Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ingenjörsvetenskap

Från Wikipedia
Vindkraftverk
Ångturbin
Ångmaskin

Ingenjörsvetenskap elleringenjörskonst (engelska:engineering) är denvetenskapligadisciplin som tillämpar naturvetenskapliga och matematiska principer på design, konstruktion och analys avmaterial,byggnationer,maskiner,system och processer för att förverkliga ett specifikt mål.

Amerikanska ingenjörsrådet för professionell utveckling,ECPD (engelska:Engineers' Council for Professional Development),[1] senareABET,[2] definierar ingenjörsvetenskap som:

den kreativa tillämpningen av vetenskapliga principer för att konstruera eller utveckla byggnader, maskiner, apparater, produktionsprocesser, eller tekniker som utnyttjar en eller flera av dessa; eller för att konstruera eller driva desamma med full kännedom om deras utformning; eller att förutsäga deras beteende under särskilda förutsättningar; allt med avseende på tänkt syfte, driftsekonomi och säkerhet för liv och egendom.
– Originalcitat:the creative application of scientific principles to design or develop structures, machines, apparatus, or manufacturing processes, or works utilizing them singly or in combination; or to construct or operate the same with full cognizance of their design; or to forecast their behavior under specific operating conditions; all as respects an intended function, economics of operation and safety to life and property.,[3][4][5]

Den som arbetar med ingenjörsvetenskap kallasingenjör.

Olika ingenjörsgrenar

[redigera |redigera wikitext]

Ingenjörsvetenskap är en bred disciplin som ofta delas in i flera underdiscipliner.

Dessa har historiskt sett varit:[6][7]

På Kungliga Teknologiska Institutet, föregångaren tillKungliga Tekniska högskolan, organiserades utbildningen efter införlivandet av Bergsskolan från Falun 1869 i fyra fackskolor:

  • Maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi (M)
  • Kemisk teknologi (K)
  • Bergsvetenskap (B)
  • Väg- och vattenbyggnadskonst (V)

Med en snabb utveckling avteknologi har många nya forskningsgrenar inom ingenjörsvetenskap uppstått, såsomteknisk fysik,datateknik,mjukvaruteknik,medicinsk teknik,mekatronik,medieteknik,bioteknik, ochmiljöteknik. Dessa nya grenar är ofta en kombination av de ursprungliga grenarna; till exempel är mekatronik en kombination av elektroteknik och maskinteknik.

De olika grenarna överlappar dessutom varandra och har ofta en nära koppling till andra discipliner såsomfysik,kemi ochmatematik.

Olika ingenjörstitlar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Ingenjör

Det förekommer ett antal olika ingenjörstitlar i världen. De kan dels vara yrkesexamina och dels arbetstitlar. Ett exempel på det är att en person som arbetar som miljöingenjör kan vara utbildad till väg och vatten-ingenjör eller kemiingenjör.

Utbildningar

[redigera |redigera wikitext]

I Sverige förekommer det ett flertal olika nationella yrkesexamina inom ingenjörsområdet. Exempel på dessa ärcivilingenjör,högskoleingenjör,brandingenjör ochgymnasieingenjör. Ett problem med dessa examina har länge varit att de inte enkelt gått att översätta till andra länders examensbenämningar. Inom ramen för den s.k.Bolognaprocessen inom EU inleddes 2007 ett arbete för att undanröja detta problem.

Högskolans forskarutbildning inom ingenjörsvetenskapen resulterar i samma examina och titlar som i de övriga vetenskapliga disciplinerna men med specifikationen "teknologie", vilket i detta sammanhang avser teknisk vetenskap snarare än teknologi i dess bredare betydelse. Licentiatexamen benämns alltsåteknologie licentiatexamen medan en doktor benämnsteknologie doktor.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ECPD-definition frånacronym finder(engelska)
  2. ^ABET – HistoriaArkiverad 6 juli 2008 hämtat från theWayback Machine.(engelska)
  3. ^Science, Volume 94, Issue 2446, pp. 456: Engineers' Council for Professional Development
  4. ^”Engineers' Council for Professional Development. (1947). Canons of ethics for engineers”. Arkiverad frånoriginalet den 29 september 2007.https://web.archive.org/web/20070929123703/http://www.worldcatlibraries.org/oclc/26393909%26referer%3Dbrief_results. Läst 28 april 2008. 
  5. ^Engineers' Council for Professional Development definition on Encyclopaedia Britannica (Includes Britannica article on Engineering)
  6. ^Imperial College London EnglandArkiverad 17 juni 2011 hämtat från theWayback Machine.:Studying engineering at Imperial: Engineering courses are offered in five main branches of engineering: aeronautical, chemical, civil, electrical and mechanical. There are also courses in computing science, software engineering, information systems engineering, materials science and engineering, mining engineering and petroleum engineering.
  7. ^U of EdinburghArkiverad 23 oktober 2007 hämtat från theWayback Machine.Welcome to Chemical Engineering, which is celebrating 50 years this academic year, is part of the School of Engineering and Electronics (SEE), which includes the other three main engineering disciplines of electrical and electronic engineering, civil engineering and mechanical engineering.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingenjörsvetenskap&oldid=57446107
Kategori:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp