Movatterモバイル変換

[0]ホーム
URL:

Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ilja Metjnikov

Från Wikipedia
Ilja MetjnikovNobelpristagare i fysiologi eller medicin 1908
Född3 maj1845 (g.s.)[1][2]
Ivanivka[3][2]
Död2 juli1916 (g.s.)[2] (71 år)
Paris[4][2]
BegravdParis
Medborgare iFrankrike ochKejsardömet Ryssland
Utbildad vidGöttingens universitet
fysiska och matematiska fakulteten vid Charkovs kejserliga universitet
SysselsättningBiolog,läkare,fysiolog,mikrobiolog,entomolog,uppfinnare,zoolog,kemist,immunolog,botaniker
ArbetsgivareUniversitetet i Odessa[5]
Kejserliga Sankt Petersburg universitetet
Kejserliga Novorossijskuniversitetet
Institut Pasteur (1888–1916)[6]
MakaOlga Belokopytova
Ljudmila Metjnikova
(g. 1869–)[7]
FöräldrarIlja Metjnikov
Emilija Metjnikova
SläktingarMaria Kuznetsova
Utmärkelser
Karl Ernst von Baer-medaljen (1867)[6]
Karl Ernst von Baer-medaljen (1870)[6]
Karl Ernst von Baer-medaljen (1891)[6]
Utländsk ledamot av Royal Society (1895)[8]
Copleymedaljen (1906)[9]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1908)[10][11]
Albert-medaljen (1916)[12]
Redigera Wikidata

Ilja Iljitj Metjnikov (ryska:Илья Ильич Мечников), född15 maj1845 iIvanovka,Guvernementet Charkov,Lillryssland, död15 juli1916 iParis, var enryskfysiolog. Hans forskning ledde till ökad förståelse av människansimmunitet, vilket år1908 belönades medNobelpriset i medicin eller fysiologi. Priset delades med den tyske läkarenPaul Ehrlich. Metjnikov var bland annat verksam viduniversitetet i Odessa, som senare uppkallades efter honom, ochPasteurinstitutet i Paris.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]
Ilja Metjnikov

Metjnikov avlade akademisk examen vid universitetet iCharkov, studerade 1864–67zoologi iGiessen,Göttingen ochMünchen samt iNeapel. Han blevdocent i zoologi 1867 vid universitetet iOdessa och därefter vid universitetet iSankt Petersburg, var 1870–82professor i zoologi och jämförande anatomi i Odessa, men arbetade de närmast följande åren utomlands vid eget privat laboratorium. Han antog 1886 befattningen som föreståndare för det nyinrättade bakteriologiska laboratoriet i Odessa och anställdes 1888 vid Pasteurinstitutet i Paris samt erhöll 1905 titel av vice direktör för detsamma.

Under professorstiden i Odessa ägnade han sin forskning huvudsakligen åt de lägre och lägst stående organismerna inom djurriket och fann redan då, att upptagandet av främmande kroppar i vissa med rörelseförmåga utrustadeceller berodde på aktiv verksamhet hos cellerna samt att denna företeelse ägde stor likhet med den intracelluläradigestionen iepitelcellerna i lägre djurs digestionskanal. För att bekräfta och ytterligare utvidga dessa iakttagelser anställde han 1882–83 experimentella undersökningar över dessaamöboida cellers biologiska betydelse. Genom dessa studier väcktes hans intresse för den medicinska vetenskapen, och efter att ha anställts vid Pasteurinstitutet ägnade han sin forskning alltmer åt densamma.

Fagocytosteorin

[redigera |redigera wikitext]

År 1884 framlade Metjnikov sin berömda fagocytteori, grundad på hans redan då omfattande undersökningar överfagocytosen, och han fortsatte senare att utveckla denna. År 1901 publicerade han sina dittillsvarande undersökningsresultat i ett omfattande arbete:L'immunité dans les maladies infectieuses. Arbetet är en apologi för fagocytteorin, och de undersökningar som där framläggs, utgör hans mest betydande vetenskapliga insats. Han strävar att inrangera immunitetens så ytterst komplicerade processer under den allmänna fysiologin och leda dem tillbaka till processer, som äger rum hos alla organismer, även de lägst stående. Hans fagocytteori är därför inte bara enimmunitetsteori, utan en allmänbiologisk lära.

Metjnikov publicerade en mängd arbeten även inom andra forskningsområden. Från hans tidigare verksamhet härstammar arbeten inomembryologi och komparativanatomi, bland senare märks särskilt de tillsammans medPierre Paul Émile Roux utförda undersökningarna över experimentellsyfilis (1905). Under senare år ägnade sig Metjnikov främst åt frågan omgrovtarmensbakteriefloras betydelse för en autointoxikation av människokroppen med därav förorsakadeämnesomsättningsrubbningar. Han ägnade sig även åtpopulärvetenskapligt skriftställeri, varav till svenska översatts "Studier öfver människans natur: försök till en optimistisk filosofi" (1906) och "Lifvets förlängning: Essais optimistes" (1912). Han var ledamot av många vetenskapliga samfund och akademier; 1908 tillerkändes honom Nobelpriset i medicin för hans undersökningar över fagocytosen och dess betydelse.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Aleksandr M. Prochorov (red.),Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969.[källa från Wikidata]
  2. ^ [abcd]Krugosvet.ru,artikel i encyklopedin Krugosvet:nauka_i_tehnika/biologiya/MECHNIKOV_ILYA_ILICH.html, läst: 11 mars 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мечников Илья Ильич”,Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 26 februari 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мечников Илья Ильич”,Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^Vladimir Levin,Some Milestones in the Development of Embryology at the Leningrad State University, vol. 4, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2012, s. 107-118.[källa från Wikidata]
  6. ^ [abcd]Awards Named for the Academician Karl von Baer: A History of Their Foundation and Significance, vol. 6, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2014, s. 26-47.[källa från Wikidata]
  7. ^Russian Societies for Natural Science and the Integration of Women into the Professional Scientific Community in 1860–1870s, vol. 10, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 8-27,10.24411/2076-8176-2018-11954.[källa från Wikidata]
  8. ^List of Royal Society Fellows 1660-2007,Royal Society, s. 243,läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^Award winners : Copley Medal (på engelska),Royal Society,läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1908, Nobelprize.org (på engelska),Nobelstiftelsen,läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^Table showing prize amounts (på engelska),Nobelstiftelsen, april 2019,läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^läs online,www.thersa.org .[källa från Wikidata]

