Hackare (engelska och alternativt:hacker) beskriver en person inomdatorvärlden med flera betydelser. Vanligen syftar den på en hängiven och tekniskt vetgirig datorentusiast. Termen skiljer sig då fråncrackare, som arbetar med att ta sig förbi datorrelateradesäkerhetssystem[källa behövs]. Ordet är ursprungligenstudentjargong men har med datorteknikens spridning fått vidare användning.
Begreppet hackare eller hacker har använts i tre olika betydelser. Dessa är:[1]
- hängiven och duktig datortekniker
- person som utnyttjar sina kunskaper för att bryta sig in i datorsystem
- programmerare vars verksamhet är oprofessionell och osystematisk
Ordethacker började under 1960-talet användas vidMassachusetts Institute of Technology (MIT),[1] för att beskriva personer som förstod sig påuniversitetets allt mer komplexamodelljärnväg. Att göra en liten ändring i denna kallades för ett hack.
I denna tidiga hackerkultur var programmeraren även en visionär. Hen såg datortekniken som verktyg i ettuppror motden rådande makten, ett verktyg med stor potential för attförändra samhället. För en hackare var datorn centrum i tillvaron[1]
Hacktivister är hackare som, enligt dem själva, jobbar för en god sak och hackar sig in på och förstör webbsidor och system som de tycker är fel.
Numera beskriver termen främst personer som excellerar iprogrammering och som vetgirigt tar till sigprogram- ochhårdvara. En hackare använder sina kunskaper till att skaffa ny, icke tillgänglig information om ett system. Genom att analysera eller manipulera systemet försöker hackaren förstå och få kunskap om hur det beter sig. Hackning innefattar metoder somreverse engineering,disassemblering ochdekompilering. En hackares verktyg består bland annat av en och endisassemblator, men ofta krävs det att hackaren skriver egna verktyg för att underlätta ett hack.
Från ordet hackare kommer verbethacka, vilket ofta används i betydelsenprogrammera eller lösa problem.
En tredje betydelse finns av ordet. Den syftar på en person som inte är särskilt kompetent eller systematisk i sin roll som programmerare.
De senaste årtiondenas tekniska utveckling och datorisering av samhället har fått stora bidrag från personerna inom hackerkulturen. Bland annat skeddepersondatorrevolutionen (exempel:Apple) i slutet av 1970-talet som en direkt följd av denna kultur.[1]
I hackerkulturen ingår även en filosofi om att programvara inte ska vara enskild egendom.[1] Tanken om den fria tillgången och gemensamma utvecklandet av tekniken har senare utvecklats vidare av aktiva inomfri programvara.
I Internetåldern har många samarbetsprojekt utvecklats där olika sorts information spritts utan krav på enskilt ägandeskap. Ibland står dessa projekt i strid med allmänna lagar (exempel: olagligfildelning), ibland utvecklas de via nya licenskoncept (exempel:Wikipedia och andraCreative Commons-relaterade projekt). Från engelskan har avledda begrepp somhackathon (sammankomst av hackare) och editathon (jämförskrivstuga) spritts vidare.
Filosofin om allas fria tillgång till tekniken har för vissa hackare motiverat inbrytningen förbi säkerhetskontrollerna i de olika datorsystemen. Dessutom gav de lyckade dataintrången bevis på systemens sårbarhet, vilket kunde bidra till att föra kunskapsutvecklingen framåt. I denna betydelse har densystemknäckande hackaren fått stor uppmärksamhet, ofta i betydelsen "databrottsling".[1]
En systemknäckande hackare benämns dock med ett tydligare ordknäckare ellercrackare (engelska: cracker).[2] En sådan arbetar med att ta sig förbi olika former avsäkerhetsspärrar idatorsystem. Det kan handla om att ta sig in i ettdatornätverk eller brytakopieringsskydd. En knäckare verksamhet kan vara både laglig och olaglig. En laglig knäckare kan till exempel arbeta med att granska ett säkerhetssystem i syfte att hitta brister åt en uppdragsgivare.
Vissa knäckare är dock även hackare. Ett exempel på exponering av hackare med betoning på knäckare ärscience fiction-filmenWar Games (1983).
Hackarens ochingenjörens roll har flera beröringspunkter och överlappar delvis varandra, men de har också flera skillnader. Båda skaffar sig djuplodande kunskaper inom teknik och söker kreativa och innovativa användningsområden för tekniken. En viktig skillnad är att ingenjörens problemlösning görs inom ramen för ettyrke och enanställning, medan hackning är enhobbyverksamhet[källa behövs]. Skillnader finns också i identiteten; ingenjören studerar naturens och matematikens lagar för att kunna konstruera nya system. Hackaren, däremot, utforskar nyfiket befintliga system och kan använda dessa på nya sätt[källa behövs]. Tänk dig telefonnätet som exempel: Ingenjörens problem är hur samtal ska kunna kopplas mellan olika abonnenter. Hackaren funderar då på vad telefonsystemet kan göra förutom att koppla samtal med abonnenter.[källa behövs]
Hackarens motivation är alltså i grunden en nyfikenhet över befintliga systems oanade möjligheter, medan ingenjören drivs av behovet av nya system.[källa behövs] Det betyder inte att verktygen behöver skilja sig åt; båda använder sig av discipliner som matematik, logik, elektronik och mjukvaruutveckling.
Wikimedia Commons har media som rörHackare.
