Honduras, officielltRepubliken Honduras (spanska:República de Honduras), är enstat iCentralamerika. Landet gränsar i väster tillGuatemala,El Salvador och i söder tillNicaragua samt harkust i norr motkaribiska havet och en liten kustremsa i syd motStilla havet. Honduras har cirka 10 miljoner invånare och nästan hela befolkningen är katoliker. Tidigare var Honduras känt somSpanska Honduras för att särskilja det från Brittiska Honduras, numeraBelize.
Delar av dagens Honduras utgjorde historiskt den sydöstra delen avmayacivilisationen. Mayariket, bestående av Guatemala samt delar av dagensMexiko, Belize, El Salvador och Honduras hade sin höjdpunkt under vad som kallas den senklassiska perioden från år 600–850 e.Kr. DåChristofer Columbus på sin fjärde resa överAtlanten nådde landets karibiska kust år 1502 var Mayarikets blomstringstid således sedan länge förbi, men ruinerna iCopán vittnar än idag om mayacivilisationens storhet. Honduras har fått sitt namn av kustområdets djupa vatten –hondo betyder nämligen "djup" på spanska.[5]
Efter ett relativt hårt motstånd från ursprungsfolketLencafolket koloniserade spanjorerna till slut Honduras under 1500-talet. Lencafolkets ledareLempira, som lett 30 000 man i hårda strider mot de spanska erövrarna och som mördades under fredsförhandlingarna 1538, har sedan dess kommit att bli en nationell symbol. Så till exempel bär landets valuta hans namn. Omkring år 1570 upptäcktes silver- och guldfyndigheter näraTegucigalpa, vilket gav upphov till en maktkamp mellan de spanska kolonialherrarna samt britter och holländare. Spanjorerna fokuserade främst på Honduras inre områden medan britterna tog kontrollen över det karibiska kustområdet därmahogny utvanns med hjälp av afrikanska slavar från de karibiska öarna.[5]
Honduras blev självständigt1821 och anslöt sig1823 tillCentralamerikanska federationen som dock upplöstes1839, varpå landet återigen blev helt självständigt. Resten av1800-talet och början av1900-talet kom att präglas av våld, politiskt kaos och infekterade konflikter med grannländerna, i synnerhetGuatemala ochNicaragua. Inrikes slogsLiberala ochkonservativa krafter ständigt om makten, inte sällan med resultatet att militären ingrep med våld och själv tog över. Undermellankrigstiden infann sig dock ett visst lugn i landet och flera decennier av fred, stabilitet och relativ ekonomisk tillväxt följde. Under1950-talet ökade dock militärens politiska makt återigen och mellan1956 och1982 styrdes landet av militären, även om ett flertal av regeringarna under denna tid formellt var civila.
År 1982 kunde de första fria, demokratiska valen i landets historia hållas. Under1980-talet var Honduras bas förgerillagruppenContras som slogs mot vänsterregeringen i grannlandetNicaragua. Honduras var under samma tid även allierat med salvadoranska regeringstrupper som slogs mot vänstergerillanFMLN iEl Salvador. Trots att situationen i landet har förbättrats under1990-talet och2000-talet har Honduras fortsatt att plågas av politiska oroligheter och militären har fortsatt att blanda sig i landets styre. Så sent som2009 avsattes presidentenManuel Zelaya i enstatskupp.
Det högerinriktade Nationalistpartiet styr Honduras sedan 2010 och president sedan 2014 ärJuan Orlando Hernández. Militären har fortsatt inflytande över politiken, trots att det gått över 30 år sedan övergången till civilt styre.[6]
Honduras är Centralamerikas tredje största land till ytan efterMexiko ochNicaragua. Minst 75% av landytan klassas sombergig.[7] I norr har man en lång kustremsa motHondurasbukten ochkaribiska havet som sträcker sig från gränsen motGuatemala i väster till det flacka landskapet i Mosquitokusten i öster, där det bor mycket få människor. Nere i söder har man också en liten kust motStilla havet i och medFonsecabukten.
Honduras landskap består till tre fjärdedelar av bergskedjor och vidsträckta höglandsslätter mellan 300 och 2 870 meter över havet. I bergsområdena är dettempererat och i låglänta områden råder ettsubtropiskt klimat. Medeltemperaturen är som högst i maj (12–33 C°) medan februari är den svalaste månaden (4–27 C°). Regnsäsongen infaller normalt sett mellan maj och november.
Det förekommer oftajordbävningar, men de är nästan alltid svaga. Honduras är extremt sårbart för orkaner och översvämningar längs kusten mot Karibiska sjön. Tropiska stormar har resulterat i återkommande översvämningar med skador på infrastruktur och odlingar, exempelvis orkanen Mitch i oktober 1998, som resulterade i att närmare 7000 människor miste livet och omkring 1,5 miljoner blev hemlösa.[5]
Honduras har liksom övriga regionen ett mycket rikt växt- och djurliv. I landet finns till exempel mer än 6000 arter avkärlväxter, av vilka minst 630 ärorkidéer. I landet lever 250 olikareptil- och amfibiedjur, 700fågelarter samt ungefär 50 olika sortersfladdermöss.
Några av Honduras största miljöproblem är att skog avverkas för att ge mer odlingsbar mark, vilket resulterar ijorderosion och gruvverksamhet som förorenar sjöar och vattendrag (bland dem sjönLago de Yojoa, landets största färskvattenkälla) med tungmetaller.
Enligt författningen från 1982 ligger den verkställande makten hos presidenten, den lagstiftande hos parlamentet och den dömande hos domstolarna. Presidenten, som är bådestats- ochregeringschef, väljs vart fjärde år i direkta val och får inte ställa upp för omval. Regeringen utses av presidenten. Den lagstiftande nationalförsamlingen,Asamblea Nacional, har en kammare med 128 ledamöter. Dessa utses i allmänna val som hålls samtidigt som presidentvalet. Honduras förvaltning är indelad i 18 departement som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Departementen är uppdelade i distrikt som i sin tur är indelade i 298 kommuner.[5]
Efter att Honduras uppnåttsjälvständighet frånSpanien1821 så har landet många gånger styrts avmilitären med endast korta perioder av demokratiskt valda regeringar. Sedan1982 har dock fria val hållits men vid flera tillfällen har valen varit fulla av kontroverser och beskyllningar om valfusk. De senaste regeringarna har bestått av Nationella Partiet (Partido Nacional de Honduras: PNH), som blev störst i valet 2001; Liberala partiet (Partido Liberal de Honduras: PLH), som fick egen majoritet i valet 2005; och under de perioder när nationalister eller liberaler inte erhållit egen majoritet har det socialdemokratiska partiet (Partido Innovación y Unidad-Social Demócrata: PINU-SD), det kristdemokratiska partiet (Partido Demócrata-Cristiano de Honduras: DCH) och Demokratisk Enighet (Partido Unificación Democrática: UD) med ett fåtal mandat vardera fungerat somvågmästare.
De senaste sjupresidenterna (samtliga sedan 1982) har kommit från endera PNH eller PLH som varit de två största partierna sedan 1902. Under 1900-talet har följande framgångsrikastatskupper genomförts, oftast med stöd av militären, ibland med den utgången att en president från ett av de dominerande partierna har tillträtt, ibland med utgången att en partilös general utnämnts till president. Den nuvarande presidenten sedan 2022 ärXiomara Castro.
Honduras är ett av västra halvklotets fattigaste länder, med en synnerligen ojämn fördelning av inkomsterna mellan dem som tjänar mest och dem som tjänar minst. Hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket.
Efter flera år av tillväxtsiffror över sex procent drabbades Honduras hårt avfinanskrisen 2008–2009 och därtill ytterligare på grund av statskuppen i juni 2009. Kuppen resulterade i att de allra flesta bilaterala och multilaterala biståndsgivare fryste utvecklingssamarbetet, och de internationella kreditinstituten och bankerna stoppade vidare utlåning. Regeringen under presidentPorfirio Lobo (2010–2014) lyckades återknyta relationerna med internationella kreditgivare samt det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet.[5]
Sedan många år emigrerar honduraner till framför alltUSA, men även till andra länder såsom Mexiko, El Salvador,Kanada, Spanien ochItalien. Uppskattningsvis lever cirka en och en halv miljon honduranska medborgare utanför Honduras, de allra flesta i USA. Remissor – penningförsändelser från migranter – är en viktig inkomstkälla för många honduraner. Remissorna har ökat stadigt sedan krisen 2008–2009 och uppgick år 2016 till drygt 17 procent av BNP.[5]
Det finns förhoppningar om att landet ska få en del av sina utlandsskulder avskrivna. Hur Honduras ekonomi kommer att utvecklas beror mycket påUSA:s ekonomi, eftersomUSA är landets största handelspartner, men också på världsmarknadspriset påkaffe samt att man lyckas reducera den omfattande brottsligheten och korruptionen i landet.
Vägnätet sträcker sig över 14 200 km och förbinder landets största städer och samhällen.Pan-American Highway går genom den södra delen av landet, och omkring 16 procent av vägarna är asfalterade. På vissa platser används floder och kanaler av små båtar och kanoter för privat transport. De viktigaste hamnarna inkluderarPuerto Cortés,La Ceiba, Tela och Trujillo på Karibiska kusten samt Amapala och San Lorenzo på Stillahavskusten. En liten järnväg förbinder Puerto Cortés med Potrerillos, och de större bananbolagen har egna järnvägsnät för sina transporter. Internationella flygplatser finns i Tegucigalpa, San Pedro Sula, La Ceiba och Roatán.[9]
Läskunnigheten i landet var 88,5 procent år 2015. Bland männen var läskunnigheten 88,4 procent, medan den var något högre bland kvinnor, med 88,6 procent.[1]
Landet är ojämnt befolkat, tätast runt huvudstaden och på låglandet i nordväst. Omkring hälften av befolkningen bor på landsbygden och den andra hälften i urbana samhällen. De två dominerande städerna är huvudstaden Tegucigalpa som hade cirka 1,4 miljoner invånare 2018 samt industristaden San Pedro Sula med cirka 850 000 invånare.[11]
Honduras är en del avmayakulturens äldsta kärnområde, men ursprungsbefolkningen har blandats upp med despanska kolonisatörerna och deras kultur har trängts tillbaka. I dag är mer än 90 % av invånarna avkomlingar av ursprungsbefolkningen ochmestiser, och det återstår bara små grupper av maya och andra ursprungsfolk. Vid karibiska kusten finns ättlingar tillafrikanska slavar och ursprungsfolk som härstammar från Karibien.[5][12]
Det officiella språket i Honduras är spanska, vilket också är modersmål för nästintill hela befolkningen (97 %). Cirka en till två procent av befolkningen talar arawakspråketgarífuna ochmiskito. Det senare hör tillmisumalpaspråken.[13]Engelska förekommer i de norra kusttrakterna.[5][12]
Under kolonialkyrkans tid bekämpades mayafolkens religioner. Trots detta överlevde delar av deras religiösa traditioner.Katolska kyrkan förlorade sin privilegier när landet blev självständigt 1821 och underliberaliseringen i mitten av 1800-talet kommetodister,lutheraner,baptister ochherrnhuter till atlantkusten.
Katolicismen är dock den dominerande religionen och cirka 95 procent av befolkningen är katoliker, medan resterande procent främst ärprotestanter.
Under de latinamerikanska biskopskonferensernas (CELAM) inflytande pågår en kyrklig förnyelse. Samarbete sker mellan kyrkor, vilket främst är inriktat på sociala arbeten mot fattigdom och marginalisering. Grupper inomevangelikalism växer kraftigt. Utmed atlantkusten ärafrourfolkens och karibiska religiösa traditioner levande.[13]
Fattigdomen i Honduras är utbredd och inkomstfördelningen mycket ojämn. Cirka en tredjedel av befolkningen lever i fattigdom, och mer än hälften av dessa iextrem fattigdom. Det är i synnerhet befolkningen på landsbygden som är utsatt. Där finns även brist på grundläggande infrastruktur som rinnande vatten och avloppssystem. Boendestandarden är mycket låg och cirka 20 Procent av befolkningen saknar tillgång till grundläggande sanitära faciliteter.
Arbetslösheten ligger officiellt på fem procent, men den sociala situationen har förvärrats av åtstramningar och nedskärningar i sociala utgifter. Trots nedskärningarna har vissa framsteg gjorts, inklusive en viss ökning i levnadsstandard och en minskning av barnadödligheten.[13]
År 2002 fanns&&&&&&&&&0280809.&&&&&0280 809 barnarbetare i Honduras. Detta motsvarade cirka 16 procent av barnen i åldern 5–14 år.[1]
Våld och brottslighet utgör stora sociala problem i Honduras. Enligt FN:s statistik från 2014 var mordfrekvensen 65 per&&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000 invånare, vilket gör landet till ett av de mest våldsdrabbade i världen. Kriminaliteten är särskilt utbredd i huvudstaden Tegucigalpa och i den näst största staden San Pedro Sula.[13]De kriminella gängen i Honduras kallas för "Maras".
Barnadödligheten är hög, med omkring 2,5 procent av barnen som dör innan de fyllt ett år. Infektsjukdomar och parasiter är vanliga dödsorsaker. Över 90 procent av barnen är nu vaccinerade mot vanliga barnsjukdomar.[13]
.svg)
