Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Henry Kissinger

Från Wikipedia
Henry KissingerMottagare av Nobels fredspris

Henry Kissinger på 1970-talet.

Tid i befattningen
22 september197320 januari1977
PresidentRichard Nixon(19691974)
Gerald Ford(19741977)
FöreträdareWilliam P. Rogers
EfterträdareCyrus Vance

Tid i befattningen
20 januari19693 november1975
PresidentRichard Nixon(19691974)
Gerald Ford(19741975)
FöreträdareWalt Rostow
EfterträdareBrent Scowcroft

Född27 maj1923
Fürth,Bayern,Tyskland
Död29 november2023 (100 år)
Kent,Connecticut,USA
GravplatsArlingtonkyrkogården[1]
Politiskt partiRepublikanerna
Alma materHarvard University(B.A.,M.A.,PhD)
YrkeDiplomat
Statsvetare
MakaAnn Fletcher (g. 1949–1964)
Nancy Maginnes (g. 1974–hans död 2023)
NamnteckningHenry Kissingers namnteckning

Henry Alfred Kissinger, ursprungligenHeinz Alfred Kissinger, född27 maj1923 iFürth iBayern iTyskland, död29 november2023 iKent,Connecticut,[2][3] var enamerikanskdiplomat,statsvetare ochrepublikansk politisk ämbetsman.[4][5]

Kissinger varnationell säkerhetsrådgivare från 1969 till 1975, under två år överlappande med befattningen somUSA:s utrikesminister från 1973 till 1977. Han tilldeladesNobels fredspris 1973.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]
Sydsvenska Dagbladet anordnade ettseminarium i Malmö 1989 och Henry Kissinger var inbjuden som talare.Autonoma rörelsen i Sverige och andra vänsteraktivister demonstrerade vid Hotell Savoys framsida, så Kissinger fick smita ut genom Savoys bakdörr.
Under sin period somUSA:s utrikesminister, fick Kissinger mottaRichard Nixonsavskedsansökan.

Tidigt liv och utbildning

[redigera |redigera wikitext]

Kissinger föddes i enjudisk familj iFürth iBayern, och var son till läraren Louis Kissinger och hans hustru Paula. År 1938 flydde hans familj tillNew York iUSA på grund avnazisternasjudeförföljelser iTyskland. Familjen bosatte sig iWashington Heights och fadern fick jobb som bokhållare i USA.[6] Kissinger blev amerikanskmedborgare den 19 juni 1943 och inkallades iUSA:s armé som militärtolk samma år. Under uppväxten spelade Kissinger fotboll iGreuther Fürths ungdomslag

Kissinger studerade vidHarvard University. Han avladekandidatexamen istatsvetenskap 1950. Han tillhörde de fem procent bästa i sin avgångsklass och examinerades medsumma cum laude. Kissinger fortsatte sedan att studera statsvetenskap påavancerad nivå och avlademasterexamen 1951. År 1954 avlade handoktorsexamen vid Harvard University[7] efter att ha försvarat sinavhandling om Wienkongressen som avslutade Napoleonkrigen.[8]

Politisk karriär

[redigera |redigera wikitext]

1969 tillträdde Kissinger posten somnationell säkerhetsrådgivare under den nyvaldepresidentenRichard Nixon. Under 1971 besökte Kissinger i hemlighetKina och lade därmed en grund förNixons besök i Kina 1972.

När Kissinger blev säkerhetsrådgivare pågickVietnamkriget. Kissingers och Nixons Vietnampolitik blev omstridd. Julbombningarna över Nordvietnam 1972 fick internationell kritik, bland annat av den svenska statsministernOlof Palme. År 1973 undertecknade USA ochNordvietnam ett fredsavtal. För denna insats tilldelades KissingerNobels fredspris tillsammans medLe Duc Tho från Nordvietnam, som han tidigare hade förhandlat fredsavtalet med. Le Duc Tho vägrade dock att ta emot priset eftersom krigshandlingarna fortfarande pågick. Fredspriset till Kissinger hör till de mest omdiskuterade.

Det tidiga 1970-talet präglades av en vissavspänning mellan USA ochSovjetunionen. Ett resultat av detta var toppmötet 1972 mellan Nixon ochLeonid Brezjnev, där de två ledarna skrev underABM-avtalet och förhandlade omSALT II-avtalet. EfterWatergateaffären avgick Nixon som president i augusti 1974 och efterträddes avGerald Ford, men Kissinger fortsatte som utrikesminister under den nya presidenten.

Efter att Kissinger slutat som utrikesminister 1977 behöll han en central roll som politisk rådgivare och kommentator.