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v • r
Nobelpristagare i fysiologi eller medicin
1901–1925
von Behring (1901) ·Ross (1902) ·Ryberg Finsen (1903) ·Pavlov (1904) ·Koch (1905) ·Golgi,Cajal (1906) ·Laveran (1907) ·Metjnikov,Ehrlich (1908) ·Kocher (1909) ·Kossel (1910) ·Gullstrand (1911) ·Carrel (1912) ·Richet (1913) ·Bárány (1914) ·Inga priser utdelades 1915–1918. ·Bordet (1919) ·Krogh (1920) ·Inget pris utdelades 1921. ·Hill,Meyerhof (1922) ·Banting,Macleod (1923) ·Einthoven (1924) ·Inget pris utdelades 1925.
1926–1950
Fibiger (1926) ·Wagner-Jauregg (1927) ·Nicolle (1928) ·Eijkman,Hopkins (1929) ·Landsteiner (1930) ·Warburg (1931) ·Sherrington,Adrian (1932) ·Morgan (1933) ·Whipple,Minot,Murphy (1934) ·Spemann (1935) ·Dale,Loewi (1936) ·Szent-Györgyi (1937) ·Heymans (1938) ·Domagk (1939) ·Inga priser utdelades 1940–1942. ·Dam,Doisy (1943) ·Erlanger,Gasser (1944) ·Fleming,Chain,Florey (1945) ·Muller (1946) ·C. Cori,G. Cori,Houssay (1947) ·Müller (1948) ·Hess,Moniz (1949) ·Kendall,Reichstein,Hench (1950)
1951–1975
Theiler (1951) ·Waksman (1952) ·Krebs,Lipmann (1953) ·Enders,Weller,Robbins (1954) ·Theorell (1955) ·Cournand,Forssmann,Richards (1956) ·Bovet (1957) ·Beadle,Tatum,Lederberg (1958) ·Ochoa,Kornberg (1959) ·Burnet,Medawar (1960) ·von Békésy (1961) ·Crick,Watson,Wilkins (1962) ·Eccles,Hodgkin,Huxley (1963) ·Bloch,Lynen (1964) ·Jacob,Lwoff,Monod (1965) ·Rous,Huggins (1966) ·Granit,Hartline,Wald (1967) ·Holley,Khorana,Nirenberg (1968) ·Delbrück,Hershey,Luria (1969) ·Katz,von Euler,Axelrod (1970) ·Sutherland (1971) ·Edelman,Porter (1972) ·von Frish,Lorenz,Tinbergen (1973) ·Claude,de Duve,Palade (1974) ·Baltimore,Dulbecco,Temin (1975)
1976–2000
Blumberg,Gajdusek (1976) ·Guillemin,Schally,Yalow (1977) ·Arber,Nathans,Smith (1978) ·Cormack,Hounsfield (1979) ·Benacerraf,Dausset,Snell (1980) ·Sperry,Hubel,Wiesel (1981) ·Bergström,Samuelsson,Vane (1982) ·McClintock (1983) ·Jerne,Köhler,Milstein (1984) ·Brown,Goldstein (1985) ·Cohen,Levi-Montalcini (1986) ·Tonegawa (1987) ·Black,Elion,Hitchings (1988) ·Bishop,Varmus (1989) ·Murray,Thomas (1990) ·Neher,Sakmann (1991) ·Fischer,Krebs (1992) ·Roberts,Sharp (1993) ·Gilman,Rodbell (1994) ·Lewis,Nüsslein-Volhard,Wieschaus (1995) ·Doherty,Zinkernagel (1996) ·Prusiner (1997) ·Furchgott,Ignarro,Murad (1998) ·Blobel (1999) ·Carlsson,Greengard,Kandel (2000)
Från 2001
Hartwell,Hunt,Nurse (2001) ·Brenner,Horvitz,Sulston (2002) ·Lauterbur,Mansfield (2003) ·Axel,Buck (2004) ·Marshall,Warren (2005) ·Fire,Mello (2006) ·Capecchi,Evans,Smithies (2007) ·zur Hausen,Barré-Sinoussi,Montagnier (2008) ·Blackburn,Greider,Szostak (2009) ·Edwards (2010) ·Beutler,Hoffmann,Steinman (2011) ·Gurdon,Yamanaka (2012) ·Rothman,Schekman,Südhof (2013) ·O'Keefe,E. Moser,M-B. Moser (2014) ·Campbell,Ōmura,Tu (2015) ·Ohsumi (2016) ·Hall,Rosbash,Young (2017) ·Allison,Honjo (2018) ·Kaelin,Ratcliffe,Semenza (2019) ·Alter,Houghton,Rice (2020) ·Julius,Patapoutian (2021) ·Pääbo (2022) ·Karikó,Weissman (2023) ·Ambros,Ruvkun (2024)
v • r
Copleymedaljörer 1901–1950
J. Willard Gibbs (1901) ·Joseph Lister (1902) ·Eduard Suess (1903) ·William Crookes (1904) ·Dmitrij Mendelejev (1905) ·Ilja Metjnikov (1906) ·Albert Abraham Michelson (1907) ·Alfred Russel Wallace (1908) ·George William Hill (1909) ·Francis Galton (1910) ·George Darwin (1911) ·Felix Klein (1912) ·Ray Lankester (1913) ·Joseph John Thomson (1914) ·Ivan Pavlov (1915) ·James Dewar (1916) ·Pierre Paul Émile Roux (1917) ·Hendrik Lorentz (1918) ·William Bayliss (1919) ·Horace Tabberer Brown (1920) ·Joseph Larmor (1921) ·Ernest Rutherford (1922) ·Horace Lamb (1923) ·Edward Albert Sharpey-Schafer (1924) ·Albert Einstein (1925) ·Frederick Gowland Hopkins (1926) ·Charles Scott Sherrington (1927) ·Charles Algernon Parsons (1928) ·Max Planck (1929) ·William Henry Bragg (1930) ·Arthur Schuster (1931) ·George Ellery Hale (1932) ·Theobald Smith (1933) ·John Scott Haldane (1934) ·Charles Thomson Rees Wilson (1935) ·Arthur Evans (1936) ·Henry Dale (1937) ·Niels Bohr (1938) ·Thomas Hunt Morgan (1939) ·Paul Langevin (1940) ·Thomas Lewis (1941) ·Robert Robinson (1942) ·Joseph Barcroft (1943) ·Geoffrey Ingram Taylor (1944) ·Oswald Avery (1945) ·Edgar Adrian (1946) ·Godfrey Harold Hardy (1947) ·Archibald V. Hill (1948) ·George de Hevesy (1949) ·James Chadwick (1950)
1731–1750 ·1751–1800 ·1801–1850 ·1851–1900 ·1901–1950 ·1951–2000 ·2001–idag
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ilja_Metjnikov&oldid=56058612”
Kategorier:
Dolda kategorier:
[8]ページ先頭
©2009-2025 Movatter.jp