Hepatit A är enakutinfektionssjukdom som drabbarlevern och orsakas av hepatit A-virus (HAV).[1] Många gånger ger sjukdomen upphov till få eller inga symptom, speciellt bland unga.[2] Tiden mellan infektion och symptomstart, bland de som utvecklar symptom, är mellan två och sex veckor.[3] Då symptom uppträder håller de vanligen i sig i åtta veckor och innefattar bland annatillamående,kräkningar,diarré,gulsot,feber ochmagsmärta.[2] Kring 10–15 % av drabbade återfall av symptom under följande sex månader efter den initiala infektionen.[2] Akutleversvikt sker i sällsynta fall och drabbar framförallt äldre.[2]
Sjukdomen sprids vanligen genom intag av mat eller dricksvatten som har utsatts för avföring som bär på smittan.[2]Skaldjur som inte upphettats ordentligt är relativt vanlig källa.[4] Infektionen kan även spridas vid närkontakt med smittade individer.[2] Trots att barn sällan uppvisar symptom av infektionen kan de dock smitta andra.[2] Efter en infektion är personen skyddad från sjukdomen resten av sitt liv.[5] Diagnos kräver blodprov då symptomen liknar de från ett antal andra sjukdomar.[2]
Hepatit A vaccin är effektivt vid prevention.[2][6] Vissa länder rekommenderar rutinmässig vaccination av barn och de som har förhöjd risk att drabbas och som inte tidigare har vaccinerats.[2][7] Vaccinet tros ge livslångt skydd.[2] Andra preventiva åtgärder innefattarhandtvätt och ordentlig tillagning av matvaror.[2] Det finns ingen specifik behandling, men vila och medicinering motillamående ellerdiarré rekommenderas vid behov.[2] Infektionen läker vanligen ut helt och utan fortgående leversjukdom.[2] Behandling av akut leversvikt, då den uppkommit, är medlevertransplantation.[2]
Globalt påvisas kring 1,5 miljoner symptomatiska fall varje år[2] och det är troligt att tiotals miljoner drabbas av infektionen allt som allt.[8] Sjukdomen är vanligare i regioner med dålig sanitär standard och dålig tillgång till rent dricksvatten.[7] Iutvecklingsländer drabbas kring 90 % av barn under 10 och är således immuna då de når vuxen ålder.[7] I länder med måttlig utveckling ger sjukdomen ofta upphov till utbrott, då barn varken exponerats under uppväxten eller vaccinerats i någon högre grad.[7] År 2010 orsakade hepatit A 102 000 dödsfall.[9]Världshepatitdagen är varje år den 28 juli och syftar till att öka medvetenheten omviral hepatit.[7]