Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Ian Fleming

Från Wikipedia
Ian Lancaster Fleming
Ian Fleming som bronsbyst skulpterad av Anthony Smith.
Ian Fleming som bronsbyst skulpterad av Anthony Smith.
Född28 maj1908
Mayfair,London,England
Död12 augusti1964 (56 år)
Canterbury,Kent
Yrkeförfattare
Nationalitetengelsman
Språkengelska
Verksam1953–1964
Genrerspionroman
ÄmnenJames Bond
Noterbara verkKamrat mördare,Goldfinger
Make/makaAnne Fleming (från 1952)
PartnerMonique Panchaud de Bottens[1][2]
BarnCaspar Fleming (1952–1975)
InfluenserSax Rohmer,Erskine Childers
Webbplatshttp://www.ianfleming.com
Ian Flemings grav iSevenhampton näraSwindon iWiltshire, Storbritannien.

Ian Lancaster Fleming, född28 maj1908 iMayfair,London, död12 augusti1964 iCanterbury,Kent (i enhjärtinfarkt), var enbrittisk (engelsk)journalist ochförfattare som främst är känd för att ha skapatJames Bond. Det blev tolv romaner och två novellsamlingar om dennegentlemanna-agent. Dessutom har han skrivit barnbokenChitty Chitty Bang Bang.

Bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Ian Fleming var sonson till en mycket rikskotsk bankman, Robert Fleming, och son till officeren Valentine Fleming (1882–1917) som dog underförsta världskriget. Ian Fleming växte upp med sin mor Evelyn Fleming (1885–1964) och syskonen Peter (1907–1971), Richard (1910–1977), Michael (1913–1940) och Amaryllis (1925–1999), vars far var konstnären Augustus John. Fleming var kusin med skådespelarenChristopher Lee.

Han fick en klassiskt ståndsmässig utbildning vidEton College och utmärkte sig där på sportarenan. En annan arena han utmärkte sig på var dock inte gängse på Eton, nämligen den amorösa; Fleming hade samma lust till kvinnor som sinAgent 007.[källa behövs]

Efter sina studier sökte han till militären där han inte passade in så väl. Före andra världskrigets utbrott tjänstgjorde han som journalist vid Reuter och bevakade bland annat enspionrättegång iMoskva. En inbjudan till en lunch med chefen för Royal Navys underrättelsetjänstJohn Henry Godfrey 1939 ledde till att han blevkommendörkapten och underrättelseofficer underandra världskriget. Fleming var dock själv aldrig verksam i fält, utan var stabsofficer och planeringsansvarig för olika operationer. Den amerikanska underrättelseorganisationenOSS fick många goda råd av Fleming då man startade sin verksamhet.[källa behövs] OSS blev grunden till dagensCIA. Det var också under sin tid i OSS som han först började slipa på en idé som så småningom blev James Bond-böckerna.

James Bond

[redigera |redigera wikitext]

Flemings semestrar i huset Goldeneye påJamaica var sysslolösa (bortsett från umgänget med de andra Londoncelebriteter som semestrade där, bland andraNoel Coward). Fleming satte därför i gång att skriva romaner. År1953 serJames Bond dagens ljus iCasino Royale och sedan rullar det bara på med ungefär en bok om året. James Bond är i mångt och mycket Ian Fleming själv. Även om Bonds uppdrag är fiktiva finns stoff i böckerna från Flemings egen tid som hemlig agent och spion. Ian Fleming ledde en hemlig grupp på 200 officerare under andra världskriget och lärde då kännaPatrick Dalzel-Job. Dalzel-Job var en agent som hade svårt att lyda order men var språkbegåvad och en riktig hjälte. Han kunde spränga krigsfartyg, manövrera miniubåtar och åka skidor baklänges. Patrick Dalzel-Job var själv författare men läste aldrig böckerna om James Bond. Han avled2003. En annan förebild för James Bond varFitzroy Maclean, en skotsksoldat,diplomat ochförfattare.

Denöverklassbakgrund som Fleming hade och denkoloniala tidsanda som han vuxit upp under märks ibland tydligt i till exempel hans beskrivning av kvinnor och mörkhyade. Först var Fleming emot attSean Connery skulle gestalta James Bond eftersom Connery kom från ett fattigt arbetarhem iSkottland och dessutom inte hade gått på Eton. Fleming hade hellre sett till exempel sin kusin, Christopher Lee, i huvudrollen. (Lee skulle dock senare få rollen somBondskurkenFrancisco Scaramanga.) Efter den första filmen,Agent 007 med rätt att döda (1962), var dock Fleming så imponerad av Sean Connery att han lät James Bonds rötter förläggas till Skottland och få delar av sin utbildning på Fettes College, eninternatskola iEdinburgh.

Efter flera turer kring rättigheterna till romanenÅskbollen (se vidareom upphovsrätten till romanenÅskbollen ochfilmen med samma namn) och efter ett alltför vidlyftigt leverne blev Flemings hälsa allt sämre. Under konvalescensen från en hjärtattack skrev han barnbokenChitty Chitty Bang Bang. Men krafterna tröt snart och vid 56 års ålder dog han i ännu en hjärtattack.

Ian Flemings fru sedan 1952, Anne Geraldine Mary Charteris, hatade James Bond och ansåg att det enda den figuren gjort var att ha ihjäl hennes make. Sonen Caspar Robert tog sitt liv 1975, vid 23 års ålder, och Anne dog i cancer 1981, 68 år gammal.

Bondböcker efter Fleming

[redigera |redigera wikitext]

Efter Flemings död har andra författare fortsatt skriva om James Bond.Kingsley Amis skrev under pseudonymenRobert Markham bokenColonel Sun (1968). Mellan åren1981 och1996 skrevJohn Gardner 16 böcker. Sedan harRaymond Benson skrivit tolv böcker om Bond,Charlie Higson skrivit sju om den unge Bond, och 2010 annonserades attJeffery Deaver kommer att skriva åtminstone en bok.[3]

Filmer om Fleming

[redigera |redigera wikitext]

Fleming har gestaltats på film tre gånger: dels i filmenGoldeneye (1989) medCharles Dance i huvudrollen, dels året efter iEn spions historia medJason Connery (Sean Connerys son) som Fleming, dels iThe Ministry of Ungentlemanly Warfare medFreddie Fox som Fleming.

Bibliografi

[redigera |redigera wikitext]
James Bond-böcker
Övriga böcker
  • The Diamond Smugglers (1957)
  • Thrilling Cities (1963) (Laddade metropoler, översättningSture Biurström, Geber, 1965)
  • Chitty Chitty Bang Bang (barnbok, 1964) (Chitty-chitty-bang-bang: den magiska bilen, översättningPer Kellberg, Bonniers, 1966)
  • Ian Fleming introduces Jamaica

Biografier över Fleming

[redigera |redigera wikitext]
  • The life of Ian Fleming av John Pearson (1966)
  • Ian Fleming: The Man Behind James Bond av Andrew Lycett (1996)

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^läs online,www.ianfleming.com , läst: 21 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^läs online,www.ianfleming.com , läst: 21 januari 2023, ”Fleming was inspired to write about many interesting characters from his real life, from naming Bond’s mother Monique after a former fiancée, [...]”.[källa från Wikidata]
  3. ^”Never Say Never: Jeffery Deaver to Write New James Bond Novel”.New York Times.http://artsbeat.blogs.nytimes.com/2010/05/27/never-say-never-jeffery-deaver-to-write-new-james-bond-novel/. Läst 29 maj 2010. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ian_Fleming&oldid=58517570
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp