Insolvens innebär att någon är på ekonomiskt obestånd och inte längre kan betala sina skulder i tid.
Termen kan användas om både privatpersoner, företag och organisationer samt stater. En person som har drabbats av insolvens ärinsolvent.
Insolvens används i första hand som ett juridiskt och ekonomisktbegrepp. Myndigheter somSkatteverket ochKronofogden använder ofta begreppet i sina handlingar, och det förekommer även i flera lagtexter. Begreppet innebär att engäldenär inte längre kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Insolvens utgör grund för konkurs enligt 1 kap 2 §konkurslagen.[1]
ISkuldsaneringslagen förekom tidigare begreppetkvalificerad insolvens[2], men den lydelsen har ersatts med ”gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid”. Den nya lydelsen motsvarar exakt Kronofogdens tidigare definition av begreppet.[3]
Sedan 31 maj 2002 regleras frågor omkonkurs ochföretagsrekonstruktion inom EU avinsolvensförordningen.[4]