| Hertigdömet Kurland | |||||
| Herzogtum Kurland und Semgallen (Tyska) Kurmō ja Zemgal härtsogvalst (Liviska) | |||||
| 1561–1795 | |||||
| |||||
 | |||||
| Huvudstad | Mitau | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Språk | tyska,lettiska | ||||
| Religion | Lutherdom | ||||
| Statsskick | Hertigdöme | ||||
| Bildades | 1561 | ||||
| Upphörde | 1795 | ||||
| |||||
| Idag del av | Lettland | ||||
Hertigdömet Kurland (latin:Ducatus Curlandiæ et Semigalliæ;tyska:Herzogtum Kurland und Semgallen;lettiska:Kurzemes un Zemgales hercogiste;litauiska:Kuršo ir Žiemgalos kunigaikštystė;polska:Księstwo Kurlandii i Semigalii) var etthertigdöme iBaltikum åren 1561–1795, i dåvarandeLivland. Hertigdömet inkorporerades med detpolsk-litauiska samväldet 1726.
Kurland var sedan 1245förenat med denlivländska ordensstaten till dess upplösning 1561. Då erhöll härmästarenGotthard KettlerKurland jämteSemgallen som län avPolen. Läget mellan de bägge kämpande makterna Sverige och Polen beredde Kurland många olägenheter. HertigJakob lyckades utverka, att Sverige 4 juni 1647 erkände Kurlands perpetuella neutralitet, men 1658 ockuperade svenskarna landet, som först genomOlivafreden (1660) återfick sitt oberoende. Jakobs son och efterträdareFredrik Kasimir (1682–98) efterlämnade en sexårig son,Fredrik Vilhelm (1698–1711), till vars förmyndare kungAugust av Polen utnämnde hertigens farbroder Ferdinand.
Efterövergången över Düna (1701) förjagadeKarl XII den hertigliga familjen och besatte hela Kurland, över vilketCarl Magnus Stuart 1702 förordnades till guvernör med särskilt uppdrag att förbättra landets fasta försvar. Redan i augusti 1701hade en fortifikationsstat för Kurland tillsatts, ochBauska slott (Bauskenborg),Libau,Mitau ochSelburgbefästes, varjämte hela Kurland kartlades. Stuart och efter honomAdam Ludwig Lewenhaupt stannade i Kurland till1705. Den senare besegrade då visserligen ryssarna vidGemauerthof, men måste dra sig undan till Riga,varvid besättningar kvarlämnades i Mitau och Bauska,vilka dock föll redan i september samma år. 1706 utrymde ryssarna Kurland,som åter besattes av Lewenhaupt, men sedan denne1708 avtågat för att förena sig med kungen,fann sigNils Stromberg i slutet av 1709 nödsakad att låta utrymma Kurland.
Fredrik Vilhelm återvände 1710 och förmäldes samma år med tsarPeters brorsdotterAnna Ivanovna. Efter hans död (1711) var den ovannämndaFerdinand närmast att tillträda regeringen, men erkändes först 1731 formligen av sin länsherre och stannade i utlandet.
SedanFerdinand, den siste hertigen av Kettlers ätt, dött (4 maj 1737), genomdrev änkehertiginnan Anna, som 1730 blivit Rysslands kejsarinna, att hennes gunstlingErnst Johann von Biron av Kurlands ständer 1737 valdes till hertig. 1769överlämnade han styrelsen åt sin äldste son,Peter von Biron, vars regering oroades av oupphörliga tvister med ständerna.
Den kurländska lantdagen, som författningsenligt utgjordes endast av adeln, beslöt att lägga Kurland under Rysslands spira och förmådde 28 mars 1795 de forna hertigen att mot en pension för sig och sina döttrar avsäga sig regeringen. Kurland blev sålunda en rysk provins,guvernementet Kurland. KejsarinnanKatarina IIlovade, att ständerna skulle få behållatyska språket och sin gamla författning.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Kurland, 1904–1926.
.svg)
