med guldkantade aktier som är en beteckning på vanliga aktier med högutdelning.

Börshandlade fonder (ETF)

[redigera |redigera wikitext]

Ytterligare ett alternativ är att investera i guld genom att köpa börshandlade fonder ellerETF (Exchange traded fund). Dessa fonder är kopplade till guldpriset och värdet av fonden är uppbackat av fysiskt guld. Med detta alternativ investerar man direkt i guldpriset istället för ett bolag eller flera bolag arbetar inom gruvverksamhet för utvinning av guld. Med en ETF får man därmed en investering med direkt koppling till den faktiska guldkursen. Utveckling hos guldfonder och guldbolag påverkas av många olika marknadsfaktorer hur bolaget drivs. Därför är en guld ETF ett bra alternativ för att få en ren exponering mot guld som råvara.[13]

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Iwarsson 2006, s. 8.
  2. ^Iwarsson 2006, s. 54.
  3. ^Iwarsson 2006, s. 56.
  4. ^Iwarsson 2006, s. 57.
  5. ^Iwarsson 2006, s. 33. Data från september 2005.
  6. ^”FAQ - Gull” (på norska).Norges Bank. 14 november 2007. Arkiverad frånoriginalet den 23 augusti 2014.https://web.archive.org/web/20140823230848/http://www.norges-bank.no/FAQ/gull/. Läst 14 maj 2012. 
  7. ^Iwarsson 2006, s. 9.
  8. ^4 kap. 12 § Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192)
  9. ^13 § Valutaförordningen (1959:264). Upphörde 1 juli 1990.
  10. ^2 § Valutalagen (1939:350). Upphörde 1 juli 1990.
  11. ^Lagen om mervärdeskatt (1968:430)
  12. ^1 kap. 18 § Mervärdesskattelagen (1994:200)
  13. ^”investera i guld” (på engelska). Fintalk.https://fintalk.se/investera-i-guld/. Arkiverad 6 mars 2021 hämtat från theWayback Machine.”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 6 mars 2021.https://web.archive.org/web/20210306091031/https://fintalk.se/investera-i-guld/. Läst 1 september 2020. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]

Se även

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Investeringsguld&oldid=56145847
Kategorier:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp