Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Hjalmar Bergman

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Hjalmar Bergman (arkitekt).
Hjalmar Bergman
Hjalmar Bergman var en av de främsta svenska prosaisterna under det tidiga 1900-talet.
Hjalmar Bergman var en av de främsta svenska prosaisterna under det tidiga 1900-talet.
FöddHjalmar Fredrik Elgérus Bergman
19 september 1883
SverigeÖrebro,Sverige
Död1 januari1931 (47 år)
TysklandBerlin,Tyskland
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1906–1930
GenrerRomaner, noveller, dramatik
Noterbara verkMarkurells i Wadköping,Swedenhielms
MakaStina Lindberg
(1908–1931; hans död)
Sida påWikisourceFörfattare:Hjalmar Bergman

Hjalmar Fredrik Elgérus Bergman, född den19 september1883 iÖrebro,[1] död den1 januari1931[1] iBerlin iTyskland,[2] var en svensk författare. Han är ihågkommen för genombrottsverketMarkurells i Wadköping och relaterade verk.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Hjalmar Bergman växte upp med två systrar iÖrebro och i ettborgerligt hem,[3] som barn till bankkamrer Claes Bergman och Fredrique[3] Bergman, föddElgérus. I skolan var han mycket ensam och överviktig, ochmobbades av sina klasskamrater för detta, vilket satte djupa spår i honom genom hela hans liv. Hans mentala hälsa skulle aldrig komma att vara den allra bästa. Hjalmar Bergman påstås bland andra avSverker R. Ek att ha varit homosexuell.[4] Att Bergman skulle ha varit homosexuell motsägs dock på det bestämdaste av hans hustru,Stina Bergman.[5]

Karriär och vuxenliv

[redigera |redigera wikitext]

Efter att ha tagit studenten tillbringade han ett år iFlorens iItalien, innan han 1905 debuterade med ettläsdrama,Maria, Jesu moder, vilket inte fick något större genomslag. År 1908 gifte han sig medStina Lindberg[6] (dotter till teatermannenAugust Lindberg) och två år senare fick han ett mindre genombrott med sinromanHans nåds testamente, ett verk som skrevs iRom under parets italienska vistelse 1909–1911.

I och med detta verk introducerades också vad som kallas hansBergslagsromaner, till vilka ocksåVi Bookar, Krokar och Rothar (1912) samtLoewenhistorier (1913) hör. Gemensamt för dessa verk är främst den miljö där de utspelar sig, Bergmans hemtrakter iBergslagen och där handlingen ofta är förlagd till den fiktiva staden Wadköping. Också det stora genombrottsverketMarkurells i Wadköping från1919 räknas till denna grupp romaner. Verket blev genast mycket populärt och dramatiserades snart (1931 kom en film avVictor Sjöström[7]). Genomgående kan sägas att samtliga Bergmans verk kännetecknas av ett brokigt persongalleri och ett långt drivetfantasteri. Stilen är alltid medryckande, ibland burlesk och ironisk, men konsekvent genomsyrad av mänsklig medkänsla. Han räknas som en av Sveriges storaepiker.

Privat var Bergman mycket instabil.[8] Han hade under större delen av sitt vuxna liv storamissbruksproblem och drabbades återkommande perioder avdepression. Under 1920-talet gick han ner sig allt mer i sittdrogmissbruk och sin alkoholism, men trots detta fortsatte emellertid den litterära produktionen mycket punktligt.Farmor och Vår Herre (1921, senare TV-serie medKarin Kavli[9]),Jag, Ljung och Medardus (1923),Chefen fru Ingeborg (1924),Flickan i frack (1925) ochKerrmans i Paradiset (1927) skrevs, främst under somrarna som han tillbringade i sitt sommarhus på Segholmen utanför Dalarö, varvat med perioder idryckenskap.

Intressen och senare år

[redigera |redigera wikitext]

Hjalmar Bergman var även mycket intresserad av en av sin samtids nya innovationer,filmmediet, och skrev i samarbete medVictor Sjöström mycket för film. År1919 filmatiseradesHans nåds testamente och 1924 tillbringade Bergman också fyra månader iHollywood där han bland annat var med om att utveckla en ny teknik förljussättning som senare skulle bli standard under filminspelningar under lång tid framöver.

Det var genom filmen Bergman lärde kännaskådespelarenGösta Ekman d.ä. som han umgicks mycket med under sinadekadenta sista år och som skulle komma att bli en av de personer som kom Bergman allra närmst. Det var också till Ekman handedicerade sin sista romanClownen Jac (1930),[10][11] till vilken skådespelaren delvis varit en förebild samtidigt som verket bär starka självbiografiska drag.

Hjalmar Bergman avled på nyåret 1931 i Berlin, förmodligen i en kombinerad överdos avmorfin och alkohol;[12] det förekommer än i dag spekulationer om huruvida det var ettsjälvmord eller en olyckshändelse. Han är begravd påNorra kyrkogården i Örebro.[13]

Hjalmar Bergmans litterära värld

[redigera |redigera wikitext]
Profil av Hjalmar Bergman, skuren i stål, staty vid kulturreservatetWadköping iÖrebro.
Interiörbild från museet iWadköping.

Flera av Bergmans romaner utspelade sig i det fiktivaWadköping, och flera av personerna i romanerna figurerar i flera av hans verk.

Bibliografi

[redigera |redigera wikitext]

Sammanställd efterJohannes Edfelts utgåva av Hjalmar Bergmans samlade skrifter 1949–1958. Siffror inom parentes anger antal noveller, dramer, o.s.v.

Romaner

[redigera |redigera wikitext]

Noveller

[redigera |redigera wikitext]

Dramatik

[redigera |redigera wikitext]
  • Ungdomsdramatik
    • Förrädare; möjligen 1904
    • Maria, Jesu moder; läsdrama, 1905
    • Familjens renhet; 1906
    • I Italien; senvåren 1906
    • Väntan; våren 1907
    • Fru Vendlas kedja; 1907
    • Stjärnenatt; 1907
    • Det underbara leendet; 1907
  • Eva; 1908
  • Parisina; 1908, omarbetat 1911
  • Snödropparna; 1911
  • Lönngången; 1912
  • Fusk; troligen 1915
  • Falska papper, 1916
  • Spelhuset; möjligen 1917
  • Marionettspel; 1915-17
  • Ett experiment; 1917
  • Friarna på Rockesnäs; 1918
  • Lodolezzi sjunger; 1918
  • Sagan; 1919
  • Skandalskrivaren; 1919
  • Vävaren i Bagdad, före 1923
  • Porten; före 1923
  • Swedenhielms; 1923
  • Dollar; 1926
  • Döden som läromästare; 1926
  • Patrasket; 1928
  • Ett proverb – B.B.-novellen; 1928
  • Markurells i Wadköping; scenversion 1929
  • Ett festspel; 1929, tillägnatStockholmsutställningen 1930

Radiodramatik

[redigera |redigera wikitext]
  • Två kors; utsänd 1927
  • Avsked; utsänd 1929
  • Ösvi kontra Babylon; utsänd 1929
  • Dans; utsänd 1930
  • Tankar om funktionalism; utsänd 1930
  • Gök eller muntergök; 1930, utsänd 1930
  • Bakom masker; 1930, ej utsänd

Filmnoveller

[redigera |redigera wikitext]
  • Gycklaren
  • Mästerman
  • Vem dömer?
  • Labyrinten
  • Ryskt
  • Kärleken och döden
  • En löjtnantsspoling
  • En historia från Sicilien
  • Påskliljor
  • Den flygande holländaren
  • En perfekt gentleman

Barn och ungdom

[redigera |redigera wikitext]
  • Junker Erik; 1908
  • Nya sagor (14); 1924
  • Sagor (36); 1909–1927

Översättning

[redigera |redigera wikitext]

Övriga verk

[redigera |redigera wikitext]

En volym av den Edfeltska utgåvan är ägnad åtKåserier och kritiker. Här ingår bl.a. det kända kåserietÖrebrobekanta och bekanta örebroare, först publicerat iSvenska Turistföreningens årsskrift 1930. Vidare ingår en uppsats omPåvinnan Johanna, först tryckt iVi och vårt 1910. Slutligen ska nämnas uppsatsenFörsök till försvar för villa, tryckt iRisebergaboken 1931.

En annan volym är ägnad åtSkisser och berättelser 1905–1912. Här ingår olika kortare verk och noveller som publicerats i tidskrifter och julpublikationer.

Priser och utmärkelser

[redigera |redigera wikitext]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”Hjalmar F E Bergman - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se.https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18642. Läst 5 augusti 2022. 
  2. ^Karlsson, Petter (30 maj 2007). ”Livslögner bakom groggverandorna”. Expressen.https://www.expressen.se/noje/livslogner-bakom-groggverandorna/. Läst 5 augusti 2022. 
  3. ^ [ab]Sjöstrand, Lars. ”Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman – två författaröden | Söderbergsällskapet”.http://www.soderbergsallskapet.se/hjalmar-soderberg-och-hjalmar-bergman-tva-forfattaroden/. Läst 5 augusti 2022. 
  4. ^Ek (1964), sid. 132-136.
  5. ^Stina Bergman (1964). ”Ska du höra på den här...”. Bonniers litterära magasin (6): s. 424-429. 
  6. ^Svenska Dagbladet, 14 augusti 1908, sid. 2
  7. ^”Markurells i Wadköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/markurells-i-wadk%C3%B6ping. Läst 5 augusti 2022. 
  8. ^”Hjalmar Bergman diskuterades i panelsamtal – Norrköpings Tidningar”. nt.se.https://nt.se/nyheter/ostergotland/artikel/hjalmar-bergman-diskuterades-i-panelsamtal/lyw10kzj. Läst 5 augusti 2022. 
  9. ^Larsson, Lisbeth (8 mars 2018). ”skbl.se - Karin Kristina Margareta Kavli”. skbl.se.http://skbl.se/sv/artikel/KarinKavli. Läst 5 augusti 2022. 
  10. ^”Hjalmar Bergman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hjalmar-bergman. Läst 5 augusti 2022. 
  11. ^”Clownen Jac / Ljudbok”. hanken.elib.se.https://hanken.elib.se/Books/Details/1138649. Läst 5 augusti 2022. 
  12. ^H, Martin (16 september 2014). ”Hjalmar Bergman firas i Wadköping”. Totally Örebro.https://www.totallyorebro.se/kultur/hjalmar-bergman-firas-i-wadkoping/. Läst 5 augusti 2022. 
  13. ^SvenskaGravar

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Hjalmar Bergman – Minnen och bibliografiskt. Med bidrag av Stina Bergman,Hans Larsson, Erik Hjalmar Linder, Elna S:t Cyr ochAnders Österling. Edgar Lund, Stockholm 1940.
  • Hjalmar Bergman – FILM. Bonniers, Stockholm 1940.
  • Erik Hjalmar Linder:Hjalmar Bergman. Bonniers 1940
  • Erik Hjalmar Linder:Hjalmar Bergmans ungdom. Bonniers 1942.
  • Erik Hjalmar Linder:Sju världars herre. Hjalmar Bergmans liv och diktning till och med "En döds memoarer". Bonniers 1962.
  • Erik Hjalmar Linder:Kärlek och fadershus farväl. Hjalmar Bergmans liv och diktning från "Markurells i Wadköping" till "Farmor och Vår Herre". Bonniers 1973.
  • Erik Hjalmar Linder:Se fantasten. Hjalmar Bergmans liv och diktning från "Eros' begravning" till "Clownen Jac". Bonniers 1983.
  • Erik Hjalmar Linder:Fem decennier med Hjalmar Bergman. Författarförlaget 1984.
  • Gunnar Axberger:Den brinnande skogen. En studie i Hjalmar Bergmans diktning. Rabén & Sjögren 1960.
  • Sverker EkHjalmar Bergman iSvenskt biografiskt lexikon (1922)
  • Sverker R. Ek:Verklighet och vision. En studie i Hjalmar Bergmans romankonst. Bonniers 1964.
  • Sverker R. Ek (red.):Kring Hjalmar Bergman Med bidrag av Erik Hj. Linder, Vilgot Sjöman, Staffan Björck, Gunnar Axberger, Sverker R. Ek,Gunnar Tideström, Sven Linnér och Johannes Edfelt. Wahlström & Widstrand 1965.
  • Bonnier, Tor (1972). Längesen: sammanklippta minnesbilder.Stockholm:Bonnier.Libris7143878.ISBN 91-0-038071-7 
  • Irma S:t Cyr:Hjalmar Bergman privat. Natur och Kultur 1973.
  • Sven Delblanc:Treklöver. Alba 1980.
  • Sten Wistrand (1999):Att slås till insikt: Hjalmar Bergmans roman Clownen Jac. Örebro studies; 16 / Skrifter utgivna av Hjalmar Bergman samfundet; 12. Örebro: Univ.http://libris.kb.se/bib/8375785.ISBN 91-7668-211-0

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hjalmar_Bergman&oldid=58504588
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp