| Heinrich von Gagern | |
 | |
| Född | 20 augusti1799[1][2][3] Bayreuth |
|---|---|
| Död | 22 maj1880[1][2][3] (80 år) Darmstadt[4] |
| Begravd | Gamla begravningsplatsen |
| Medborgare i | Storhertigdömet Hessen |
| Utbildad vid | Genèves universitet Göttingens universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Jenas universitet  |
| Sysselsättning | Politiker,militär |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt (1848–1849)[5] | |
| Föräldrar | Hans Christoph Ernst von Gagern |
| Släktingar | Friedrich von Gagern (syskon) Maximilian von Gagern (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Hedersmedborgare i Berlin | |
| Redigera Wikidata | |
Heinrich Wilhelm August von Gagern, född20 augusti1799 iBayreuth, död22 maj1880 iDarmstadt, var en tyskfriherre ochpolitiker. Han var son tillHans Christoph Ernst von Gagern och bror tillFriedrich ochMax von Gagern.
von Gagern deltog såsomnassau-weilburgsk officer islaget vid Waterloo (1815), fortsatte efter krigets slut sina studier vid flera universitet, varunder han var en av stiftarna avdie Burschenschaften, och inträdde 1821 i statstjänst iHessen-Darmstadt, men blev 1832, till följd av sina på lantdagen uttaladeliberala åsikter, avskedad från sitt ämbete.
von Gagern invaldes emellertid åter i lantdagen, blev oppositionens erkände ledare och ställdes 6 mars 1848 i spetsen för en liberal ministär. Men snart utbytte han, som spelat en ledande roll i Vorparlamentet, sin hessiska ministerpost mot en plats iFrankfurtparlamentet, till vars president han valdas 19 maj 1848. Det var främst hans verk, att ärkehertigJohan av Österrike (24 juni) blev vald till tysk riksföreståndare, men han sökte likväl få till stånd en tysk förbundsstat med Österrikes uteslutande, underPreussens ledning, och framställde, då han 16 december 1848 sattes i spetsen för riksministären, förslag i denna riktning. Men sedan kungen av Preussen vägrat att ta emot den tyska kejsarkronan, utträdde Gagern - som redan 21 mars nedlagt sitt ämbete, vilket han dock sedan interimistiskt förvaltade till 10 maj - definitivt ur parlamentet (21 maj), misströstande om möjligheten att under radikalismens överhandtagande inom församlingen nå fram till en stadgad riksförfattning.
von Gagern deltog likväl i församlingen iGotha (i juni samma år) och iErfurtparlamentet mars till april 1850, där han arbetade för en "union" av nordtyska och mellantyska stater under Preussens ledning. Efter ett nederlag för de tyska separatisterna i hertigdömenaSchleswig ochHolstein islaget vid Isted (25 juli 1850) begav han sig till Holstein för att deltaga i kampen motDanmark. Då Preussen ej hjälpteÖsterrike under det italienska fälttåget 1859 och sistnämnda land började beträda den konstitutionella utvecklingens bana, ställde Gagern sig öppet på Österrikes och det stortyska partiets sida. Åren 1864-72 var han Hessen-Darmstadts sändebud iWien och levde sedermera, nästan bortglömd, på sitt gods iRhenhessen.
|