| Ida Lupino | |
 Ida Lupino, sent 1940-tal. | |
| Född | 4 februari1918[1][2][3] London |
|---|---|
| Död | 3 augusti1995[1][2][3] (77 år) Los Angeles,USA |
| Begravd | Forest Lawn Memorial Park |
| Medborgare i | Storbritannien ochUSA |
| Utbildad vid | Royal Academy of Dramatic Art,[4] Brighton Girls Professional Children's School  |
| Sysselsättning | Filmregissör,filmproducent,TV-regissör,filmskådespelerska,manusförfattare,tv-skådespelerska,regissör[5] |
| Arbetsgivare | Warner Bros. |
| Politiskt parti | |
| Demokratiska partiet | |
| Make | Louis Hayward (g. 1938–1945)[6] Collier Young (g. 1948–1951)[6][7] Howard Duff (g. 1951–1984)[6] |
| Föräldrar | Stanley Lupino[6] Connie Emerald[6] |
| Utmärkelser | |
| Saturn Award för bästa kvinnliga biroll (1976) Stjärna på Hollywood Walk of Fame | |
| Redigera Wikidata | |
.jpg)
Ida Lupino, född4 februari1918 iLondon,Storbritannien, död3 augusti1995 iLos Angeles,Kalifornien, var en brittisk-amerikanskskådespelare,regissör,manusförfattare ochproducent, för såväl film- som TV-produktioner.[8]
Ida Lupino tillhörde en släkt som varit verksam inom teatervärlden sedan 1600-talet. Hennes far var en populär brittisk revykomiker,Stanley Lupino, och hennes mor skådespelaren Connie Emerald.
Ida Lupino gjorde filmdebut 1933 iHer First Affairs, under speciella omständigheter. Det var egentligen tänkt att hennes mor, Connie Emerald, skulle få huvudrollen som förförisk ung kvinna, men regissören tyckte hon var för gammal, och Lupino fick rollen istället. Hon medverkade i en rad brittiska filmer samma år. 1934 begav hon sig tillHollywood.
Ida Lupino fick sitt stora genombrott 1939 iLjuset som försvann. Hon spelade ofta kallhamrade och litet vulgära kvinnor. Under större delen av 1940-talet var hon kontrakterad av filmbolagetWarner Bros. Där hamnade hon dock i onåd flera gånger då hon hårdnackat vägrade ta flera filmroller hon fann för svaga eller dåliga. Lupino själv betraktade sin Hollywood-karriär som ett misslyckande och brukade beskriva sig som "fattigmannensBette Davis".
Under tidigt 1950-tal började Ida Lupino, tämligen framgångsrikt, regissera och producera för såväl film som TV. Hon sade i senare intervjuer att hon uppskattade arbetet bakom kameran mer än att skådespela.
Ida Lupino har två stjärnor påHollywood Walk of Fame, en för film vid adress 6821 Hollywood Blvd. och en för television vid 1724 Vine Street.[9]
Carla Bley hyllade Lupino med jazzlåten "Ida Lupino" 1964.[10]
Wikimedia Commons har media som rörIda Lupino.
|
