| Heinz Reinefarth | |
 SS-Gruppenführer Heinz Reinefarth 1944. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 26 december1903 Gnesen,Västpreussen,Preussen,Kejsardömet Tyskland |
| Död | 7 maj1979 (75 år) Westerland,Sylt, Västtyskland |
| I tjänst för | .svg) Nazityskland |
| Försvarsgren |  SSWaffen-SS |
| Tjänstetid | 1933–1945 |
| Grad |  SS-Gruppenführer undGeneralleutnant derPolizei (1 augusti 1944) |
| Befäl | Högre SS- och polischef iWarthe (29 januari 1944 – 30 december 1944) Festung Küstrin (januari - mars 1945) |
| Slag/krig | Slaget om Warszawa |
| Utmärkelser |  Riddarkorset av Järnkorset med eklövSS-Ehrenring (Totenkopfring) |
Heinz Reinefarth, egentligenHeinrich Reinefarth, född den26 december1903 iGnesen i dåvarandePreussen, död den7 maj1979 iWesterland,Sylt, var en tyskSS-Gruppenführer. Han är känd för att ha anfört Kampfgruppe Reinefarth iSlaget om Warszawa. Under efterkrigstiden var hanborgmästare i Westerland samt ledamot avSchleswig-HolsteinsLantdag.
Reinefarth blev medlem iNationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) 1932 och inträdde i SS samma år. Underandra världskriget stred han iPolen 1939 och i Frankrike 1940.
I januari 1944 utnämndes Reinefarth tillHögre SS- och polischef iWarthe. NärWarszawaupproret bröt ut den 1 augusti 1944 fick han order att bilda en styrka som skulle ingå iKorpsgruppe von dem Bach, ledd av SS-ObergruppenführerErich von dem Bach-Zelewski, med uppgift att slå ner polackernas uppror.[1] I augusti 1944massakrerade Reinefarths brigad mellan 40 000 och 50 000 polska civilpersoner iWola-distriktet i västraWarszawa; massakern har fått namnetWolamassakern. Under Reinefarths befäl sköt man urskillningslöst ihjäl krigsfångar, civilpersoner och sjukhuspatienter. Reinefarth dekorerades med eklöv tillRiddarkorset för sina insatser i samband med kväsandet av upproret.
I december 1944 fick Reinefarth i uppgift att försvara stadenKüstrin till sista man. Han vägrade att utföra denna order och dömdes till döden av enmilitärdomstol.Dödsstraffet gick dock inte i verkställighet.
Efter andra världskrigets slut krävde polska myndigheter att Reinefarth skulle utlämnas till Polen och ställas till svars förkrigsförbrytelser begångna mellan 1944 och 1945. De allierade ansåg dock att han skulle kunna utgöra vittne vidNürnbergprocessen. Efter rättegången arresterades han förkrigsförbrytelser, men en domstol i Hamburg släppte honom fri i brist på bevis.
I december 1951 valdes Reinefarth till borgmästare i Westerland, huvudort på ön Sylt i norra Tyskland. År 1958 invaldes han iLantdagen iSchleswig-Holstein.[1] De västtyska myndigheterna vägrade att tillmötesgå Polens upprepade krav på utlämning av Reinefarth.