Eninvestering är enkapitalinsats som förväntas leda till framtidaavkastning. Kapitalinsatsen sker ofta som enutgift i pengar, men kan även vara en insats av andra former av resurser. Avkastningen kan antingen komma i form av ökadeintäkter eller i form av minskadekostnader. Motsatsen kallasdesinvestering ellerdivestering.
Begreppet investering är spritt inom hela det ekonomiska fältet. I princip finns det tre typer av investeringar:
- Reala investeringar: Investeringar i fysiskatillgångar, exempelvisinfrastruktur,byggnader ellermaskiner. Avkastningen av dessa tillgångar kan mycket väl komma i form aveffektiviseringar.
- Finansiella investeringar: Investeringar ivärdepapper och andra finansiella instrument som förväntas ge direkta inkomster.
- Immateriella investeringar: En mycket blandad grupp som kan bestå av rättigheter sompatent ochupphovsrätt, men även svåröverskådliga kostnader som forskning, produktutveckling och utbildning. Enligt vissa studier utgör denna grupp mer än hälften av alla investeringar i svenska företag[1].
Privatpersoners sparande kallas ofta investering, i synnerhet om det sker ivärdepapper. Även köp avkonst,guld,fastigheter, med mera kan kallas investering om det sker i syfte att göra en framtidavinst. En investering innebär således att medvetet välja ett visst alternativ utifrån viss insats t.ex. pengar eller tid för att uppnå någon form avnytta. Exempelvis kan man fundera på olika utbildningsalternativ och med ett analytiskt synsätt då ställa upp olika kriterier, till exempel förväntad framtida lön. Det investeringsalternativ som bäst stämmer överens med de kriterier som ställts upp, är det bästa investeringsalternativet.
Inom företag och andra organisationer görs investeringar kontinuerligt av många orsaker. Några av dem kan vara:
- Expansion - Nyinvesteringar för att öka kapaciteten, eller försäljningen.
- Ersättning - Reinvesteringar för att byta ut befintliga resurser och bibehålla kapacitet.
- Rationalisering - Investeringar för att sänka kostnader.
- Miljö - Klara miljökrav.
- Forskning och utveckling -FoU för nya eller förbättrade produkter.
Det finns åtskilliga andra skäl för företag att investera.
Ofta diskuteraskommunal ochstatliginfrastruktur och liknande frågor i termer av investering. Den vinst som då åstadkoms anses vara många till gagn. Det kan handla om företag som får minskade transportkostnader, och privatpersoner som lägger mindre tid på resande. För att beräkna vinsten görs encost-benefit-analys. I princip används samma beräkningsmetoder som för andra investeringsbedömningar, men istället för renaintäkter uppskattas de samhälleliga nyttorna i ekonomiska termer.
En lönsam investering gynnar i sin tur stat och kommun genomskatteintäkter. Som regel ligger dock inte detta till grund för investeringsbeslutet.
Inom nationalekonomin diskuteras ofta de ovanstående varianterna med andra termer. Finansiella investeringar kallas där ofta försparande, och ställs som regel i motsats tillkonsumtion. Begreppetinvesteringar begränsas därmed till industriella investeringar, det vill säga hur mycket företagen satsar på produktionsförbättringar.
Många faktorer spelar in när ett investeringsbeslut ska tas. Till exempel måste beslut fattas om investeringen stämmer in i den övergripandestrategin, om det finns pengar att investera, med mera.
Om allting stämmer kan investeringens lönsamhet bedömas genom eninvesteringskalkyl. Det finns många metoder för investeringskalkylering. Några av de vanligaste är:
Desinvestering, eller divestering,[2][3] kan betyda avveckling av eller minskning av realkapitalet. I mer specifik betydelse innebär desinvestering ett verktyg för att påverka en nations politik; att företag, banker och institutioner väljer att inte investera i eller på andra sätt gynna den nation man vill påverka.[4] Desinvesteringskampanjer anses ha påverkat företag.Assa Abloy avslöjades ha en fabrik i en illegalisraelisk bosättning på ockuperat palestinskt område.[5] Strax därefter meddelade Assa Abloys ledning att man skulle dra sig tillbaka från området.[6]Veolia Transport drog sig ur ett spårvägsprojekt iJerusalem, sannolikt till följd av protester.[7]
- Andersson, Göran (2001) [1983]. Kalkyler som beslutsunderlag (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.ISBN 91-44-01910-6
