Höghjuling är en tidig typ avcykel, därpedalerna sitter direkt på framhjulsaxeln utanutväxling. Utvecklingen av cyklar med stora hjul började i slutet av 1860-talet och fransmannen Eugène Meyer tog 1869 patent på en höghjuling medmetallekrar.[1][2]
Det främre hjulet har en diameter på uppemot 1,5 meter, medan det bakre stödhjulet är mycket mindre. På engelska kallades de därförpenny-farthing efter de brittiska myntenpenny ochfarthing, vilka är mycket olika i storlek. Höghjulingen var tämligen farlig, eftersom balanseringen på den var en svår konst och den vid stöt mot sten eller annat hinder lätt kunde välta framåt. På norska kallades den därför bland annatveltepetter.
År 1885 uppfannJohn Kemp Starleysäkerhetscykeln med två jämnstora hjul och kedjedrift på bakhjulet, vilken konkurrerade ut höghjulingen.
Företaget Standard Highwheels iTomelilla tog upp nytillverkning av höghjulingar 2013.[3]
