| Hagström | |
Hagströms logo. | |
| Huvudkontor | Stockholm |
|---|---|
| Nyckelpersoner | Albin Hagström,Karl-Erik Hagström |
| Bransch | Musikinstrument |
| Produkter | Dragspel Elgitarrer Elbasar Aukustiska gittarer Mandoliner Banjos Mixerbord Högtalare Förstärkare |
| Historik | |
| Grundat | 1925 |
| Grundare | Albin Hagström |
| Upplöst | 1983 |
| Övrigt | |
| Webbplats | Hagstromguitars.com |
| Redigera Wikidata | |


Hagström är ettvarumärke förmusikinstrument somelgitarrer,elbasar ochdragspel samtPA-utrustning som tillverkades avAB Albin Hagström. Under perioden1925–1983 byggdes över 700 000 dragspel och 125 000 solida och halvakustiskaelgitarrer, samt 30 500förstärkare,högtalare,mixerbord ochekomaskiner. Förutom i Älvdalen hade man i Sverige även tillverkning iOrsa,Falun ochSolna, samt i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, England och USA[1].
Försäljningen av företagets produkter ombesörjdes i Norden av en egendetaljhandelskedja,Hagström Musik, och internationellt av ett världsomspännande nät av grossister och återförsäljare.
Varumärket licensieras sedan2006 av detsvenska företagetTricor AB[2] som tillverkar elgitarrer och elbasar, både baserade på de ursprungliga modellerna samt helt nyutvecklade. Tillverkningen sker nu iAsien och sedan 2020 återigen även iSverige.
Albin Hagström började1921 med att importeratyska ochitalienska dragspel, men redan1925, samma år somFirma Albin Hagström startades, började han samarbeta med italienska dragspelstillverkare för att utveckla ett dragspel speciellt framtaget för den svenska marknaden. De italienska Paolini-spelen man importerade väckte Albins Hagströms intresse förpärlemorimitationer, färgsprakandecelluloidpaneler och nyskapande formgivning. Detta skulle få ett stort inflytande över designutvecklingen hos företagets dragspel, gitarrer och elbasar.

Idén slog väl ut och efterfrågan på Hagströmspelen ökade lavinartat. Albin Hagström kunde inleda uppbyggnaden av en detaljhandelskedja i Sverige och1928 invigdesNorway A/S A Hagström iOslo. Det tillverkades även akustiska gitarrer i egen fabrik utanför Oslo mellan 1940- och 1960-talen. IKöpenhamn etableradesA/S A Hagström1933 ochFinland följde efter1938 med O/YHagström AB iHelsingfors. Hagströms första svenska butik öppnades1931, då man tog över en affär frånCalle Jularbo. Med tiden skulle det dock komma att anses vara bättre att denna butik övergick i egen regi och1934 övergick Stockholmsbutiken till att drivas som ett självständigt dotterbolag.[3]
Stigande efterfrågan iNorden gjorde att Albin Hagström1932 påbörjade egentillverkning av dragspel i och med öppnandet av fabriken i Älvdalen och de 45 första spelen, av modellenExcellent, tillverkades. Samma år omvandlades firman tillaktiebolag och namnet ändrades tillAB Albin Hagström.
1936 kom de tvåitalienska dragspelsbyggarna Virgilio Verri och Orlando Gratti till fabriken i Älvdalen. Under deras ledning effektiviserades och moderniserades produktionen. De stannade på hemvägen till iStockholm och startade där uppAccordiafabriken. När denna kommit i gång erbjöd man Hagström att köpa den.1938 övertog AB Albin Hagström dragspelsfabriken Accordia iStockholm. Efter Hagströms övertagande expanderade Accordia snabbt, med nyanställningar och flytt till rymligare lokaler som följd. Några år senare införlivades hela Accordiarörelsen i AB Albin Hagström.[3]
1939 etablerade man sig i USA medHagstrom Music Company Inc. iRockefeller Center iNew York[4]. Ungefär samtidigt startadesAlbin Hagstrom Inc. iJamestown. Planerna på USA-etableringen hade funnits länge men våren1940 avbröts satsningen på grund avandra världskriget. De som skulle sköta verksamheten förskingrade alla tillgångar[3]. När kriget var över skickadesSven Hillring i augusti1946 över Atlanten för att återuppta verksamheten. En ny fabrik i Jamestown tillverkade dragspel fram till hösten1949, då verksamheten upphörde efter svårigheter orsakade av lagstiftning rörande import och export.[5]

Under1940- och1950-talen öppnades allt fler butiker i Sverige och övriga Norden, samtidigt som man expanderade på övriga marknader. När affärerna gick som bäst hade Hagström 48 egna butiker i de nordiska länderna. Utöver företagets eget sortiment innehade man också importagenturer för gitarrer från flera utländska tillverkare.1952 nåddes produktionstoppen med 15 000 tillverkade dragspel.
Spelen såldes under femtiotalet meditalienskt klingande modellnamn somRosita,Castello,Consul ochConstella.
Under denna period startades i anslutning till Hagströmsbutikerna även en rad dragspelsskolor. Man räknar med att fler än 70 000 personer lärde sig spela dragspel på en Hagströmkurs. I anslutning till affärskedjanHagström Musik startades en musikskola, som blev förebild för denkommunala musikskolan[4][6]. Hagström var under denna period dominerande på marknaden och varumärket blev med tiden allt starkare. För att kunna tillgodose efterfrågan etablerades tillverkning på flera platser runt om i Norden.
Grundaren Albin Hagström avled1952, 47 år gammal.Erik Wisén tog över somVD och med honom trädde företaget in i en ny tidsålder.

I och medrockmusikens intåg i Sverige under 1950-talet började kundernas intresse för dragspelen att svalna. På Hagströms viktigaste exportmarknad,USA, kunde man inte längre sälja instrumenten. I Hagströms sortiment fanns sedan länge ävenakustiska gitarrer, både av egen produktion i Älvdalen och från fabriken iOslo. Gitarrer tillverkade av andra företag (till exempelBjärton) såldes också under eget namn, och dessutom importeradeselgitarrer som till exempelGibson. Steget att ställa om dragspelsproduktionen för att i stället börja tillverka elgitarrer var därför inte långt.
Den första Hagström-elgitarren, som lanserades1958 under namnetHagström DeLuxe, var tydligt inspirerad avGibson Les Paul, men med en helt egen formgivning i detaljerna. Den mest uppenbara skillnaden var Hagströmgitarrernas färgsprakande celluloidbeklädning, som funnits på dragspelen, något som med tiden gav Hagströms gitarrer epitetetThe Glitter Guitars (glittergitarrerna). Mindre uppenbara egenheter var engreppbräda i hårdnylon ochplexiglas - en så kalladSpeed-O-Matic greppbräda; en patenterad, H-formaddragstång och en likaledes patenterad modulärpickup konstruktion. En del av formgivningen sköttes avArne Hårdén.
DeLuxe blev en marknadsframgång för företaget och följdes1959 avHagström Standard (även kalladSweetone) och1961 avelbasvarianter av DeLuxe och Standard. Närpopmusiken gjorde sitt intåg i Sverige på1960-talet tillverkade Hagström omkring 7 000 gitarrer per år. Ungefär 90 procent av dessa exporterades tilleuropeiska länder somEngland,Frankrike,Italien ochTyskland men ävenMexiko ochArgentina var viktiga marknader. I USA sköttes försäljningen av agenten Unicord, som under många år köpte in stora delar av produktionen.

1962 lanserades modellenKent med en merFenderStratocaster-inspirerad design och1963 introduceradesHagström Corvette ochHagström Impala, två modeller med en helt egen design.
Parallellt med gitarrtillverkningen utvecklade manförstärkare,högtalare,mixerbord ochekomaskiner, som snabbt gjorde entré i musikvärlden. Med den tidens färgmode tilltalade produkterna den uppväxande tonårsgenerationen under 1950- och1960-talen. Flera av dåtidens stora stjärnor använde Hagström vidkonserter ochTV-framträdanden. NärElvis Presley klev upp på scenen med en rödHagström Viking II kring halsen i sin TV-sändaElvis Presley Comeback Television Special1968, var Hagström redan ett välkänt och respekterat varumärke. Några år senare,1974, levererade företaget all ljudutrustning tillAbba:s första världsturné.
1958 återvände Albin Hagströms son,Karl-Erik Hagström, till Sverige efter några månader iUSA där han arbetat med att etablera Hagström som varumärke på den amerikanska marknaden. Hans kontakter där banade väg för företagets erövrande av agenturer för märken somFender,KORG ochPearl i Sverige.1966 övertog han ledningen av AB Albin Hagström efter Erik Wisén. Man experimenterade med åtskilliga olika material och lackeringar på instrumenten, och var snabb att anamma utvecklingen inomelektroniken i företagets produkter.
Över tiden försvann flera av Hagströmgitarrernas särdrag. Den glittriga lacken och plastklädda kroppen försvann mot slutet av sextiotalet liksom de modulärapickuperna, men den H-formade dragstång som tillät Hagström att producera gitarrvärldens kanske tunnaste halsar blev kvar.
Trots det vikande intresset och framgången med gitarrer fortsatte man parallellt att utveckla nya dragspel så länge det var möjligt, men1968 lanserade man sitt sista dragspel,Super Cromatic, som producerades till1971, då dragspelstillverkningen upphörde.Super Cromatic anses i dag vara ett av de bästa dragspel som någonsin tillverkats.

1968 presenterades en världsnyhet: den första serieproducerade åttasträngade elbasen,Hagström 8. Med den amerikanska gitarrbyggarenJimmy D'Aquisto som designer lanseradeHagström1969 den halvakustiskajazzgitarrenJimmy på marknaden.1970 introduceradesHagström Swede ochSwede Bass, bägge inspirerade avGibson Les Paul.1976 utvecklade man i samarbete medAmpeg en klon mellan en gitarr och ensynthesizer,Hagström Patch 2000. När ensträng kom i beröring med banden på greppbrädan, skapades en signal, som vidarebefordrades till förstärkaren. Gitarren var inte mogen för en kommersiell succé, men den gav Hagström stor internationell publicitet för sin innovativa konstruktion.
Under1970-talet utvecklade man också ljudanläggningar för konsertbruk. Kända från denna period är bland annatPA-systemenSuper Professional Line ochPA-2000 med 8-kanals stereomixer och stereoeko. Abba:s användning av företagets ljudanläggningar på världsturnén1974 gav varumärket en exponering utan motstycke.
I och medHagström Super Swede1977 presenterade man sittflaggskepp. Den var en vidareutveckling avSwede från1970. Med denna gitarr hade man utvecklat instrumentet till dess fullkomlighet. Åren1980–1983 var den Hagströms sista serieproducerade gitarr.Super Swede hette från börjanSwede Deluxe, men efter att ha testats av tidningenInternational Musician and Recording i november 1978, där skribenten var så imponerad av gitarren att han helt enkelt kallade denSuper Swede, ändrade Hagström namnet.[7]
Pressad av konkurrenterna frånAsien, som för en billig penning masstillverkade musikinstrument, och snabbt fann sig på den europeiska marknaden, tvingades Hagström slå igen portarna1983. På initiativ av den kanadensiska distributörenErikson Music utvecklades en prototyp,Hagström Ultra Swede mfl, som på försöksbasis tillverkades iJapan, men på grund av kvalitetsproblem avbröts produktionen snart.
Ett stycke svenskindustrihistoria gick därmed i graven, men gitarrmärket lever vidare i regi avTRICOR AB som licensierat varumärket och nu vidareutvecklar och tillverkar flera av modellerna.



Hagströms modellflora fram till 1983 är erkänt komplicerad och förvirrande. Gitarrerna såldes under olika namn på olika marknader, de var enkelt omkonfigurerbara vilket till exempel gjorde att man i USA under en period saluförde hela femtio olika men snarlika modeller. Man hade också en relativt organisk produktutveckling där förändringar gjordes på existerande modeller som sedan plötsligt fick byta namn och samma gitarr kunde samtidigt säljas under det gamla och det nya namnet. Att göra en strikt kronologisk översikt är därför omöjligt, och nedanstående lista får ses mer som ett försök att markera de mest karakteristiska modellerna.
| Elgitarrer | |||
| Namn | Produktionsår | Typ | Kommentar |
|---|---|---|---|
| DeLuxe | 1958-62 | semi-solid/solid | Såldes i USA under namnetGoya |
| Standard | 1959–1969 | semi-solid/solid | Kallas iblandSweetone |
| DeLuxe A | 1962 | semi- solid | Fick smeknamnetBatman på grund av sin speciella huvudform |
| Kent' | 1962–cirka 1969 | semi-solid/solid | Dessa modeller överlappar i viss utsträckning varandra. Gitarrerna såldes under alternativa namn på andra marknader:Futurama,F ochGuild Cromwell. Hagström 12 var entolvsträngad variant av Hagström II. |
| Hagström I, II och III | 1965–1971 | solid | |
| Hagström 12 | 1966–1967 | solid | |
| Impala | 1963–1967 | solid | |
| Corvette | 1963–1967 | solid | Såldes i USA somCondor |
| Automatic | 1963–1965 | solid | Korsning av Impala och Corvette föreslagen av Ben Davis, ägare av distributörenSelmer i London. Gitarren producerades exklusivt för Selmer |
| Viking | 1965–1979 | halvakustisk | Viking,Viking 1,Viking II,Viking DeLuxe ochViking I N |
| Jimmy | 1969–1979 | halvakustisk | Designad avJimmy D'Aquisto |
| Swede | 1970–1982 | solid | |
| Swede Patch | 1976–1979 | solid | Klon mellan synthesizer och gitarr |
| Super Swede | 1977–1983 | solid | |
| Scandi | 1976–1980 | solid | Utveckling av Hagström III |
| Partner | 1979 | solid | I stort sett en Hagström II |
| Ultra Swede | 1983 | solid | Endast prototypmodeller |
Hagströms elbasar baseras på gitarrmodellerna och har i stort sett samma data som motsvarande gitarrmodell.
| Elbasar | |||
| Namn | Produktionsår | Kommentar | |
|---|---|---|---|
| Hagström DeLuxe | 1961 | Hagströms första bas.Speed-O-Maticgreppbräda | |
| Hagström | 1961 | Speed-O-Maticgreppbräda | |
| PB-24-BG | 1962–1964 | Baserad på GitarrenKent. Såldes i USA somHagström FB. 2545[8] exemplar producerades. | |
| Kent IB | 1964–1966 | Nytt namn på PB-24-BG. 2425 tillverkades | |
| Hagström IB | 1965–1966 | Nytt namn på Kent IB, och ny huvudform. 3314 tillverkades | |
| Coronado I | 1963–1965 | 4 strängad bas baserad påImpala gitarren.Speed-O-Maticgreppbräda | |
| Coronado II | 1963–1965 | 6 strängad variant avCoronado I.Speed-O-Maticgreppbräda | |
| Coronado IV och VI | 1965–1970 | Nya namn påCoronado I ochCoronado II | |
| Concorde och Concorde DeLuxe | 1965–1971 | Halvakustisk bas baserad påViking. | |
| Hagström II B | 1965–1970 | Såldes i USA under namnetF-400 | |
| Hagström 8 | 1967–1969 | Världens första åttasträngade bas. 2199 producerades | |
| Hagström II BN | 1969–1976 | Baserad på gitarrmodellenHII. | |
| Hagström Jazz Bass | 1973–1977 | Baserad på gitarrmodellenScandi | |
| Hagström Scanbass | 1977–1978 | Jazz Bass under nytt namn. | |
| Hagström Swede bass | 1971–1976 | Baserad på gitarrmodellenSwede. | |
| Super Swede Bass | 1980–1983 | Detta var den sista bas man byggde. Anses vara den bästa bas Hagström tillverkat. 356[9] exemplar producerades. | |
1984 hade företaget återgått till den verksamhet man bedrev när företaget startades 60 år tidigare. Man importerade nu dragspel från Tyskland och Italien. Butikskedjorna såldes, och om de anställda önskade ta över verksamheten fick de göra det. Före detta anställda i Älvdalen grundade två företag. AB Albin Hagström startade Musitech och sålde bolaget till Rolf Lindhamn.Musitech innehade Sverigeagenturen för de välkända gitarrmärkenaAria ochGuild.Amtech startades av Per-Åke Olsson, tidigareelektronik-konstruktör hos Hagström, som bland annat konstruerade utrustning som användes1974 förAbbas första världsturné och apparatur som PA-2000 och Bengt Eriksson, tillverkar PA-anläggningar och säljer ljusanläggningar för diskotek samtdatorprodukter. Per-Åke Olsson var delaktig i konstruktionen av AB Albin Hagströms sista stora internationella succé, gitarrenHagström Super Swede[3], som fortfarande tillverkas och säljs under samma namn av Tricor AB.
AB Albin Hagström är fortfarande verksamt, men fungerar nu som förvaltningsbolag för företagets fastigheter i Sverige, Norge och Danmark[1].
Sedan2006 finns nytillverkade Hagströmgitarrer på marknaden[10][11]. Varumärket licensieras sedan2003 av detSvenska företagetTricor AB[12]. Elgitarrer och elbasar baserade på de ursprungliga modellerna tillverkas i Asien och distribueras internationellt av Tricor AB[13]. Den första serien baserades på de klassiska Hagströmmodellerna Swede och Viking. Förutom elgitarrer och elbasar baserade på de ursprungliga modellerna tillverkas även akustiska gitarrer som inte har samma koppling till Hagströms tidigare verksamhet under namnet Hagström[14]. Gitarrerna har även i sin nya form kvar många av de unika detaljer som utmärkte de ursprungliga modellerna, och det mesta av gitarrens detaljer är producerade specifikt för hagströmgitarrerna. Den patenterade h-dragstången finns kvar,pickuperna är egentillverkade och utvecklade utgående från originalpickuperna,stall och vibrato är oftast av egen tillverkning osv[15].
Förutom Hagström ingår ett tjugotal andra varumärken i Hagströms portfölj.
| Elgitarrer | |||
| Namn | Produktionsår | Typ | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Swede | |||
| Swede | 2006– | solid | |
| Swede Tremar | 2006– | solid | Med svajarm |
| Select Ultra Swede | 2006– | solid | "lyxmodell" |
| Super Swede | |||
| Super Swede | 2006– | solid | |
| Super Swede Tremar | 2006– | solid | Med svajarm |
| Select Super Swede | 2006– | solid | "lyxmodell" |
| DeLuxe | |||
| DeLuxe | 2006– | solid | |
| DeLuxe F | 2006– | semi-solid | Resonanslåda på bassidan |
| UltraLuxe | |||
| Ultra Swede | 2006– | solid | |
| UltraLux XL-5 | 2006– | solid | |
| Viking II | 2006– | hollowbody | |
| Viking IIP | 2006– | hollowbody | |
| F (Tidigare "Hagström II" och "Hagström III") | |||
| F-20, F-200 | 2006– | solid | |
| F-200P | 2006– | solid | Med svajarm |
| F-300, F-301 | 2006– | solid | F-301 med svajarm |
| Viking | |||
| Viking | 2006– | Halvakustisk | |
| Viking DeLuxe | 2006– | Halvakustisk | |
| Viking DeLuxe Tremar | 2006– | Halvakustisk | Med svajarm |
| Jazz | |||
| HL-550 | 2006– | Halvakustisk | |
| HJ-500, HJ-500 Tremar | 2006– | Halvakustisk | |
| HJ-600 | 2006– | Halvakustisk | |
| HJ-800 | 2006– | Halvakustisk | |
I februari 2017 auktionerades en blåHagström Standard 80, tillverkad 1960, ut påeBay. Priset för gitarren, som ägts avNirvanas frontmanKurt Cobain, landade på 80 000US-dollar (cirka 725 000 kr).[16]
I början av1990-talet såldes en Hagströmgitarr i USA för en summa överstigande 50 000US-dollar. Denna gitarr antas vara den rödaHagström Viking II somElvis Presley använde vid sin TV-sändaElvis Presley Comeback Television Special1968[17]. Gitarrensproveniens har ifrågasatts[16].
I mitten av maj2007 såldes en Hagströmgitarr till en svensk gitarrsamlare för 60 100 kronor. Gitarren, enHagström Super Swede från 1981, är lackerad i ett unikt blå-gult rutmönster, färdigställdes samtidigt som företaget tillverkade en gitarr förFrank Zappas räkning.
Denna artikel är delvis baserad på en översättning avmotsvarande artikel i danska Wikipedia. Övriga källor anges som noter.