Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ide (jätte)

Från Wikipedia

Ide (fvnIði,genitivIðja) är enjätte inordisk mytologi. Hans fader hetteÖlvalde (Ǫlvaldi) och han hade bröderna Tjatse (Þjazi) och Gang (Gangr). Namnkunnigast av dessa varTjatse. Ide och Gang är endast omtalade i samband medarvskiftet efter deras fader. Bröderna är också nämnda iGrottesången, där de malande jättinnornaFenja och Menja skryter med att vara av deras ätt. Men här har Gang fått namnetAurnir. Namnet Ide (Iði) är också bevarat i ett flertalkenningar förguld, vilka alla har som bakgrund det berömda arvskiftet.

Arvskiftet efter Ölvalde

[redigera |redigera wikitext]

När havsjättenÄgir en gånggästadeAsgård kom han i samspråk medskaldekonstens gudBrage och fick av honom höra flera historier om forna tider. Bland annat fick han veta hur det gick till när bröderna Ide, Tjatse och Gang skiftade arv efter framlidne jätten Ölvalde, som var mycket guldrik. Om detta berättas iSnorre SturlassonsEdda,Skáldskaparmál, kapitel G56:

Han [Ölvalde] var mycket rik på guld, och när han dog och hans söner skulle skifta arv, höllo de räkning på guldet, som de skulle skifta, på så sätt, att var och en skulle ta en munfull och alla lika många. En av dem var Tjatse, den andre Ide, den tredje Gang. Och vi ha numera hos oss det talesättet, att vi kalla guldet dessa jättars muntal, men i runor och skaldskap dölja vi det så att vi kalla det dessa jättars mål eller ord eller tal.[1]
Hann [Ǫlvaldi] var mjǫk gullauðigr, en er hann dó ok synir hans skyldu skipta arfi, þá hǫfðu þeir mæling at gullinu er þeir skiptu at hverr skyldi taka munnfylli sína ok allir jafnmargar. Einn þeira var Þjazi, annarr Iði, þriði Gangr. En þat hǫfum vér orðtak nú með oss at kalla gullit munntal þessa jǫtna, en vér felum í rúnum eða í skáldskap svá at vér kǫllum þat mál eða orðtak, tal þessa jǫtna.[2]

Berättelsens syfte är att förklara varför guld ikenningar kan omskrivas som någon av dessa jättars ”munfull”. Ordet ”munfull” kan dessutom omskrivas som ”mål, ord eller tal”. Kenningar av detta slag har skalder använt ända fram till dess attskaldediktningen ersattes avrimor och några av dem är mycket gamla. I synnerhet tycks namnet Ide (Iði) ha varit populärt i guldkenningar. Det gamlaBjarkamál har exempelvisIðja glysmǫ́l (”Ides skinande tal”) som omskrivning för guld, ochGisle Sursson använder kenningenIðja niðleikr (”Ides bröders lek, lekande tal”=guld[3][4]). Andra exempel ärIðja rǫdd (”Ides röst”),Iðja mál (”Ides tal”),Iðja orð (”Ides ord”) och till och medIðja galdr (”Idesgalder”).[5] Den slutsatsen ligger nära till hands att jätten Ölvalde och hans söner har figurerat i ett en gång välkänt men nu till största delen förlorat komplex av myter.[6] Antydningar om detta finns också iGrottesången, där de malande jättemörnaFenja och Menja, sedan de tröttnat på slavdrivarenFrode, skryter om sin egen goda härstamning från urstarkabergresar, bland dem Tjatse och Ide – men den tredje brodern Gang kallas härAurnir.

Hård varHrungner,
hård var hans fader:
kämpastarkare
Tjatse var,
och Ide och Aurnir,
ättmän till oss,
bergresars bröder –
vi är borna av dem.[7]
Harðr vas Hrungnir
ok hans faðir,
þó vas Þjazi
þęim ǫflgari,
Iði ok Aurnir,
okrir niðjar,
brœðr bergrisa,
bornar erum þęim.[8]

Namnet

[redigera |redigera wikitext]

Namnet Ide (Iði) betyder kanske ”den som är i rörelse”, ”den verksamme”[5] eller ”den hårt arbetande”.[9] Substantivet (”ständig rörelse, oro”) är samma ord som svenskansid (”arbete, flit”)[10] som finns i ”idog”, men eftersom ingen myt om Ides liv har bevarats går det inte att säga vad namnet syftar på.

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Översättning:Björn Collinder,Snorres Edda, Forum 1970, sid 90.
  2. ^Anthony Faulkes normalisering iSnorri SturlusonEdda,Skáldskaparmál 1, Viking Society for Northern Research, 2007 (1998), sid 3.ISBN 978-0-903521-36-9
  3. ^Lexicon Poeticum, uppslagsord:niðleikr (Syftar på brödernas verbala kurtis av jättinnan ”Nauma”, nu okänd men nämnd i flera kenningar samt itulornaskvenna heiti ókend.)
  4. ^Finnur Jónsson,Den norsk-islandske skjaldedigtning, B rettet tekst, København 1908.Iðja niðleiks Nauma, strof 15, sid 99.
  5. ^ [ab]Lexicon Poeticum, uppslagsord:Iði
  6. ^Rudolf Simek (2007),Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, sid 171, 251.ISBN 978-0-85991-513-7
  7. ^Översättning:Åke Ohlmarks,Snorres Edda, Zindermans förlag 1964, sid 131.
  8. ^Finnur Jónssons normalisering iDe gamle eddadigte, København 1932, sid 167.
  9. ^Rudolf Simek (2007),Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, sid 170, ”the moveable, the hard working one”.ISBN 978-0-85991-513-7
  10. ^Svenska Akademiens ordbok, uppslagsord:id
v  r
Nordisk mytologi,fornnordisk religion ochasatro
Gudar,
människor,
och
varelser
Asar(manliga)
Balder ·Brage ·Delling ·Forsete ·Heimdall (Rig) ·Hermod ·Höder ·Höner ·Kvaser ·Loke ·Lodur ·Magne ·Mode ·Oden (Od) ·Tor ·Tyr ·Ull ·Vale ·Ve ·Vidar ·Vile
Fjorgyn ·Frigg ·Gerd ·Idun ·Nanna ·Rind ·Sif ·Sigyn ·Skade
Friggs systerskap (enligtGylfaginning):Eir ·Fulla ·Gefjon ·Gna ·Hlin ·Lofn ·Saga ·Sjöfn ·Snotra ·Syn ·Vör
Andra gudomar
Människor
Djur och
monster
Andra varelser
Tors hammare, Mjölner
Platser
Nio världarna
Gudaboningar
Vattendrag
Elivågor ·Fimbultul ·Gandvik ·Gjöll ·Ifing ·Kerlaugar ·Leipt ·Slid ·Vadgelmer ·Vimur ·Vån · Yggdrasils källor (Mimers brunn ·Urdarbrunnen ·Vergelmer)
Landskap
Andra
Föremål
Händelser
Källor
Samhällsliv
Ursprung
Se även
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ide_(jätte)&oldid=48488342
Kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp