I vidare benämning är industri all form av storskaligtnäringsliv - som exempel finns begreppenturistindustri,nöjesindustri ochfilmindustri. Den vidare betydelsen har sitt ursprung i påverkan frånengelska, där ordetindustry har en bredare innebörd än vad ordetindustri har haft i svenska.[1]
Människor har tillverkat föremål sedanförhistorisk tid, men under årtusendena har de framför allt gjort det för det egna hushållet - sesjälvhushåll. Underneolitiska revolutionen uppstodbyar och senarestäder, där ensamhällsklass av professionellahantverkare blev den första industrin. Men det var först på 1700-talet som industrin blev en central del av samhället.
Ordet industri kommer av latinetsindustria, som betyder flit, idoghet, företagsamhet. I äldre svenska har också ordet "slöjd" använts i betydelsen tillverkning,[2] liksom "manufaktur" som kommer av latinets ord förhantverk.[3] Ett känt exempel är attChalmers tekniska högskola under 1800-talet bar namnet "slöjdinstitut". Dagens fabriker har vuxit fram ur det småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer för storskaligheten har varit svårtillgängliga råvaruresurser som gruvor och tillgången på mekanisk kraft genom vattenhjul, väderkvarnar ochångmaskiner. När det blev aktuellt att skilja mellan storskalig industri och småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd eller husflit för det senare.
Det finns många sätt att klassificera industrier. Vanligen avses, som ovan,tillverkningsindustri, där råvaror förädlas till produkter,[14] till skillnad fråntjänsteproduktion.
Tung industri är ett begrepp med olika betydelser; rent allmänt syftar det på industri med tungainsatsvaror och produkter; särskilt metallvaror.[15]Basindustri är ett snarlikt begrepp.
Tillverkningsindustrin har utmaningar beträffandehälsa och säkerhet. I USA ärNational Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) som en prioriterad industrisektor inom National Occupational Research Agenda (NORA) för att identifiera risker och tillhandahålla strategier för arbetsmiljöfrågor.[18][19]
Tillverkningssektorn har förändrats. Detta har medfört nya möjligheter och svårigheter för industrin. Alla stora industriländer i världen har fördelar och nackdelar när det gäller deras kapacitet för global tillverkning. Industri kommer att förbli den största skillnaden när stora industriländer utvärderas betraäffande konkurrenskraft. En studie om framtida global konkurrenskraft, avDeloitte Global och US Committee on Competitiveness, förutspådde att USA skulle komma att ersätta Kina som den mest konkurrenskraftiga industrinationen i världen 2020. 2016 års globala tillverkningskonkurrensindex förutspådde att de största industrinationerna i världen skulle komma att förbli stabil fram till 2020, med viss handel av rankningar. Deloitte-studien bad globala VD:ar att ranka de främsta industriländerna när det gäller nuvarande och framtida konkurrenskraft. Enligt rapporterna förväntasUSA komma på första plats följt avKina,Tyskland,Japan ochIndien.[22][21]
