Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Hillary Clinton

Från Wikipedia
Hillary Clinton

Hillary Clinton 2025.

Tid i befattningen
21 januari20091 februari2013
PresidentBarack Obama
FöreträdareCondoleezza Rice
EfterträdareJohn Kerry

Ledamot avUSA:s senat
frånNew York
Tid i befattningen
3 januari 2001–21 januari 2009
FöreträdareDaniel Patrick Moynihan
EfterträdareKirsten Gillibrand

Tid i befattningen
20 januari199320 januari2001
PresidentBill Clinton
FöreträdareBarbara Bush
EfterträdareLaura Bush

FöddHillary Diane Rodham
26 oktober1947 (78 år)
USAChicago,Illinois
Politiskt partiDemokraterna
Alma materWellesley College(B.A.)
Yale University(J.D.)
YrkeAdvokat,politiker
MakeBill Clinton(gifta 1975–)
BarnChelsea Clinton
NamnteckningHillary Clintons namnteckning
Webbplatswww.hillaryclinton.com

Hillary Diane Rodham Clinton, föddRodham den26 oktober1947 iChicago iIllinois, är enamerikanskadvokat ochdemokratiskpolitiker.

Hon varUSA:s första dam åren 1993–2001 genom sitt äktenskap medUSA:s dåvarande presidentBill Clinton. Hon var därefter demokratisk ledamot avUSA:s senat fördelstaten New York åren 2001–2009. Hon varUSA:s utrikesminister iObamas kabinett åren 2009–2013.[1]

Clinton har kandiderat till att bliUSA:s president vid två tillfällen (2008 och 2016). I samband medpresidentvalet 2008 kandiderade hon till att bli demokraternas presidentkandidat, men förloradeprimärvalen tillBarack Obama. Ipresidentvalet 2016 vann hon demokraternas primärval och blev därmed den första kvinnliga presidentkandidaten för ett stort parti i USA:s historia.[1] I presidentvalet den 8 november förlorade hon sedan tillrepublikanernas kandidatDonald Trump. Clinton vann 232 av de 538elektorsrösterna, medan Trump vann 306. Clinton vann dock den så kallade "popular vote" (totalt antal röster), med cirka 66 miljoner röster (48 procent) mot Trumps cirka 63 miljoner röster (46 procent).[2] Detta var den femte gången i USA:s historia som en kandidat vunnit presidentvalet utan att ha fått flest antal röster.[3]

Hillary gifte sig med Bill Clinton den11 oktober1975. De är föräldrar tillChelsea Clinton.[1]

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Tidigt liv

[redigera |redigera wikitext]

Hillary Diane Rodham föddes på Edgewater Hospital iChicago iIllinois.[4] Hon växte upp tillsammans med sina föräldrar Hugh Ellsworth Rodham (1911–1993) och Dorothy Emma Rodham (född Howell; 1919–2011) och sina två yngre bröder Hugh och Tony Rodham (1954-2019). Fram till Hillary var tre år bodde familjen i Chicago, därefter flyttade de till ChicagoförortenPark Ridge och där bodde Hillary under hela sin uppväxt.[5] Hennes far var medlem av detrepublikanska partiet och varegenföretagare inom textilindustrin. Hennes mor varhemmafru. Hillary fick en religiös uppväxt och hennes familj bekände sig till denkristna inriktningenmetodism. Under sin uppväxt var hon en regelbunden besökare av First United Methodist Church i hemområdet.[5] Hon var intresserad av läsning samt var aktiv i sporter somtennis,skridskoåkning,balett,simning,volleyboll ochsoftboll. Hon var dessutomscout.[6]

Undergrundskolan studerade Hillary först vid Eugene Field Elementary School (1953–1957) och senare vid Ralph Waldo Emerson Junior High School (1957–1961). Under sin tid ihigh school studerade Hillary de första åren vid Maine East High School. Under sin tid där var hon klassordförande, medlem av elevrådet, medlem av debattgruppen och medlem av National Honor Society. Hon bytte sedan till den nyöppnade skolan Maine South High School, där hon tog examen 1964. Vid sin examen mottog hon skolans förstasamhällsvetenskapspris.[5]

När hon var 16 år engagerade hon sig politiskt, då hon stöddesenatorBarry Goldwaters presidentvalskampanj.[7]

Universitetstiden

[redigera |redigera wikitext]

1965 flyttade Hillary ifrån hemortenPark Ridge och började studera vidWellesley College utanförBoston iMassachusetts.[5] Hon avladekandidatexamen istatsvetenskap 1969.[8] Hennesexamensarbete analyseradeSaul Alinskys arbete som social aktivist. Studiens empiri bygger på intervjuer med bland andra Alinsky.[7] Vid sidan om studierna var hon politiskt aktiv och under en period även ordförande för lokalföreningen avrepublikanska partiets studenter. Hillary påverkades senare av bland annat medborgarrättskämpenMartin Luther Kings död 1968 samtVietnamnkriget (1955–1975) och började i och med detta bli alltmerliberal i sina politiska åsikter, varpå hon anslöt sig tilldemokratiska partiet.[6] Hillary har i efterhand beskrivit hur hon är "a mind conservative and a heart liberal".[9][10]

Efter studierna vid Wellesley College började Hillary studerajuristutbildningen vidYale University 1969. Under tiden vid Yale ingick hon i redaktionen för tidskriftenYale Review of Law and Social Action och arbetade även med underprivilegierade barn vid Yale-New Haven Hospital.[1] Under sommaren 1970 erhöll hon ettstipendium som möjliggjorde praktik vid Children's Defense Fund iCambridge iMassachusetts. Sommaren 1971 arbetade hon iWashington D.C. på senatorWalter Mondales underutskott ommigrerande arbetare. Under 1971 var hon även frivilligarbetare vid Yale Child Study Center och lärde sig om ny forskning omhjärnans utveckling under tidig barndom. Sommaren 1972 arbetade hon i de västra delstaterna för den demokratiska presidentkandidatenGeorge McGovernsvalkampanj. 1973 avlade honjuristexamen vidYale University. Hennesexamensarbete behandlade barns rättigheter.[6][1]

Äktenskap

[redigera |redigera wikitext]

Hillary Rodham och Bill Clinton möttes under 1970-talet under sin studietid vidYale University, där de gick i samma klass påjuristutbildningen. De började dejta 1971 och gifte sig den 11 oktober 1975. Innan Bill friade till Hillary köpte han i hemlighet ett litet hus iFayetteville iArkansas som hon hade lagt märke till och sagt att hon tyckte om. När hon tackade ja till att gifta sig med honom avslöjade han att de ägde huset. De bodde där en kort tid innan de flyttade till Bills barndomshemLittle Rock i Akansas i samband med att Bill Clinton skulle ställa upp i val tillUSA:s kongress för första gången. Den 27 februari 1980 föddesChelsea Clinton, makarnas enda barn.[1]

1998 blev paret Clintons relation föremål för mycket spekulation och ryktesspridning efterLewinsky-affären då Bill Clinton, dåUSA:s president, medgav att han haft en affär medVita huset-praktikantenMonica Lewinsky. Under skandalen hävdade Hillary Clinton till en början att anklagelserna mot hennes man var ett resultat av en ”stor högerkonspiration”.[11] Efter att bevisningen om president Clintons möten med Lewinsky blev obestridliga vidhöll hon att deras äktenskap var stadigt. Båda makarnas memoarer avslöjade emellertid senare att affären var en mycket smärtsam tid i deras äktenskap. Faktum är att under en stor del av hans politiska karriär omgärdades Bill Clinton av rykten om utomäktenskapliga affärer. Dessa rykten fick större trovärdighet efter Lewinsky-affären. Bill avslöjade även i sina memoarer att han haft ett ”förhållande som jag inte skulle ha haft” medGennifer Flowers, en sångerska i Arkansas.[12] Avslöjandena och ryktena orsakade en blandning av sympati och förakt för Hillary Clinton. Medan många kvinnor sympatiserade med henne som ett offer för sin makes okänsliga beteende kritiserade andra henne för att hon inte visade något intresse för att ta ut skilsmässa. Det har även förekommit anklagelser om att hon lever i ettkonvenansäktenskap,[13] vars främsta syfte skulle vara att främja hennes politiska karriär. I sin bokLiving History hävdar Clinton att hon stannar hos Bill Clinton på grund av kärlek.

Karriär som advokat

[redigera |redigera wikitext]

Efter att ha avlagtjuristexamen 1973 började Hillary arbeta somadvokat på sin tidigare praktikplats Children’s Defense Fund.[1]

UnderWatergateskandalen ingick Hillary i staben som gav råd omriksrätt till justitieutskottet irepresentanthuset. Efter att presidentRichard Nixon avgått i augusti 1974 var Hillary sedan verksam som lärare i juridik vidUniversity of Arkansas, där hennes pojkvänBill Clinton också undervisade.[1] Den 11 oktober 1975 gifte sig Hillary med Bill Clinton och de flyttade tillLittle Rock iArkansas. 1976 började Hillary arbeta som advokat på den inflytelserika byrån Rose Law Firm.[14] 1978 utnämndes Hillary till styrelsen förLegal Services Corporation avUSA:s dåvarande presidentJimmy Carter.[1]

1978 blev även HillaryArkansasförsta dam efter att hennes make Bill Clinton valts till delstatensguvernör. Bill Clinton misslyckades med att bli omvald till guvernör 1980, men i valet 1982 vann han igen. Nu började Rodham använda namnet Hillary Rodham Clinton.[15] Under hela sin tid som Arkansas första dam fortsatte Hillary sitt arbete som advokat vid Rose Law Firm. Åren 1988 och 1991 rankade tidskriftenNational Law Journal Hillary som en av de 100 mest inflytelserika advokaterna i USA.[1]

USA:s första dam

[redigera |redigera wikitext]
Familjen Clinton anländer tillVita huset 1993.

