| Gustav Adolfsbakelse | |
 | |
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Stad | Göteborg |
| År | 1854 |
| Huvudinnehåll | varierat |
| Matsort | bakelse |
| Serveras som | efterrätt |
| Serveringstemperatur | kall |
Gustav Adolfsbakelse är enbakelse som äts påGustav Adolfsdagen, till minnet avGustav II Adolfs dödsdag den6 november1632.[1] Traditionen att äta en bakelse den 6 november har även spridits tillFinland där framföralltfinlandssvenskarna firarSvenska dagen på Gustav II Adolfs dödsdag.[2] Det är inte någon specifik typ av bakelse som avses, utan kan vara i stort sett vilken bakelse som helst. Den gemensamma nämnaren är istället en bild av kungen i profil i choklad eller marsipan.
Förmodligen började traditionen år1854 i samband medGustav II Adolfs‐statyns invigning i Göteborg, där bland andra konditorn R. Rubenson varje år iBloms hotels salonger brukade arrangera en uppskattad utställning av sina konstnärligt utförda bakverk och konfektyrer.Göteborgs Handels‐ och Sjöfartstidning recenserade julutställningen 1854: ”Man finner här artiklar, vilka kunna kallas verkliga små konstverk i sitt slag, som t.ex. små avbildningar av Gustav Adolfsstatyen, medaljonger innehållande kopior av kända genremålningar, utförda i choklad och socker etc.” I GHT för 1854 kunde man, några dagar före statyns avtäckning, hitta en annons där Rubenson gjorde reklam för Gustav Adolfs‐karameller med kungens bild. Idén att göra sötsaker av Gustav Adolf i Göteborg var verklighet redan innan göteborgarna kunde se kungabilden på torget.[3][1]
Möjligen skapades traditionen att äta just den 6 november 1909 av konditornCarl Bräutigam påkonditorietBräutigams på hörnetÖstra Hamngatan/Kungsgatan iGöteborg. Han hade inspirerats av tysk tradition där man åt speciella bakverk påhelgondagar och gjorde en bakelse med citron‐ eller chokladgrädde varvat med sockerkaka och på toppen en kungasilhuett i rosa marsipan.[4][5]
På 1930‐talet uppstod det konflikt mellan svensktalande finnar och ”äktfinnar” om firandet av dagen. Äktfinnarna ansåg att man i stället för en svensk kung borde fira hansfinska knektar. Vid firandet 1933–1934 förekom det slagsmål mellan grupperna och polisen fick rycka in med vattenkanoner.[6]
Det finns ingen standardiserad bakelse, utan varje region, stad eller till och med konditori har egna varianter. Nästan alltid har dock Gustav Adolfsbakelsen en kungasilhuett, vanligen i vit marsipan eller choklad. Mördegs‐ och sockerkaksbottnar överväger bland varianterna.[1] INorrtälje gjordes en variant med rund smördegsbotten och spunnet socker runt kungasilhuetten. Sockret symboliserade dimman som låg över slagfältet iLützen.[1]
I en tävling arrangerad år 2003 avLivrustkammarens vänförening,Gastronomiska akademiens vänförening och radioprogrammetMeny gjordes ett försök att skapa en standardiserad Gustav Adolfsbakelse. Petra Gunnarsson från Trollhättan vann med en bakelse gjord på sockerkaksbottnar, fläderkräm, svartvinbärskräm, hallongelé och tre chokladtrianglar som bildar en krona.[7] Den nya bakelsen har emellertid inte fått någon större spridning på Sveriges konditorier, men serveras årligen på Livrustkammarens kafé.[8][9]
Wikimedia Commons har media som rörGustav Adolfsbakelse.