HD 175740 | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Lyran |
Rektascension | 18t 54m 52,17758s[1] |
Deklination | +41° 36′ 09,7934″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,46 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K0 III[3] |
B–V | 1,034 ± 0,004[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -9,52 ± 0,13[4]km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -2,059[1] mas/år Dek.: -2,234[1] mas/år |
Parallax () | 12,2448 ± 0,0874[1] |
Avstånd | 266 ± 2lå (81,7 ± 0,6 pc) |
Absolut magnitud () | 0,89[2] |
Detaljer | |
Massa | 1,39 ± 0,1[5] eller 2,795[4] M☉ |
Radie | 10,17+0,35-0,73[1] R☉ |
Luminositet | 49,90 ± 0,45[1] L☉ |
Temperatur | 4 811+181-81[1] K |
Metallicitet | -0,01 ± 0,06 (Fe/H)[2] dex |
Vinkelhastighet | 4,0[6] km/s |
Ålder | 4,78[5] miljarder år |
Andra beteckningar | |
HD 175740, AG+41 1639, AKARI-IRC-V1, J1854521+413610, BD+41 3177, CCDM J18549+4136A, GSC 03127-02260, HIC 92831, HIP 92831, HR 7146, IRAS 18532+4132, IRC +40333, 2MASS J18545217+4136098, PPM 57629, SAO 47909, TD1 23531, TYC 3127-2260-1, WDS J18549+4136A, Gaia DR2 2104485016711846656[7][8] |
HD 175740 är en ensam stjärna[9] belägen i den mellersta delen avstjärnbildenLyran.[2] Den har enskenbar magnitud av ca 5,46[2] och är svagt synlig för blotta ögat därljusföroreningar ej förekommer. Baserat påparallax enligtGaia Data Release 2 på ca 12,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 266ljusår (ca 82parsek) frånsolen. Den rör sig närmare solen med enheliocentriskradialhastighet på ca -10 km/s[2] och beräknas ligga så nära jorden som 31,7 ljusår om ca 8 miljoner år.[4]
HD 175740 är en orange till guljättestjärna avspektralklass K0 III,[3] som har förbrukat förrådet avväte i dess kärna och utvecklats bort frånhuvudserien. Den har en massa som är ca 1,4[5]solmassor (Bailer-Jones et al. (2018) ger dock en högre uppskattning på 2,8[4] gånger solens massa), en radie som är ca 10[1]solradier och har ca 50 gånger solens utstrålning av energi[1] från dessfotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 800 K.[1] Stjärnans elementära sammansättning har gjort den till den första kända jätten som kan vara ett solsyskon, vilket betyder att den kan ha bildats i sammastjärnhop som solen.[10]
HD 175740 har en visuell följeslagare av magnitud 12,6, med envinkelseparation av 8,4bågsekunder vid en positionsvinkel på 300°, år 2013. En annan följeslagare av magnitud 11,5 ligger separerad med 24,1 bågsekunder vid en positionsvinkel av 39°, år 2014. Båda upptäcktes av den amerikanske astronomenG.W. Hough 1887.[11]