Hillary Clinton tillträdde somUSA:s första dam den 20 januari 1993, då hennes makeBill Clinton installerades somUSA:s 42:a president efter att ha vunnitpresidentvalet 1992.[1] Hillary betraktas som den mest öppet mäktiga presidentfrun i USA:s historia, med undantag avEleanor Roosevelt.[16]

1993 utsåg presidenten sin fru till att leda en arbetsgrupp försjukvårdsreform. Arbetsgruppens rekommendation fick inte tillräckligt starkt stöd för att gå till omröstning i någon avkongressens kamrar och övergavs i september 1994. I sina memoarer,Living History, medgav Clinton att hennes bristande politiska erfarenhet bidrog till misslyckandet, men sade att det också berodde på många andra faktorer.[1] Vid det tillfället ansåg vissa motståndare att det var olämpligt för en första dam att spela en central roll i politiska frågor, medan anhängare hävdade att Hillary Clinton inte skilde sig från någon annan rådgivare till presidenten och att väljarna var medvetna om att hon skulle spela en aktiv roll för hennes makes presidentskap.[17]

Som första dam väckte Clinton beundran för sitt ihärdiga stöd för kvinnors rättigheter runtom i världen och för sitt engagemang i frågor som rör barn.[18] Hon verkade för olika projekt för att stödja utsatta barn och för forskning om sjukdomar.[1]

Politisk karriär

[redigera |redigera wikitext]

Ledamot av USA:s senat

[redigera |redigera wikitext]

Senatsvalet 2000

[redigera |redigera wikitext]
Hillary Clinton tillsammans med barn.

När den långvarigeNew York-senatornDaniel Patrick Moynihan tillkännagav att han skulle dra sig tillbaka, bad framträdande demokratiska politiker och rådgivare Hillary Clinton att kandidera till platsen som ledamot iUSA:s senat för New York i senatsvalet 2000. När Clinton beslöt att kandidera blev hon den första av USA:s första damer att kandidera i ett politiskt val.[1]

Först förväntades det att hennes motståndare skulle bliNew Yorks borgmästareRudy Giuliani, men Giuliani drog sig ur efter att ha fått diagnosenprostatacancer och efter att händelser i hans privatliv orsakat dålig publicitet. Istället ställdes Clinton mot en mindre känd motkandidat,Rick Lazio, som var ledamot avrepresentanthuset förSuffolk CountyLong Island.[1] Senatsvalet fick stor uppmärksamhet i medier och båda kandidaterna hade välfinansierade valkampanjer.[19] Under valkampanjen började Clinton ge uttryck för utpräglatproisraeliska åsikter. Förklaringen anses vara den betydandejudiska befolkningen i delstaten New York.[20] Clinton vann valet den 7 november 2000 med 55 procent av rösterna mot Lazios 43 procent.[21]

Tiden som senator

[redigera |redigera wikitext]

Den 3 januari 2001 tillträdde Hillary Clinton som demokratisk ledamot avUSA:s senat för delstatenNew York. Clinton valde att till en början hålla en låg profil för att lära sig hur senaten fungerade och bygga upp relationer med andra senatorer.[1]

Clinton var ledamot av fyra senatsutskott och totalt åtta underutskott. Efter11 september-attackerna gjorde Clinton säkerhetsfrågor till en av sina högsta prioriteringar, något som hon på senare tid mer och mer drivit ifrån. Hon var starkt förAfghanistankriget (2001–)[22] och även förInvasionen av Irak 2003.[23] Hon var däremot kritisk tillBushadministrationensskattesänkningar. Clinton tillkännagav 2004 att hon skulle ställa upp för omval till senaten i senatsvalet 2006. Hon omvaldes dit för en andra period.[1]

2007 utsågs Clinton tillhedersdoktor imedicin vidGöteborgs universitet. I motiveringen pekarSahlgrenska akademin på hennes arbete för utsatta barn och förbättrad hälsovård i USA.

Presidentvalet 2008

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Presidentvalet i USA 2008

Den 20 januari 2007 bekräftade Clinton att hon kandiderar till att blidemokraternaspresidentkandidat ipresidentvalet 2008.[24]

Inför demokraternasprimärval och under hela 2007 ledde Hillary i de flestaopinionsundersökningar. Hon ledde dels i de opinionsundersökningar där en demokratisk kandidat ställdes mot enrepublikansk, och dels i de som mätte stödet för olika demokratiska kandidater. Innan primärvalen drog igång 2008 låg Clinton också bäst till, då hon hade flestsuperdelegater på sin sida. Under primärvalens gång tog dockBarack Obama ledningen i antal delegater som fördelades genom dessa. Efter en stenhård kamp dem emellan ända till det sista primärvalet i juni 2008, då Obama hade en ointaglig ledning, gav Clinton upp den 7 juni och gav sitt stöd till Obama som därmed blev demokraternas presidentkandidat.[1] Hillary slog dock rekord i att ha fått fler röster i ett primärval än någon annan kvinnlig kandidat i USA:s historia.[1]

USA:s utrikesminister

[redigera |redigera wikitext]

Den 1 december 2008 nomineradeUSA:s då tillträdande presidentBarack Obama Clinton till att bliUSA:s utrikesminister i sittkabinett.[25] Hillary svors in och tillträdde som utrikesminister den 21 januari 2009. Den 1 februari 2013 avgick hon från ämbetet och efterträddes avJohn Kerry.[1]

Under Clintons tid som utrikesminister var särskilt hennes agerande i samband medattacken mot USA:s konsulat iBenghazi 2012 (där fyra personer dog, bland andra USA:s ambassadör i landet) uppmärksammat och kritiserat.[26]

Clinton har anklagats förkorruption och att under åren som utrikesminister ha gett särskilda fördelar till de länder, företag och privatpersoner som tidigare hade donerat pengar till hennesstiftelse Clinton Foundation.[27][28] Clinton orsakade även enmejlskandal efter att det 2015 framkommit att hon, under sin tid som utrikesminister, använt en privat e-postadress för att skicka hemligstämplad e-post som borde skickats via utrikesdepartementets server.[29][30]

Presidentvalet 2016

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Presidentvalet i USA 2016

Primärvalen

[redigera |redigera wikitext]
Hillary Clinton under sin presidentkampanj iTempe iArizona den 2 november 2016.

Den 12 april 2015 annonserade Hillary Clinton i en video att hon kandiderar för att blidemokraternas presidentkandidat ipresidentvalet 2016.[31] De politiska områden som Clinton främst fokuserade på under kampanjen inkluderade bland annat att förhindraklimatförändringar[32], tillåtasamkönade äktenskap och bekämpa ekonomiska ojämlikheter.[33] Under demokraternasprimärval varBernie Sanders hennes främsta motståndare. Clinton besegrade dock Sanders med 17 miljoner röster mot 13 miljoner.[34] Vid demokraternasnationella konvent den 26 juli 2016 iPhiladelphia iPennsylvania blev Clinton formellt vald till demokraternas presidentkandidat.[35]Tim Kaine utsågs till Clintonsvicepresidentkandidat.[36]

Presidentvalet

[redigera |redigera wikitext]
Valresultat utifrånUSA:s countyn. Clinton blå,Trump röd.

Clintons motståndare i presidentvalet varrepublikanernas presidentkandidatDonald Trump.[37] Under ett kampanjtal iNew York den 9 september 2016 gjorde Clinton ett kontroversiellt och uppmärksammat uttalande om sin motståndareDonald Trumps supportrar. Clinton kallade Trumpanhängare för "deplorables" (svenska "förtappade") och beskrev dem somrasister,sexister,homofober,xenofober ochislamofober.[38][39][40] Dagen därpå bad Clinton om ursäkt och meddelade att hon ångrar delar av uttalandet.[41] Benämningen "deplorables" började senare att användas som en pik till Clinton av Trumpanhängare, som menade att de i så fall var "deplorable and proud".[42][43]

Clinton fick officiellt stöd av 57 av USA:s 100 störstanyhetstidningar (däriblandNew York Times ochWashington Post) och enbart två (Las Vegas Review-Journal ochFlorida-Times Union) gav sitt officiella stöd till hennes motståndare Trump.[44] USA:s största nyhetstidningUSA Today gav dessutom för första gången någonsin sitt stöd till en presidentkandidat då de avrådde sina läsare från att rösta för Trump.[45]

Den 26 september 2016 ställdes Clinton mot republikanernas presidentkandidatDonald Trump i den första av de tre presidentvalsdebatterna. Debatten slog rekord som den mest sedda presidentvalsdebatten i USA:s historia med entv-tittarsiffra på 84 miljoner (tittare vialivestream på Internet ej inkluderade). Det tidigare rekordet låg på 80,6 miljoner tittare, vilket den första presidentvalsdebatten 1980 mellanRonald Reagan ochJimmy Carter hade.[46]

Under valnatten mellan den 8 november och 9 november 2016 besegrades Clinton avDonald Trump, som utropades somUSA:s nästa president efter att ha vunnit delstater motsvarande mer än 270elektorsröster. Clinton vann 232 av de 538 elektorsrösterna, medan Trump vann 306.[47] Clinton vann dock den så kallade "popular vote" (antalet röster), med drygt 66 miljoner (48 procent) mot Trumps dryga 63 miljoner (46 procent) röster.[2] Trump blev därmed den femte presidentkandidaten i USA:s historia som vunnit ett presidentval utan att ha fått flest antal röster.[3] Trump vann dock rösterna i 2626, och Clinton enbart i 487, avUSA:s countyn.[48][49] Hälften av de drygt 3 miljoner fler röster som Clinton fick kom från fem countyn iNew York.[48]

Bibliografi

[redigera |redigera wikitext]
  • It Takes a Village: And Other Lessons Children Teach Us (1996)[50][51]
  • Dear Socks, Dear Buddy: Kids' Letters to the First Pets (1998)[52][53]
  • Levande historia[54] (engelska:Living History) (2003)[55][56]
  • An Invitation to the White House (2000)[57][58]
  • Svåra val: en memoar[59] (engelska:Hard Choices[60]) (2014)[61][62]
  • Stronger Together: A Blueprint for America's Future (medTim Kaine) (2016)[63][64]
  • What Happened[65] (2017)[66]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Hillary Clinton,3 december 2016.

Se även

[redigera |redigera wikitext]
  • Socks, familjen Clintons katt.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcdefghijklmnopqrst]”Hillary Diane Rodham Clinton (1947–)”.The Encyclopedia of Arkansas History & Culture.http://www.encyclopediaofarkansas.net/encyclopedia/entry-detail.aspx?entryID=2744. Läst 22 april 2017. 
  2. ^ [ab]Leip, David (17 december 2016). ”2016 Presidential General Election Results”.Dave Leip's Atlas of U.S. Presidential Elections.http://uselectionatlas.org/RESULTS/index.html. Läst 23 december 2016. 
  3. ^ [ab]"Clinton fick rösterna – Trump vann".SVT. Läst 23 december 2016.
  4. ^O'Laughlin, Dania (22 november 2003). ”Edgewater Hospital 1929–2001”.Edgewater Historical Society.http://www.edgewaterhistory.org/ehs/articles/v14-3-4. Läst 21 april 2017. 
  5. ^ [abcd]"Rodham Clinton – Local History"Arkiverad 22 april 2017 hämtat från theWayback Machine..Park Ridge Library. Läst 22 april 2017.
  6. ^ [abc]"Hillary Clinton's Education"Arkiverad 22 november 2005 hämtat från theWayback Machine.
  7. ^ [ab]Knuse, Micheal (26 augusti 2016). ”The First Time Hillary Clinton Was President”.Politico Magazine.http://www.politico.com/magazine/story/2016/08/hillary-clinton-2016-wellesley-president-214188. Läst 22 april 2017. 
  8. ^Hillary D. Rodham's Student Commencement Speech 1969
  9. ^Bernstein (2007), s. 50.
  10. ^Kenney, Charles (12 januari 1993). ”Hillary: The Wellesley Years: The woman who will live in the White House was a sharp-witted activist in the class of '69”.Boston Globe.https://www.bostonglobe.com/news/politics/1993/01/12/hillary-the-wellesley-years/OEapzWGuzSNAFiIHL2zm9K/story.html. Läst 22 april 2017. 
  11. ^Hillary Clinton: 'This Is A Battle' - 01-27-98
  12. ^"Clinton's 'my wife' - Fact or Fiction"Arkiverad 31 oktober 2005 hämtat från theWayback Machine.
  13. ^Personality Zone : AdvisorTeam's Free Newsletter
  14. ^at Edwardsly.comArkiverad 24 november 2005 hämtat från theWayback Machine.
  15. ^Living History s. 93
  16. ^People | First Lady President? - Hillary ClintonArkiverad 18 november 2005 hämtat från theWayback Machine.
  17. ^The First Lady: Homemaker or Policy-Maker? | Scholastic.comArkiverad 2 september 2011 hämtat från theWayback Machine.
  18. ^The First Ladies | The White HouseArkiverad 31 december 2010 hämtat från theWayback Machine.
  19. ^CNN.com - Hillary Rodham Clinton scores historic win in New York - November 7, 2000Arkiverad 12 februari 2007 hämtat från theWayback Machine.
  20. ^Paul Greenberg
  21. ^Federal Elections 2000: U.S. Senate Results
  22. ^”New Hope For Afghanistan's Women - TIME”. Arkiverad frånoriginalet den 27 juli 2008.https://web.archive.org/web/20080727020014/http://www.time.com/time/nation/article/0,8599,185643,00.html. Läst 22 november 2005. 
  23. ^The Beat | The Nation
  24. ^”HillaryClinton.com - Welcome”. Arkiverad frånoriginalet den 15 juni 2015.https://web.archive.org/web/20150615200248/https://www.hillaryclinton.com/. Läst 7 augusti 2005. 
  25. ^"Forna rivaler bildar team i Vita huset".Dagens Nyheter. 1 december 2008.
  26. ^Labott, Elise (16 oktober 2012). ”Clinton: I'm responsible for diplomats' security”.CNN.http://www.cnn.com/2012/10/15/us/clinton-benghazi/index.html. 
  27. ^Becker, Jo; McIntire, Mike (23 april 2015). ”Cash Flowed to Clinton Foundation Amid Russian Uranium Deal”.The New York Times.https://www.nytimes.com/2015/04/24/us/cash-flowed-to-clinton-foundation-as-russians-pressed-for-control-of-uranium-company.html?_r=1. 
  28. ^Helderman, Rosalind S.; Hamburger, Tom (25 februari 2015). ”Foreign governments gave millions to foundation while Clinton was at State Dept.”.The Washington Post.http://www.washingtonpost.com/politics/foreign-governments-gave-millions-to-foundation-while-clinton-was-at-state-dept/2015/02/25/31937c1e-bc3f-11e4-8668-4e7ba8439ca6_story.html. 
  29. ^Schmidt, Michael S.; Chozick, Amy (3 mars 2015). ”Using Private Email, Hillary Clinton Thwarted Record Requests”.The New York Times.https://www.nytimes.com/2015/03/04/us/politics/using-private-email-hillary-clinton-thwarted-record-requests.html. 
