Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Gustav Hertz

Från Wikipedia
Gustav HertzNobelpristagare i fysik 1925
Gustav Hertz, 1915.
FöddGustav Ludwig Hertz
22 juli1887[1][2][3]
Hamburg[4]
Död30 oktober1975[1][2][3] (88 år)
Östberlin[5],Östtyskland
BegravdFriedhof Ohlsdorf[6][7]
kartor
Medborgare iÖsttyskland,Sovjetunionen ochTyska riket
Utbildad vidFriedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin,[8]
Münchens universitet,[8]
Göttingens universitet,[8]
Humboldt-Universität zu Berlin[9]
Gelehrtenschule des Johanneums
SysselsättningFysiker,universitetslärare
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin (1913–1920)[8]
Philips (1920–1925)[8]
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg (1925–1928)[8]
Technische Universität Berlin (1928–1935)[8]
Siemens AG (1935–1945)[8]
Sukhumiinstitutet för fysik och teknologi (1945–1954)[10]
Leipzigs universitet (1954–1961)[8]
Noterbara verkFranck-Hertz försök
MakaEllen Dihlmann
BarnHellmuth Hertz(f. 1920)
SläktingarHeinrich Hertz
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1925)[11][12]
Max Planck-medaljen (1951)
Statliga Stalinpriset (1951)
Framstående vetenskapsman av folket (1959)
Helmholtz-medaljen (1959)
DDR:s nationalpris
Fäderneslandets förtjänstorden i guld
Arbetets Röda Fanas orden
Statliga Stalinpriset, 2:a graden
Redigera Wikidata

Gustav Hertz, född22 juli1887 iHamburg, död30 oktober1975 iBerlin, var en tysk vetenskapsman, professor ochnobelpristagare. Han var brorson tillHeinrich Hertz.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Hertz föddes iHamburg och studerade vid universiteten iGöttingen,München ochBerlin tills han utexaminerades1911.1913 påbörjade han en tjänst som forskningsassistent vidBerlins universitet, men var tvungen att lämna tjänsten redan året därpå på grund avförsta världskriget. Under kriget skadades Hertz allvarligt, men kunde ändå återvända till Berlin1917 där han nu fick tjänst som "Privatdocent". Mellan1920 och1925 arbetade han i fysiklaboratoriet vidPhilips lampfabrik iEindhoven.

1925 blev Hertz vald till professor och chef för Institutet för fysik vidHalles universitet, där han stannade till1928 innan han återigen flyttade till Berlin för att bli chef för Institutet för fysik vidTechnische Hochschule Berlin. Av politiska skäl lämnade han den akademiska världen1935 för att istället verka i industrin genom sin tjänst som chef förSiemens forskningslaboratorium.

Vid krigsslutet 1945 valde Hertz att flytta till Sovjetunionen, där han arbetade till 1954, då han tilläts att flytta till Östtyskland och fick tjänst som forskningsbas för Institutet för fysik vidKarl-Marx-Universität iLeipzig. Där stannade han till sin pension.

Hertz mottog 1925Nobelpriset i fysik tillsammans med professorJames Franck för deras upptäckt om de lagar som styr vid en kollision mellan enelektron och enatom (Franck-Hertz försök) och 1951Max Planck-medaljen med James Franck.

Gustav Hertz var far tillHellmuth Hertz och farfar tillHans Hertz.

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [ab]Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Gustav-Hertztopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]SNAC, SNAC Ark-ID:w64m98ft, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^läs online,www.friedhof-hamburg.de .[källa från Wikidata]
  7. ^Find a Grave.[källa från Wikidata]
  8. ^ [abcdefghi]MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  9. ^Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  10. ^Hertz, Gustav,Encyclopedia of World Biography (på engelska), Gale, encyclopedia.com, Encyclopedia.com-ID:people/science-and-technology/physics-biographies/gustav-hertz.[källa från Wikidata]
  11. ^The Nobel Prize in Physics 1925, Nobelprize.org (på engelska),Nobelstiftelsen,läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^Table showing prize amounts (på engelska),Nobelstiftelsen, april 2019,läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) ·Lorentz,Zeeman (1902) ·Becquerel,P. Curie,M. Curie (1903) ·Strutt (1904) ·Lenard (1905) ·Thomson (1906) ·Michelson (1907) ·Lippmann (1908) ·Marconi,Braun (1909) ·van der Waals (1910) ·Wien (1911) ·Dalén (1912) ·Onnes (1913) ·von Laue (1914) ·W. Bragg,L. Bragg (1915) ·Utdelades ej 1916. ·Barkla (1917) ·Planck (1918) ·Stark (1919) ·Guillaume (1920) ·Einstein (1921) ·N. Bohr (1922) ·Millikan (1923) ·Siegbahn (1924) ·Franck,Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) ·Compton,Wilson (1927) ·Richardson (1928) ·de Broglie (1929) ·Raman (1930) ·Utdelades ej 1931. ·Heisenberg (1932) ·Schrödinger,Dirac (1933) ·Utdelades ej 1934. ·Chadwick (1935) ·Hess,Anderson (1936) ·Davisson,Thomson (1937) ·Fermi (1938) ·Lawrence (1939) ·Utdelades ej 1940–1942. ·Stern (1943) ·Rabi (1944) ·Pauli (1945) ·Bridgman (1946) ·Appleton (1947) ·Blackett (1948) ·Yukawa (1949) ·Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft,Walton (1951) ·Bloch,Purcell (1952) ·Zernike (1953) ·Born,Bothe (1954) ·Lamb,Kusch (1955) ·Shockley,Bardeen,Brattain (1956) ·Yang,T. Lee (1957) ·Tjerenkov,Frank,Tamm (1958) ·Segrè,Chamberlain (1959) ·Glaser (1960) ·Hofstadter,Mössbauer (1961) ·Landau (1962) ·Wigner,Goeppert-Mayer,Jensen (1963) ·Townes,Basov,Prochorov (1964) ·Tomonaga,Schwinger,Feynman (1965) ·Kastler (1966) ·Bethe (1967) ·Alvarez (1968) ·Gell-Mann (1969) ·Alfvén,Néel (1970) ·Gabor (1971) ·Bardeen,Cooper,Schrieffer (1972) ·Esaki,Giæver,Josephson (1973) ·Ryle,Hewish (1974) ·A. Bohr,Mottelson,Rainwater (1975)
1976–2000
Richter,Ting (1976) ·Anderson,Mott,van Vleck (1977) ·Kapitsa,Penzias,Wilson (1978) ·Glashow,Salam,Weinberg (1979) ·Cronin,Fitch (1980) ·Bloembergen,Schawlow,Siegbahn (1981) ·Wilson (1982) ·Chandrasekhar,Fowler (1983) ·Rubbia,van der Meer (1984) ·von Klitzing (1985) ·Ruska,Binnig,Rohrer (1986) ·Bednorz,Müller (1987) ·Lederman,Schwartz,Steinberger (1988) ·Ramsey,Dehmelt,Paul (1989) ·Friedman,Kendall,R. Taylor (1990) ·de Gennes (1991) ·Charpak (1992) ·Hulse,J. Taylor (1993) ·Brockhouse,Shull (1994) ·Perl,Reines (1995) ·D. Lee,Osheroff,Richardson (1996) ·Chu,Cohen-Tannoudji,Phillips (1997) ·Laughlin,Störmer,Tsui (1998) ·'t Hooft,Veltman (1999) ·Alfjorov,Kroemer,Kilby (2000)
2001–2025
Cornell,Ketterle,Wieman (2001) ·Davis,Koshiba,Giacconi (2002) ·Abrikosov,Ginzburg,Legget (2003) ·Gross,Politzer,Wilczek (2004) ·Glauber,Hall,Hänsch (2005) ·Mather,Smoot (2006) ·Fert,Grünberg (2007) ·Nambu,Kobayashi,Masukawa (2008) ·Kao,Boyle,Smith (2009) ·Geim,Novoselov (2010) ·Perlmutter,Schmidt,Riess (2011) ·Wineland,Haroche (2012) ·Englert,Higgs (2013) ·Akasaki,Amano,Nakamura (2014) ·Kajita,McDonald (2015) ·Kosterlitz,Haldane,Thouless (2016) ·Weiss,Barish,Thorne (2017) ·Ashkin,Mourou,Strickland (2018) ·Peebles,Mayor,Queloz (2019) ·Penrose,Genzel,Ghez (2020) ·Manabe,Hasselmann,Parisi (2021) ·Aspect,Clauser,Zeilinger (2022) ·Agostini,Krausz,L'Huillier (2023) ·Hopfield,Hinton (2024) ·Clarke,Devoret,Martinis (2025)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustav_Hertz&oldid=56767562
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp