Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavík, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats, som senare skulle ge honom hans författarnamn:Laxness iMosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad idagstidningenMorgunblaðið under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut1919.
Sommaren 1922 tillbringade Laxness hos en katolsk familj som bodde påBornholm. I hemmet kom ofta katolska präster på besök. Dessa gjorde ett gott intryck på Laxness, som senare beskrev dem som ”mycket beresta, kamratliga och mångkunniga”. Han umgicks gärna med prästerna och fascinerades av den katolska kyrkan. Senare kom Laxness i kontakt med en framstående katolsk författare, den i Italien bosatte danskenJohannes Jörgensen. Genom Jörgensens förmedling fick Laxness tillfälle att bo en tid i klostret Saint Maurice de Clervaux i Luxemburg i syfte att lära sig mer om den katolska religionen. Den 6 januari 1923 upptogs han i den katolska kyrkan under sin vistelse i klostret.[8]
Religiositeten avspeglades starkt i hans författarskap genomsjälvbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom namnet Kiljan efterirländskaSt Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad. Under åren 1927-1929 vistades han iAmerika och arbetslösheten, de sociala klyftorna samt den ekonomiska krisen gjorde honom istället övertygadsocialist vilket återspeglades i romanernas teman[9][10]. På 1980-talet började emellertid Laxness på nytt intressera sig för den katolska religionen. Han gick ibland i mässan iLandakotskyrkan i Reykjavik och började mot slutet av sitt liv använda sitt katolska dopnamn Kiljan igen, vilket han tidigare hade upphört att göra. Han fick en katolsk begravning.[11]
I maj 1927 reste Laxness tillKanada. Under tiden där uppehöll han sig huvudsakligen iWinnipeg ochGimli; båda orter med många isländska emigranter. Han publicerade sig i isländskspråkiga tidningar som gavs ut i USA och Kanada, samt höll föredrag och uppläsningar.[12]
I slutet av oktober 1927 reste Laxness vidare tillLos Angeles. Hans ambition var att tjäna stora pengar som manusförfattare iHollywood. Väl på plats i Los Angeles försökte Laxness knyta kontakter inom filmindustrin. Han blev bekant med västernskådespelaren Bill Cody och hade kontakter medVictor Sjöström. Skådespelaren Bjarni Björnsson, också han islänning, blev en god vän.[13]
Två filmmanus som Laxness arbetade på under tiden i Hollywood finns bevarade. Det ena bär titeln ”Kari Karan”. Det är en ganska melodramatisk historia om en fattig poet som inleder ett förhållande med en kvinna från överklassen och då överger sin trogna hund. Det andra manuset heter ”Salka Valka” och handlar om en kvinna från ett fiskeläge på Island som blir förman på en fiskebåt. Manuset innehåller uppslaget till den berättelse som senare skulle bli romanen Salka Valka. FilmjättenMetro Goldwyn Mayer visade intresse för manuset och övervägde, enligt Laxness, att geGreta Garbo huvudrollen som Salka Valka. Det hela rann emellertid ut i sanden. Inget av de manus som Laxness skrev under sin tid i Hollywood blev film.[14]
Laxness var gift två gånger: först med Inga Einarsdóttir och därefter med Auður Sveinsdóttir. Med Inga hade han sonen Einar och med Auður döttrarna Sigríður och Guðný.[15] Han hade också ett utomäktenskapligt barn, dottern Maria, med Málfríður Jónsdóttir. Laxness träffade Málfríður Jónsdóttir 1922 när han bodde hos stenhuggaren Julius Schou och dennes isländska hustru Sigridur iRönne påBornholm. Málfríður Jónsdóttir var familjen Schous hembiträde.[16]
Laxness har i mycket hög grad dominerat den isländska1900-talslitteraturen. Han stod själv för många litterära utvecklingssteg, men även de strömningar som skapats i direkt opposition mot Laxness har haft stor betydelse för den moderna isländska litteraturen. Laxness räknas som Islands ledande författare och en av världens främsta berättare överlag[10].
Laxness litterära stil, hans ämnesval och tonfall är mycket varierande. Han skrev vackra lyriska skildringar men också burleskt, experimentellt och absurt komiskt. Laxness var också bred i genrevalet, han skrevessäer, artiklar, romaner, noveller och teaterpjäser.[10]
Enligt uppgifter i bland annat svensk press var Halldór Laxness påtänkt för nobelpriset i litteratur redan 1954. De kandidater som då övervägdes av Svenska Akademien var framförallt Laxness ochErnest Hemingway. Diskussionerna ska ha varit intensiva. Utgången blev att Hemingway fick priset. I Laxness familj berättas att Hemingway efter att ha tilldelats priset skickade ett telegram till Laxness med texten: "Don't worry, you'll get it next time."[17]
Året därpå, 1955, fick Laxness nobelpriset.Svenska Akademiens motivering var följande:
"För hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten"
Motiveringen vittnar för övrigt om omvärldens konsensus angående modern isländsk litteratur, där den anses vara alltjämt under stort inflytande av den gamla traditionen avisländska sagor, ett påstående som inte är ogrundat men som knappast omspänner hela det moderna, isländska, litterära fältet – ej heller hela Halldór Laxness produktion.
"Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]
Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vidnobelfesten1955)
Salka Valka : roman / till svenska av Knut Stubbendorff [troligen från danska]. Stockholm. 1936.Libris2766395 ; Salka Valka / [översättning av Ingegerd Nyberg-Baldursson efter originalets 2:a uppl.]. Stockholm: Rabén & Sjögren/Tidningen Vi. 1953.Libris2766396
Atomstationen : roman. Stockholm: Rabén & Sjögren; Tidn. Vi. 1952.Libris1455337; Land till salu : roman ([Ny utg.]). Stockholm: Vingförl. 1955.Libris1455341
Rannveig och Peter Hallberg
Gerpla
1952
Gerpla : en kämpasaga. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1954.Libris12763
Ingegerd Nyberg-Fries
Brekkukotsannáll
1957
Tidens gång i backstugan. Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi. 1957.Libris1700657
Ingegerd Fries
Paradísarheimt
1960
Det återvunna paradiset. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1960.Libris12761
Peter Hallberg
Kristnihald undir jökli
1968
Själavård vid Jökeln : roman. Stockholm: Norstedt. 1970.Libris8079503
Ingegerd Nyberg-Fries, Peter Hallberg,Leif Sjöberg
Förvillelse i Västfjordarna och andra berättelser. Moderna författare i signerad begränsad upplaga, 99-0879409-4 ; 10. Helsinki: Eurographica. 1985.Libris8035053.ISBN 951-95915-8-3
Flera av Laxness romaner har filmatiserats på Island.Salka Valka blev film i en isländsk/svensk samproduktion år1954, i regi avArne Mattsson och medGunnel Broström i titelrollen.
Árni Sigurjónsson (1984). Den politiske Laxness : den ideologiska och estetiska bakgrunden till Salka Valka och Fria män. Stockholm: Minab/Gotab.Libris7608400.ISBN 917146333X