  30. ^Leonnig, Carol D.; Helderman, Rosalind S.; Gearan, Anne (6 mars 2015). ”Clinton email review could find security issues”.The Washington Post.http://www.washingtonpost.com/politics/state-department-reviewing-whether-clinton-e-mail-violated-security-rules/2015/03/05/16d1547e-c378-11e4-9271-610273846239_story.html. 
  31. ^”Hillary Clinton på Twitter” (på engelska). 12 mars 2015.https://twitter.com/HillaryClinton/status/587336319321407488. Läst 12 mars 2015. 
  32. ^Anders Jelmin. ”Hillary Clinton fokuserar på klimatet - Nyheter (Ekot)”. Sveriges Radio.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6219715. Läst 18 april 2016. 
  33. ^”This time around, Clinton aligns position with progressive Democrats” (på amerikansk engelska). PBS NewsHour.http://www.pbs.org/newshour/rundown/hillary-clinton-mending-ties-liberals/. Läst 18 april 2016. 
  34. ^”Democratic Convention 2016”.The Green Papers.http://www.thegreenpapers.com/P16/D. Läst 17 mars 2017. 
  35. ^Rappeport, Alan; Acindor, Yamiche; Martin, Jonathan (26 juli 2016). ”Democrats Nominate Hillary Clinton Despite Sharp Divisions”.The New York Times.https://www.nytimes.com/2016/07/27/us/politics/dnc-speakers-sanders-clinton.html. Läst 17 mars 2017. 
  36. ^Keneally, Meghan; Struyk, Ryan (27 juli 2016). ”Tim Kaine Nominated as Democratic Vice Presidential Candidate”.ABC News.http://abcnews.go.com/Politics/tim-kaine-nominated-democratic-vice-presidential-candidate/story?id=40934814. Läst 17 mars 2017. 
  37. ^TT (4 maj 2016). ”Trump blir republikanernas presidentkandidat”. Dagens Industri.http://www.di.se/artiklar/2016/5/4/trump-blir-republikanernas-presidentkandidat/. Läst 17 mars 2017. 
  38. ^Montanaro, Domenico (10 september 2016). ”Hillary Clinton's 'Basket Of Deplorables,' In Full Context Of This Ugly Campaign”. National Public Radio.http://www.npr.org/2016/09/10/493427601/hillary-clintons-basket-of-deplorables-in-full-context-of-this-ugly-campaign. 
  39. ^Epstein, Jennifer (10 september 2016). ”Clinton Calls Some Trump Supporters ‘Basket of Deplorables’”.Bloomberg.http://www.bloomberg.com/politics/articles/2016-09-10/clinton-calls-trumps-supporters-basket-of-deplorables. 
  40. ^Clinton förolämpar Trumpanhängare.Aftonbladet. Läst 1 mars 2017.
  41. ^Reilly, Katie (10 september 2016). ”Hillary Clinton Says She Regrets Part of Her ‘Deplorables’ Comment”.TIME Magazine.http://time.com/4486601/hillary-clinton-donald-trump-basket-of-deplorables-half/. 
  42. ^Cummings, William (12 september 2016). ”'Deplorable' and proud: Some Trump supporters embrace the label”.USA Today.http://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2016/09/12/deplorable-and-proud-some-trump-supporters-embrace-label/90290760/. 
  43. ^Trumpväljarnas pik: Vi är förtappade men stolta. Omni. Läst 1 mars 2017.
  44. ^"Newspaper endorsements in the United States presidential election, 2016".Wikipedia. Läst 24 mars 2017.(engelska)
    "2016 General Election Editorial Endorsements by Major Newspapers".The American Presidency Project. Läst 24 mars 2017.(engelska)
    Borchers, Callum (3 oktober 2016)."Gary Johnson is now up to 5 daily newspaper endorsements. Donald Trump is stuck at zero"Arkiverad 9 augusti 2018 hämtat från theWayback Machine..The Washington Post. Läst 24 mars 2017.(engelska)
  45. ^Åkerman, Felicia (30 september 2016)."USA:s största tidning avråder från Trump".Dagens Industri. Läst 24 mars 2017.(engelska)
    The Editorial Board (29 september 2016)."USA Today's Editorial Board: Trump is unfit for the presidency".USA Today. Läst 24 mars 2017.(engelska)
  46. ^Stelter, Brian (27 september 2016). ”Debate breaks record as most-watched in U.S. history” (på engelska).CNN.http://money.cnn.com/2016/09/27/media/debate-ratings-record-viewership/index.html. Läst 1 mars 2017. 
  47. ^The Latest: Donald Trump elected president.Associated Press. Läst 9 november 2016.
  48. ^ [ab]Stoltzfoos, Rachel (30 januari 2017)."When You Hear Mention Of Clinton’s Popular Vote Total, Just Point Out This Fact".The Daily Caller. Läst 17 mars 2017.(engelska)
  49. ^Wallace, Tim (16 november 2016)."The Two Americas of 2016".The New York Times. Läst 17 mars 2017.(engelska)
    Leip, David (17 december 2016). ”2016 Presidential General Election Results”.Dave Leip's Atlas of U.S. Presidential Elections.http://uselectionatlas.org/RESULTS/index.html. Läst 23 december 2016. (engelska)
  50. ^”It Takes a Village” (på engelska). Wikipedia.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=It_Takes_a_Village&oldid=750354911. Läst 3 december 2016. 
  51. ^Clinton, Hillary Rodham (1996-01-18) (på engelska). It Takes a Village, and Other Lessons Children Teach Us. Simon & Schuster.ISBN 9780684818436.https://www.amazon.com/Takes-Village-Other-Lessons-Children/dp/0684818434/ref=sr_1_2?s=books&ie=UTF8&qid=1480781080&sr=1-2&keywords=It+Takes+a+Village:+And+Other+Lessons+Children+Teach+Us. Läst 3 december 2016 
  52. ^”Dear Socks, Dear Buddy” (på engelska). Wikipedia.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Dear_Socks,_Dear_Buddy&oldid=740331935. Läst 3 december 2016. 
  53. ^Clinton, Hillary Rodham (1998-11-23) (på engelska). Dear Socks, Dear Buddy (First Thus edition). Pocket Books.ISBN 9780684857787.https://www.amazon.co.uk/Socks-Buddy-Hillary-Rodham-Clinton/dp/0684857782/ref=sr_1_fkmr2_1?s=books&ie=UTF8&qid=1480780928&sr=1-1-fkmr2&keywords=Dear+Socks,+Dear+Buddy:+Kids'+Letters+to+the+First+Pets. Läst 3 december 2016 
  54. ^”Levande historia”. Adlibris. Arkiverad frånoriginalet den 20 december 2016.https://web.archive.org/web/20161220120210/http://www.adlibris.com/se/bok/levande-historia-9789100578954. Läst 3 december 2016. 
  55. ^Clinton, Hillary Rodham (2003-06-09) (på engelska). Living History (First Edition UK edition). Headline.ISBN 9780747255154.https://www.amazon.co.uk/exec/obidos/ASIN/0747255156/guardianunlim-21. Läst 3 december 2016 
  56. ^”Living History” (på engelska). Wikipedia.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Living_History&oldid=747524260. Läst 3 december 2016. 
  57. ^”An Invitation to the White House” (på engelska). Wikipedia.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=An_Invitation_to_the_White_House&oldid=734495790. Läst 3 december 2016. 
  58. ^Clinton, Hillary Rodham (2000-11-29) (på engelska). An Invitation To The White House : At Home With History (1 edition). Simon & Schuster.ISBN 9780684857992.https://www.amazon.com/Invitation-White-House-Home-History/dp/0684857995. Läst 3 december 2016 
  59. ^”Svåra val : en memoar”. Adlibris.http://www.adlibris.com/se/bok/svara-val-en-memoar-9789100139445. Läst 3 december 2016. 
  60. ^Clinton, Hillary Rodham (2015-04-28) (på engelska). Hard Choices (Reprint edition). Simon & Schuster.ISBN 9781476751474.https://www.amazon.com/Hard-Choices-Hillary-Rodham-Clinton/dp/1476751471/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1480781238&sr=8-1&keywords=Hard+Choices. Läst 3 december 2016 
  61. ^”Hard Choices” (på engelska). Wikipedia.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hard_Choices&oldid=742158111. Läst 3 december 2016. 
  62. ^Clinton, Hillary Rodham (2014-07-02) (på engelska). Hard Choices: A Memoir (Lrg edition). Thorndike Press.ISBN 9781410471000.https://www.amazon.com/Hard-Choices-Thorndike-Narrative-Nonfiction/dp/1410471004/ref=sr_1_2?ie=UTF8&qid=1480781238&sr=8-2&keywords=Hard+Choices. Läst 3 december 2016 
  63. ^”Stronger Together (book)” (på engelska). Wikipedia.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Stronger_Together_(book)&oldid=751874977. Läst 3 december 2016. 
  64. ^Clinton, Hillary Rodham (2016-09-06) (på engelska). Stronger Together: A Blueprint for America's Future. Simon & Schuster.ISBN 9781501161735.https://www.amazon.com/Stronger-Together-Blueprint-Americas-Future/dp/1501161733/ref=asap_bc?ie=UTF8. Läst 3 december 2016 
  65. ^Siddiqui, Sabrina; Smith, David (12 september 2017). ”Hillary Clinton's new memoir compares Trump's 'war on truth' to Orwell's 1984” (på brittisk engelska). The Guardian.ISSN0261-3077.http://www.theguardian.com/us-news/2017/sep/11/hillary-clinton-what-happened-memoir-donald-trump-1984. Läst 8 november 2017. 
  66. ^”Hillary Clinton to open up about the 2016 election in new book titled 'What Happened'”.https://www.politico.com/story/2017/07/27/hillary-clinton-new-book-what-happened-241024. Läst 8 november 2017. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Carl Bernstein:Hillary Clinton: en kvinna med makt (2007)
  • Donnie Radcliffe:Hillary Rodham Clinton: en första dam i tiden (1994)
  • Erik Åsard:Hillary Rodham Clinton, en politisk biografi (2008)

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Företrädare:
Barbara Bush
USA:s första dam
1993–2001
Efterträdare:
Laura Bush
Företrädare:
Daniel Patrick Moynihan
Senator från New York
2001–2009
Efterträdare:
Kirsten Gillibrand
Företrädare:
Condoleezza Rice
USA:s utrikesminister
2009–2013
Efterträdare:
John Kerry
v  r
USA:s utrikesministrar
USA:s tidiga expansion
(1789–1861)
USA:s utrikesministers flagga
USA:s utrikesministers flagga
Inbördeskrigrekonstruktion
(1861–1914)
Världskrig och depression
(1914–1945)
Kalla kriget
(1945–1989)
USA sedan 1989
v  r
Regeringen Obama
President:Barack Obama
 
Kabinettsministrar
Utrikesminister
Hillary Clinton (2009–2013) ·John Kerry (2013–2017)
Barack Obama
Finansminister
Timothy Geithner (2009–2013) ·Jacob Lew (2013–2017)
Försvarsminister
Robert Gates (2006–2011) ·Leon Panetta (2011–2013) ·Chuck Hagel (2013–2015) ·Ashton Carter (2015–2017)
Justitieminister
Eric Holder (2009–2015) ·Loretta Lynch (2015–2017)
Inrikesminister
Ken Salazar (2009–2013) ·Sally Jewell (2013–2017)
Jordbruksminister
Tom Vilsack (2009–2017)
Handelsminister
Gary Locke (2009–2011) ·John Bryson (2011–2012) ·Penny Pritzker (2013–2017)
Arbetsminister
Hilda Solis (2009–2013) ·Thomas Perez (2013–2017)
Hälsominister
Kathleen Sebelius (2009–2014) ·Sylvia Mathews Burwell (2014–2017)
Bostadsminister
Transportminister
Ray LaHood (2009–2013) ·Anthony Foxx (2013–2017)
Energiminister
Steven Chu (2009–2013) ·Ernest Moniz (2013–2017)
Utbildningsminister
Arne Duncan (2009–2016) ·John King Jr. (2016–2017)
Veteranminister
Eric Shinseki (2009–2014) ·Robert McDonald (2014–2017)
Inrikessäkerhetsminister
Janet Napolitano (2009–2013) ·Jeh Johnson (2013–2017)
 
Övriga kabinettsledamöter
Vicepresident
Joe Biden (2009–2017)
Vita husets logotyp
Vita husets stabschef
Rahm Emanuel (2009–2010) ·William Daley (2011–2012) ·Jacob Lew (2012–2013) ·Denis McDonough (2013–2017)
Chef förmiljöskyddsmyndigheten
Lisa Jackson (2009–2013) ·Gina McCarthy (2013–2017)
Chef förbudgetkontoret
Peter Orszag (2009–2010) ·Jacob Lew (2010–2012) ·Sylvia Mathews Burwell (2013–2014)
Handelsrepresentant
Ron Kirk (2009–2013) ·Michael Froman (2013–2017)
FN-ambassadör
Susan Rice (2009–2013) ·Samantha Power (2013–2017)
Ordförande iCouncil of Economic Advisers
Christina Romer (2009–2010) ·Austan Goolsbee (2010–2011) ·Alan Krueger (2011–2013) ·Jason Furman (2013–2017)
Chef försmåföretagarmyndigheten
Karen Mills (2012–2013)* ·Maria Contreras-Sweet (2014–2017)
*tillträdde ämbetet 2009, medlem i kabinettet från 2012
v  r
Ledamöter av USA:s senat frånNew York
Klass 1
Klass 3
v  r
Presidentvalet i USA 2008
Kandidater 2008 ·Tidslinje ·Primärvalen ·Resultat i primärvalen ·Supertisdagen 2008 ·Presidentval i USA ·USA:s presidenter
Demokratiska partiet
Nominerad till presidentkandidat
Barack Obama (tillträdde presidentposten 20 januari 2009)
Nominerad till vicepresidentkandidat
Joe Biden (tillträdde vicepresidentposten 20 januari 2009)
Tillbakadragna kandidaturer
Republikanska partiet
Nominerad till presidentkandidat
Nominerad till vicepresidentkandidat
Tillbakadragna kandidaturer
Andra partier
Obundna kandidater
← Föregående val, 2004 ·Nästa val, 2012 →
v  r
USA:s första dam
USA:s tidiga expansion
(1789-1861)
Inbördeskrig ·rekonstruktion
(1861-1914)
Världskrig och depression
(1914-1945)
Kalla kriget
(1945-1989)
USA sedan 1989
(1989-)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hillary_Clinton&oldid=58053461
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp