Ekelöf fotograferad avAnna Riwkin, tidigt 1930-tal.
Gunnar Ekelöf var son till Gerhard Ekelöf (1866–1916) och Valborg , föddvon Hedenberg (1881–1961), född iUmeå socken; morfadern varAugust von Hedenberg. Under sin barndom bodde han i Stockholm. Fadern hade varitfondmäklare och familjen var ekonomiskt välbärgad. Ekelöfs far blev, på grund avsyfilis, psykiskt sjuk och avled då Ekelöf var nio år gammal.
Ekelöf tog studentexamen 1926 och reste därefter tillLondon för att studeraorientaliska språk vid School of Oriental Studies. Efter språkutbildningen tänkte han sig en längre vistelse iIndien, vilket dock aldrig blev av. Senare samma år fortsatte han sina orientaliska studier vidUppsala universitet, där han främst lästepersiska ochsanskrit.[2]
År 1928 blev Ekelöf myndig och ärvde faderns förmögenhet. Han hade planer på att emigrera tillKenya där en bekant var chef för en stor kaffeplantage, vilket dock inte heller blev av. Han vistades en tid iFrankrike och läste mycket fransk litteratur, bland annat de ledande modernistpoeternaGuillaume Apollinaire ochBlaise Cendrars. Ekelöf ägnade sig vid denna tid också mycket åt musik och 1929 beslöt han sig för tredje gången att lämna Sverige. På hösten detta år reste han tillParis för att studera musik. TonsättarenGösta Nystroem bodde i Paris och Ekelöf tänkte sig att bli elev hos honom. Han lyckades dock aldrig få någon kontakt med Nystroem, men lärde istället känna konstnärenOtto G. Carlsund som introducerade honom i den parisiska konstvärlden och för konstnärsgruppenArt concret.[3]
Ekelöf levde som ung somrentier, men förlorade vidKreugerkraschen 1932 en stor del av sin förmögenhet. Han var, tämligen medellös, under en längre period bosatt iHölötrakten, bland annat en tid som hyresgäst på Vrå herrgård, därefter i eget torp.[a]
Innan de ekonomiska bekymren hade han hunnit debutera i tidskriftenSpektrum 1931, där han snart kom att ingå i redaktionen.År 1932 debuterade Ekelöf i bokform med diktsamlingensent på jorden, också den utgiven av förlaget Spektrum. Influerad av den då ganska okändasurrealismen och med sina desperata, galghumoristiska formuleringar fick den ett starkt negativt bemötande av dåtidens ledande kritiker, men har senare kommit att betraktas som ett av de mest banbrytande verken i svensk litteratur. De följande samlingarnaDedikation,Sorgen och stjärnan ochKöp den blindes sång fick bättre bemötanden, men Ekelöf tog senare själv avstånd från dem.
Med tusenåriga slag slog mitt stenhjärta i ådrorna. Kanske fanns det förstenade fåglar och ödlor därinne! Rhamphorhyncus! Archeopteryx! I ett nytt ljus blev stenen levande fågel och flög sin kos men kommer ibland av plikt eller vana tillbaka. /.../ Allting vände sig i mig, allting förflyktigades. Fågeln tog mina vingar och skänkte dem åt ett annat ljus. Det släcktes. Det blev mörkt. Archeopteryx! Archeopteryx! Jag trevade omkring mig, fick ingenting i händerna ingenting att minnas, ingenting att glömma... /.../
Genombrottet kom 1941 med diktsamlingenFärjesång, som brukar räknas till den svenska litteraturens främsta verk. Det är en granskning av människolivets viktigaste aspekter: "Jag sjunger om det enda som försonar, det enda praktiska, för alla lika". Samlingen markerar en ny period i skrivandet, mer intellektuellt och resonerande. IFärjesång ingår diktsvitenTag och skriv, liksom en av hans mest lästa dikter:Eufori, som skildrar en sommarnatt i Hölö.
INon Serviam (1945) häcklar han det självgoda svenska välfärdssamhället iTill de folkhemske och uttrycker i titeldikten främlingskap och vantrivsel. Absurdism och groteskerier når en höjdpunkt iStrountes (1955), men genomsyrar hela författarskapet. Med den märkligaEn Mölna-elegi (1960) tänjs genre- och språkgränserna.
