Toulouse-Lautrec föddes i enaristokratisk familj, som son till greve Alphonse de Toulouse-Lautrec. Han var fysiskt svag och bröt båda benen i olyckor 1878–1879 och blev därefterinvalidiserad. Från 1879 till 1882 fick han handledning i målning avRené Princeteau (1843–1914) som hade hästmålningar som specialitet. Toulouse-Lautrec studerade iParis (1882–1885) underLéon Bonnat ochFernand Cormon tillsammans medÉmile Bernard och träffade 1886van Gogh. Henri de Toulouse-Lautrec är begraven påkyrkogården i Verdelais.
I likhet med Degas studerade Toulouse-Lautrec olika sidor av vardagslivet – kapplöpningsbanor, musik- och danssalonger,kabarélokaler med mera –, men föregrepSeurat ochNabisgruppen i sin ytmässiga behandling av formen, vilken får liv av slingrande konturer. Detta intresse för exotiska silhuetter dominerar hans studier frånMoulin Rouge och Cabaret Aristide Bruant från slutet av 1880-talet och början av 1890-talet. Typiska verk ärMoulin Rouge – La Goulue (1891) ochJane Avril (1893) med sina grälla färger, teatrala belysning och kraftiga konturer.
Toulouse-Lautrec var en centralgestalt i de kretsar som han avbildade, och den intimitet som utmärker enmålning somLes deux amies (1894) är karakteristisk. I likhet med Degas arbetade han i många olika tekniker som han dessutom blandade fritt med varandra; hans berömmelse somgrafiker hade etablerats med hans tidigaste affischer ochlitografier (1891–1892). Hans ymniga produktion minskade i takt med att hans hälsa försämrades (cirka 1896), och hans sista målning,Granskningsjuryn (1901), ansedd som ett misslyckande att finna nya vägar förmåleriet, avslöjar hans psykiska och fysiska utmattning.
Toulouse-Lautrecs verk inspireradeSeurat,Rouault,van Gogh med flera, och hans korta karriär är ett viktigt uttryck för denfin de siècle-intensitet och exotism som svepte genom Europa och som också kan studeras i till exempelPicassos tidiga verk. Toulouse-Lautrec är representerad vid bland annatGöteborgs konstmuseum[3].