På initiativ av Michael Wallenberg besökte Dr. Henry A Kissinger Sverige 1 december 1987, som huvudtalare vid ettJUSEK symposium om "Det svenska företagandets internationella beroende" med ca 200 styrelseledamöter och VD:ar från det svenska näringslivet. Bland övriga talare återfanns exempelvis dåvarande riksbankchefenBengt Dennis, samt Electrolux ABs ordförandeHans Werthén och statssekreterarenCarl-Johan Åberg.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Find a Grave,Find A Grave-ID:261951668, läst: 22 februari 2024.[källa från Wikidata]
  2. ^View Author Archive; Get author RSS feed (30 november 2023). ”Former Secretary of State Henry Kissinger dies at 100” (på amerikansk engelska).https://nypost.com/2023/11/29/news/former-secretary-of-state-henry-kissinger-dies-at-100/. Läst 30 november 2023. 
  3. ^https://www.nytimes.com/2023/11/29/us/henry-kissinger-dead.html(engelska)
  4. ^”Henry Kissinger är död. Sveriges Radio, läst 30 november 2023.”.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/usas-tidigare-utrikesminister-henry-kissinger-ar-dod--l1379g. 
  5. ^”Dödsruna i The Guardian, läst 30 november 2023.”.https://www.theguardian.com/global/2023/nov/29/henry-kissinger-obituary. 
  6. ^”Father of Kissinger Is Dead” (på amerikansk engelska). The New York Times. 21 mars 1982.ISSN0362-4331.https://www.nytimes.com/1982/03/21/obituaries/father-of-kissinger-is-dead.html. Läst 30 november 2023. 
  7. ^”Henry Kissinger – Biography”.NobelPrize.org.http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/1973/kissinger-bio.html. Läst 11 maj 2017. (engelska)
  8. ^”Bok av Alexander Etkind: Rysslands krig mot moderniteten”. bok.hstrom.se | Antikvariat & Bokhandel.https://bok.hstrom.se/products/30163247. Läst 12 november 2025. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller omHenry Kissinger(engelska).
Citat



Politiska ämbeten
Företräddes av
William P. Rogers
 USA:s utrikesminister
1973–1977
Efterträddes av
Cyrus Vance
Priser och utmärkelser
Företräddes av
Willy Brandt
 Mottagare avNobels fredspris
medLe Duc Tho

1973
Efterträddes av
Seán MacBride ochEisaku Sato


v  r
USA:s utrikesministrar
USA:s tidiga expansion
(1789–1861)
USA:s utrikesministers flagga
USA:s utrikesministers flagga
Inbördeskrigrekonstruktion
(1861–1914)
Världskrig och depression
(1914–1945)
Kalla kriget
(1945–1989)
USA sedan 1989
v  r
Mottagare av Nobels fredspris
1901–1925
Dunant /Passy (1901) ·Ducommun /Gobat (1902) ·Cremer (1903) ·Institut de droit international (1904) ·Suttner (1905) ·Roosevelt (1906) ·Moneta /Renault (1907) ·Arnoldson /Bajer (1908) ·Beernaert /Estournelles de Constant (1909) ·International Peace Bureau (1910) ·Asser /Fried (1911) ·Root (1912) ·La Fontaine (1913) ·Internationella Rödakorskommittén (1917) ·Wilson (1919) ·Bourgeois (1920) ·Branting /Lange (1921) ·Nansen (1922) ·Chamberlain /Dawes (1925)
1926–1950
Briand /Stresemann (1926) ·Buisson /Quidde (1927) ·Kellogg (1929) ·Söderblom (1930) ·Addams /Butler (1931) ·Angell (1933) ·Henderson (1934) ·Ossietzky (1935) ·Lamas (1936) ·Cecil (1937) ·Nansenbyrån (1938) ·Internationella Rödakorskommittén (1944) ·Hull (1945) ·Balch /Mott (1946) ·Kväkarna (1947) ·Orr (1949) ·Bunche (1950)
1951–1975
Jouhaux (1951) ·Schweitzer (1952) ·Marshall (1953) ·FN:s flyktingkommissariat (1954) ·Pearson (1957) ·Pire (1958) ·Noel-Baker (1959) ·Lutuli (1960) ·Hammarskjöld (1961) ·Pauling (1962) ·Internationella Rödakorskommittén (1963) ·King (1964) ·UNICEF (1965) ·Cassin (1968) ·Internationella arbetsorganisationen (1969) ·Borlaug (1970) ·Brandt (1971) ·Kissinger /Le (1973) ·MacBride /Sato (1974) ·Sacharov (1975)
1976–2000
Williams /Corrigan (1976) ·AI (1977) ·Sadat /Begin (1978) ·Moder Teresa (1979) ·Esquivel (1980) ·FN:s flyktingkommissariat (1981) ·Myrdal /García Robles (1982) ·Wałęsa (1983) ·Tutu (1984) ·Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen (1985) ·Wiesel (1986) ·Arias (1987) ·FN:s fredsbevarande styrkor (1988) ·Dalai lama (1989) ·Gorbatjov (1990) ·Suu Kyi (1991) ·Menchú (1992) ·Mandela /de Klerk (1993) ·Arafat /Peres /Rabin (1994) ·Rotblat /Pugwashrörelsen (1995) ·Belo /Ramos-Horta (1996) ·International Campaign to Ban Landmines /J. Williams (1997) ·Hume /Trimble (1998) ·Läkare utan gränser (1999) ·Kim (2000)
2001–2025
FN /Kofi Annan (2001) ·Carter (2002) ·Ebadi (2003) ·Maathai (2004) ·Internationella atomenergiorganet /ElBaradei (2005) ·Grameen Bank /Yunus (2006) ·Gore /FN:s klimatpanel (2007) ·Ahtisaari (2008) ·Obama (2009) ·Xiaobo (2010) ·Sirleaf /Gbowee /Karman (2011) ·Europeiska unionen (2012) ·Organisationen för förbud mot kemiska vapen (2013) ·Yousafzai /Satyarthi (2014) ·Tunisiens nationella dialogkvartett (2015) ·Santos (2016) ·International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (2017) ·Mukwege /Murad (2018) ·Abiy Ahmed (2019) ·Världslivsmedelsprogrammet (2020) ·Ressa /Muratov (2021) ·Bjaljatski /Memorial /Center for Civil Liberties (2022) ·Mohammadi (2023) ·Nihon Hidankyo (2024) ·Machado (2025)
v  r
Personer utnämnda tillPerson of the Year av tidskriftenTime
1927–1950
1951–1975
Mohammad Mosaddeq (1951) ·Elizabeth II (1952) ·Konrad Adenauer (1953) ·John Foster Dulles (1954) ·Harlow H. Curtice (1955) ·Ungerska frihetskämpar (1956) ·Nikita Chrusjtjov (1957) ·Charles de Gaulle (1958) ·Dwight D. Eisenhower (1959) · Amerikanska vetenskapsmän:George Wells Beadle /Charles Draper /John F. Enders /Donald A. Glaser /Joshua Lederberg /Willard Frank Libby /Linus Pauling /Edward M. Purcell /Isidor Isaac Rabi /Emilio Segrè /William B. Shockley /Edward Teller /Charles H. Townes /James Van Allen /Robert Woodward (1960) ·John F. Kennedy (1961) ·Påve Johannes XXIII (1962) ·Martin Luther King, Jr. (1963) ·Lyndon B. Johnson (1964) ·William Westmoreland (1965) · Generationen av 25-åringar och yngre (1966) ·Lyndon B. Johnson (1967) · De 8 Apolloastronauterna:William Anders /Frank Borman /Jim Lovell (1968) · Medelamerikanerna (1969) ·Willy Brandt (1970) ·Richard Nixon (1971) ·Henry Kissinger /Richard Nixon (1972) ·John Sirica (1973) ·Kung Faisal (1974) · Amerikanska kvinnor:Susan Brownmiller /Kathleen Byerly /Alison Cheek /Jill Conway /Betty Ford /Ella T. Grasso /Carla Hills /Barbara Jordan /Billie Jean King /Susie Sharp /Carol Sutton /Addie Wyatt (1975)
1976–2000
Jimmy Carter (1976) ·Anwar Sadat (1977) ·Deng Xiaoping (1978) ·Ayatollah Khomeini (1979) ·Ronald Reagan (1980) ·Lech Wałęsa (1981) ·Datorn (1982) ·Ronald Reagan /Jurij Andropov (1983) ·Peter Ueberroth (1984) ·Deng Xiaoping (1985) ·Corazon Aquino (1986) ·Michail Gorbatjov (1987) ·Den hotade jorden (1988) ·Michail Gorbatjov (1989) ·George H.W. Bush (1990) ·Ted Turner (1991) ·Bill Clinton (1992) · Fredsskaparna:Yassir Arafat /F.W. de Klerk /Nelson Mandela /Yitzhak Rabin (1993) ·Påve Johannes Paulus II (1994) ·Newt Gingrich (1995) ·David Ho (1996) ·Andrew Grove (1997) ·Bill Clinton /Kenneth Starr (1998) ·Jeff Bezos (1999) ·George W. Bush (2000)
2001–idag
Rudolph Giuliani (2001) · Visselblåsarna:Cynthia Cooper /Coleen Rowley /Sherron Watkins (2002) ·Den amerikanska soldaten (2003) ·George W. Bush (2004) ·Bono /Bill Gates /Melinda Gates (2005) ·Du (2006) ·Vladimir Putin (2007) ·Barack Obama (2008) ·Ben Bernanke (2009) ·Mark Zuckerberg (2010) · Demonstranten (2011) ·Barack Obama (2012) ·Påve Franciskus (2013) · Bekämparna av ebola: Jerry Brown /Kent Brantly / Ella Watson-Stryker / Foday Gollah /Salome Karwah (2014) ·Angela Merkel (2015) ·Donald Trump (2016) ·The Silence Breakers (2017) · Sanningens väktare (2018) ·Greta Thunberg (2019) ·Joe Biden /Kamala Harris (2020) ·Elon Musk (2021) ·Volodymyr Zelenskyj / Ukrainska andan (2022) ·Taylor Swift (2023) ·Donald Trump (2024)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Henry_Kissinger&oldid=58546043
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp