Gustav Theodor Fechner, född den19 april1801 iGross Särchen iLausitz, död den18 november1887 iLeipzig, var entyskfilosof ochfysiker.
Fechnerstuderademedicin och fysik från 1817 viduniversitetet i Leipzig och blevprofessor i fysik där 1834. Vid studiet avsubjektivaljus- ochfärgfenomen under vintern 1839–40 överansträngde han sina ögon så att han sedan led av en ögonsjukdom, som gjorde honom så gott somblind och medförde att blev tvungen att lämna sin professur.
I stället ägnade han sig åtfilosofiska spekulationer, påverkade av sin vän religionsfilosofenC. H. Weisse. Han skrev också humoristiska texter under signaturenDr. Mises. Långt upp i hög ålder fortsatte han sin forskning och sitt författarskap och då han var 86 år utgav han enpsykofysiskavhandling.
Av hans skrifter innehåller följande enpoetiskt spekulativmetafysik:Nanna oder über das Seelenleben der Pflanzen (1848),[15]Zend-Avesta oder über die Dinge des Himmels und des Jenseits (1851),[16]Über die Seelenfrage (1861),[17]Die drei Motive und Gründe des Glaubens (1863)[18] ochDie Tagesansicht gegenüber der Nachtansicht (1879)[19].
Han betecknade själv sin åsikt som en avläggare av denschellingska spekulationen. Däremot tog han bestämt avstånd frånhegelianismen, som han betecknar som "i viss bemärkelse konsten att vänja sig av med ett riktigt slutande". Hans ståndpunkt är till stor del enmonism, byggd på poetiska analogier, enligt vilkenGud ochvärlden är ett ochsjäl ochkropp sammaverklighet, sedd från olika sidor.
Det ändliga är innehållet i det oändliga. Allt är besjälat. Mellandjur- ochväxtvärlden finns ett kontinuerligt sammanhang, och det är därför orimligt att tillmäta djuren själsliv, men förneka ett sådant hos växterna. Ja, även den oorganiska naturen antages ha en psykisk sida.
Jordklotet, liksom de övriga himlakropparna, har också en själ, som förhåller sig till de individuella själarna såsom jorden till de varelsers kroppar, som tillhör dess organism. Ytterst sammanslutas alla själar i en högsta, allt omfattande själ, vars liv yttrar sig i orsakslagar, som knyter samman all verklighet. På så sätt bygger Fechner gudsidén på den högsta av naturlagarna.
Sin naturfilosofi har han utvecklat iÜber die physikalische und philosophische Atomenlehre (1855).[20] Liksom den universella världslag, som vittnar om ett alltomfattande väsens realitet, är gränsen uppåt för vår kunskap, så är atomen som den kroppsliga verklighetens yttersta element gränsen nedåt. Naturvetenskapen kan förstå de materiella fenomenen och processerna endast genom att fatta dem som resultat av växelverkan mellan smådelar.
Naturvetenskapen uppfattar inte dessa som absoluta atomer, utan enbart som relativt odelbara, genom att de inte kan delas genom oss kända naturkrafter. Men ju mindre vi tänker oss atomerna, desto noggrannare blir de vetenskapliga resultaten. Naturfilosofin tar därför steget fullt ut och antar absoluta atomer, som då också måste sakna utsträckning och yttrar sig bara som kraftcentra.
På så sätt blir materiens begrepp enligt Fechner inte materialistiskt, men heller inte spiritualistiskt. Han fasthåller nämligen i fenomenet en skillnad mellan det fysiska och det psykiska och ger inte det sistnämnda något företräde i väsendet framför det förstnämnda.
De är båda väsentliga sidor av all verklighet, vilka förhåller sig till varandra som den konvexa och den konkava sidan av samma cirkelbåge. Sedd inifrån ter den sig som konkav, sedd utifrån som konvex. På samma sätt ter vi oss i vår egen inre erfarenhet såsom själar, men för varandra i den yttre erfarenheten som kroppar.
En särskild sida av problemet om förhållandet mellan det fysiska och det psykiska har Fechner gjort till föremål för empiriska undersökningar och på så sätt genom sitt arbeteElemente der Psychophysik (1860)[21] grundlagt en ny vetenskap, den så kallade psykofysiken. På en särskild punkt tror Fechner sig nämligen kunna med exakt metod komma åt det lagbundna förhållandet mellan det fysiska och det psykiska, nämligen vid frågan om förhållandet mellan intensiteten hos ett sinnesintryck och intensiteten hos den motsvarande sinnesförnimmelsen.
Genom att använda den nätt och jämnt märkbara tillväxten i den sistnämnda intensiteten som mått trodde sig Fechner konstatera, att om intrycken på ett visst sinne växer i styrka i geometrisk serie, så växer sinnesförnimmelsernas styrka i aritmetisk. Sinnesförnimmelsernas intensiteter förhåller sig sålunda till varandra som logaritmerna för intryckens intensiteter. Denna lag uppkallade han efter sin föregångare fysiologenErnst Heinrich Weber, men rättare kallas den för "Fechnerska lagen".
Genom de undersökningar, som Fechner utförde på detta område, blev han upphov till den moderna experimentella psykologin, vilket erkänts av dess egentlige grundläggare,Wilhelm Wundt, i de minnesord, som denne uttalade vid Fechners grav och sedan gav ut i sina "Philosophische Studien", IY.
Ännu mer direkt har Fechner grundlagt nutidens empiriska estetik genom sitt originella arbeteVorschule der Aesthetik (1876)[22]. I denna och i "Elemente der Psychophysik" har han också lagt grunden till en rationellmusikestetik.
Asteroiden11041 Fechner är uppkallad efter honom.[23]
- ^ [ab]Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Gustav-Theodor-Fechnertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [ab]SNAC, SNAC Ark-ID:w6155730, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [ab]International Music Score Library Project,IMSLP-ID:Category:Fechner,_Gustav_Theodor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^läs online,psy2.ucsd.edu .[källa från Wikidata]
- ^läs online,Wiley .[källa från Wikidata]
- ^www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID:gustav-theodor-fechner.[källa från Wikidata]
- ^”Фехнер Густав Теодор”,Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^läs online,muse.jhu.edu .[källa från Wikidata]
- ^läs online,muse.jhu.edu .[källa från Wikidata]
- ^läs online,Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
- ^läs online,Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
- ^läs online,Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
- ^Charles Dudley Warner (red.),Library of the World's Best Literature, 1897,läs online.[källa från Wikidata]
- ^läs online,www.leipzig.de .[källa från Wikidata]
- ^Fechner, Gustav Theodor; Lasswitz Kurd (1921) (på tyska). Nanna oder über das Seelenleben der Pflanzen (5. Aufl.). Leipzig: Voss.Libris10248245
- ^Fechner, Gustav Theodor (1851) (på tyska). Zend-Avesta oder über die Dinge des Himmels und des Jenseits.: Vom Standpunkte der Naturbetrachtung.. Leipzig.Libris2641424
- ^Fechner, Gustav Theodor; Spranger Eduard (1907) (på tyska). Über die Seelenfrage: Ein Gang durch die sichtbare Welt, um die unsichtbare zu finden. (2. Aufl. /besorgt von Eduard Spranger). Hamburg & Leipzig: Leopold Voss.Libris2641422
- ^Fechner, Gustav Theodor (1910) (på tyska). Die drei Motive und Gründe des Glaubens. (2. Aufl.). Leipzig:Breitkopf & Härtel.Libris2244480
- ^Fechner, Gustav Theodor (1879) (på tyska). Die Tagesansicht gegenüber der Nachtansicht.. Leipzig: Breitkopf & Härtel.Libris1784662
- ^Fechner, Gustav Theodor (1864) (på tyska). Ueber die physikalische und philosophische Atomenlehre (2. vermehrte Aufl.). Leipzig: Hermann Mendelssohn.Libris2641421
- ^Fechner, Gustav Theodor (1998[1860]) (på tyska). Elemente der Psychophysik. Classics in psychology, 1855-1914, 1-85506-602-5 ; 4/5. Bristol: Thoemmes.Libris6467004.ISBN 1-85506-657-2
- ^Fechner, Gustav Theodor (1897) (på tyska). Vorschule der Aesthetik.. Leipzig: Breitkopf & Härtel.Libris1741479
- ^”Minor Planet Center 11041 Fechner” (på engelska). Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11041. Läst 4 juni 2023.
- Fechner, Gustav Theodor (1907). En liten bok om lifvet efter döden. Fyra små böcker om lifvet efter döden, 99-1765911-0 ; 1. Stockholm: Geber.Libris1692894
_in_old_age_(cropped).jpg)
