| Holger Blom | |
 | |
| Född | 2 augusti1906[1][2] Stockholm[3] |
|---|---|
| Död | 2 mars1996[1] (89 år) Stockholm[3] |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Arkitekturskolan KTH |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Föräldrar | Edvard Blom |
| Redigera Wikidata | |
.JPG)
Holger Edvard Maria Blom, född2 augusti1906 iStockholm, död2 mars1996 i Stockholm, var en svenskarkitekt ochlandskapsarkitekt.
Holger Blom varstadsträdgårdsmästare i Stockholm från 1938 till 1971. Han formulerade och omsatte sociala riktlinjer förStockholms parker och tillsammans med sin medarbetareErik Glemme upplevde Stockholms parker en internationellt uppmärksammad storhetstid med det som skulle kallasStockholmsstilen.
Som Stockholms stadsträdgårdsmästare utvecklade han inte bara Stockholms parker utan ritade även ett antal byggnader för staden. En av dem varSvampen vidStureplan, en annan var den uppmärksammadeRotundan vid norra sidan avNorra Bantorget.
Efter studentexamen 1924 studerade Blom vidKungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt 1928-29 vidStockholms högskola och 1928-32 vidKonstakademien under bland andraLars Israel Wahlman. Åren 1928-30 praktiserade han hosKreuger & Toll iAmsterdam ochParis. I Paris bodde han hosLe Corbusiers bror. Han tog med sig den berömde arkitektensfunktionalistiska idéer till Sverige ochStockholmsutställningen 1930.
År 1932 anställdes Blom vid Stockholms stadsplanekontor och 1933 kom han till gatukontoret.[5] Där engagerades Blom av1930 års trafikkommitté i utbyggnaden avSlussen vid sidan avTage William-Olsson. Senare hade Blom arkitektuppdrag förBlå bodarna (i slussenrondellen) 1933-35, för regnskyddet "Svampen" påStureplan och 1938 för stadens sopförbränningsanläggning vidLövsta.
År 1938 utsåg gatunämnden Holger Blom till Stockholmsstadsträdgårdsmästare som efterträdare tillOsvald Almqvist. Denna befattning innehade han till 1971. Många arbeten utförde han tillsammans med kolleganErik Glemme.[6] Till hans medarbetare hörde även trädgårdsmästarenIngemar Gram, som arbetade från 1950-talets början till sin pensionering 1973 vid Stockholms stads gatukontors parkavdelning.[7]
År 1941 redovisade Holger Blom ett förslag om ett parknät för staden, som i sina yttre delar knöt an till de större friluftsområdena utanför stadsbygden. I Bloms klassiska parkprogram från 1946 sammanfattades den funktionalistiska synen på parkens uppgifter i Stockholms stadsbyggande, en stil som senare skulle kallas för"Stockholmsstilen" och som i hög grad var inspirerad av hans föregångare arkitektOsvald Almqvist, stadsträdgårdsmästare 1936-38. Dessa principer inarbetades i 1952 års generalplan, och byggdes ut ända till i slutet av 1970-talet. Holger Bloms tid som stadsträdgårdsmästare och park- och stadsbyggnadsideolog kom att bli en storhetstid för Stockholms parker.
Blom ritade 1943 ett regnskydd av trä, som sattes upp till de flesta busshållplatserna påDjurgården under 1940- och 1950-talen. I slutet på 1990-talet byggdes nya skydd efter samma ritningar. Dessa skydd finns idag (2008) vid fem busshållplatser på Djurgården, nämligenBlockhusudden,Djurgårdsbrunn,Edelstams väg,Manillavägen ochThielska galleriet.[8]
För stockholmare ärSvampen från 1937 påStureplan Holger Bloms mest kända verk. En enkel men djärv och mycket slank betongkonstruktion med ett långt utkragande tak på en 3,3 meter hög centralpelare. Men inte alla var entusiastiska när Svampen invigdes den 20 november 1937, bland annat tyckteSkönhetsrådet och arkitektRagnar Östberg att denna "betongklump" inte passade in på denna plats, men Svampen fick stå kvar mot alla odds.
Rotundan vid norra sidan av Norra Bantorget stod färdig den 20 september 1938. Byggnaden hade en utprägladfunktionalistisk gestaltning och påminde med sin lätta elegans mycket omGunnar Asplunds utställningsbyggnader påStockholmsutställningen 1930 och omCafé Kranzlers takpaviljong iBerlin från 1932.
Byggnaden kallades "Rotundan" på grund av sin runda form. Det var en tvåvåningsbyggnad med en rund del och en rektangulär fortsättning mot Norra Bantorget. Hela anläggningen liksom "svävade" på pelare. I bottenvåningen fanns vänthall, biljettkur och personalrum och övervåningen var en restaurang. Karakteristiskt var den runda röd-vitrandiga markisen som löpte runt hela övervåningen och sträckte sig över restaurangens sittplatser på terrassen. Restaurangen öppnade samtidigt med busstationen och hade en nyhet frånUSA, nämligen självservering; kunderna kunde själva hämta sig sin mat vid en barservering och ta ut den på terrassen. Byggnaden revs i februari 2006 och på platsen uppfördeAB Familjebostäder 55 lägenheter i sju plan.[9]
Blå bodarna varSlussens affärsstråk som invigdes 1935. Affärerna låg samlade under en kupol, mitt i Slussenkarusellen. Här fanns bland annat blomsterbutik, fruktaffär, handskaffär, café och biljettkontor för teatrarna. VaruhusetÅhlén & Holm hade en filial. Kupolen hade en diameter av 13,5 meter och pilhöjd om cirka 1,0 meter och bars upp av runda stålpelare. Kupolens tak släppte ursprungligen in dagsljus genom ungefär3 000 cirkelrundaglasbetongblock. Det gav så mycket ljus att det rådde dagsljusförhållanden under kupolen, men läckageproblem gjorde att kupolen asfalterades över.[10] Butikernas dörrar och fönsterpartier var tillverkade ianodiserad aluminium, det var första gången materialet användes i Sverige. Neonskyltar och neonpilar visade vägen. Allt var gestaltat av Holger Blom i stramfunktionalistisk arkitektur.
Blom var aktiv i denromersk-katolska världen och innehade flera påvliga utmärkelser. Han satt större delen av sitt liv i styrelsen för, den av bl.a hans morfar August Roesler och dennes bror Ernst Roesler grundade,Concordia Catholica och blev dess ende hedersordförande. Såväl hans far som två av hans söner var/är hedersmedlemmar av samma sällskap.[12].
Han ritade den första romersk-katolska kyrkan iUppsala efterreformationen:Sankt Lars katolska kyrka på S:t Johannesgatan 22. Bloms förslag på utformning av den nyaS:ta Eugenia kyrka vidKungsträdgården i Stockholm blev emellertid inte antaget, trots att det var hans hemförsamling, där han själv suttit i kyrkorådet, måhända för att förslaget var rätt brutalt i sinmodernism.
Holger Blom var son till byggnadsingenjören och byggmästarenEdvard Blom och Maria Blom (född Rösler). Han fann sin sista vila påNorra begravningsplatsens katolska kyrkogård där han gravsattes den 15 mars 1996.[13]
Wikimedia Commons har media som rörHolger Blom.| Företrädare: Osvald Almqvist | Stadsträdgårdsmästare iStockholms stad 1938–1971 | Efterträdare: Tjänsten avskaffades men återinfördes 2009 i nya former |
| Företrädare: Stig Fogelmarck | Sekreterare i Stockholms skönhetsråd 1972-1983 | Efterträdare: Göran Söderström |
| |||||||||||||||||||||||
|