År1952 tilldelades EkelöfFrödingstipendiet. År 1958 efterträdde han på stol nummer 18Bertil Malmberg iSvenska Akademien.Det är inte enbart som poet i klassisk mening som Ekelöf är ihågkommen, utan kanske i än högre grad för den livsfilosofi som hans dikter uttrycker.
Ekelöf var inte bara en stor poet utan skrev också prosa. Han skrev bland annat två samlingarna av "småprosa",Promenader (1941) ochUtflykter (1947). Den självbiografiskaEn outsiders väg i den senare boken är en central text i hans författarskap. Han skrev också bokrecensioner.
Ekelöf var även en flitig översättare, och introducerade flera poeter för den svenska läsekretsen, till exempelRobert Desnos ochArthur Rimbaud.
Ekelöf har haft ett stort inflytande på generationer av senare författare inte bara i Sverige utan också på till exempelInger Christensen,Jan Erik Vold ochRobert Bly. Han räknas som en av Sveriges mest betydande poeter och har, trots eller därför att han kände ett avstånd till det samhälle och den tid som omgav honom och dess prydliga samförstånd, för många kommit att räknas som en av de viktigare kulturpersonligheterna i sin samtid. Han är översatt till flera språk och en levande svensk klassiker; hans förmåga att ompröva sig själv och sitt skrivande har varit en viktig förebild för många senare poeter.
Carl Olov Sommars biografi blev omtalad, liksomOlof Lagercrantz' mer personliga bok,Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma (1994). En annan studie med biografiskt tolkande inslag ärAnders OlssonsEkelöfs nej (1983).
Gunnar Ekelöf gifte sig 1932 med Gunnel Bergström,[5] som efter en kort tid lämnade honom för ett förhållande medKarin Boye.[6] Han var gift med Gunhild Flodquist 1942–1951[7] och därefter med dennas syster Ingrid Flodquist.[8] Med den senare fick han dotternSuzanne Ekelöf, född 1952.[9]
Åström, Paul, red (1990). Gunnar Ekelöf och Gottfrid Walldén: En brevväxling. Studies in Mediterranean archaeology and literature: Pocket-book, 90. Partille: Åström.ISSN0283-8494Libris7599242.ISBN 91-7081-006-0
Åström, Paul, red (1991). Brev från Gunnar Ekelöf. Studies in Mediterranean archaeology and literature: Pocket-book, 102. Göteborg: Åström.ISSN0283-8494Libris7599241.ISBN 91-7081-005-2
Ejevall, Peter, red (2017). Tillgivne Gunnar – i all hast Leif: Ur Gunnar Ekelöfs och Leif Sjöbergs brevväxling. Stockholm: Gunnar Ekelöf-sällskapet.Libris22123034.ISBN 978-91-984362-0-4
Broder: Brevväxlingen mellan Gunnar Ekelöf och bröderna Gunnar & Ivar Hjorthén. Förord Carl Pontus Hjorthén, efterord Jonas Ellerström. Tragus Marginalserie, 16. Stockholm: Tragus förlag. 2019.Libris6j40gjd74r8x02kt.ISBN 978-91-981760-7-0
Svedjedal, Johan, red (2020). Sorgsna ögon: Brev till Gunnel Bergström 1930–1934. Biografiska essäer av Pia-Kristina Garde och Johan Svedjedal. Lund: Ellerströms.Libris6jpxbtrd4l7j7xj5.ISBN 978-91-7247-591-5
Ekner, Reidar, red (1991–1993). Skrifter 1–8. Stockholm: Bonnier.Libris1250974
1. Dikter 1927–1951: Skärvor av en diktsamling. Sent på jorden. Dedikation. Sorgen och stjärnan. Köp den blindes sång. Färjesång. Non serviam. Om hösten. 1991.Libris1250975.ISBN 91-0-055162-7
2. Dikter 1955–1962: Strountes. Opus incertum. En natt i Otočac. En Mölna-elegi. En natt vid horisonten. 1991.Libris1250976.ISBN 91-0-055240-2
3. Dikter 1965–1968: Dīwān över Fursten av Emgión. Sagan om Fatumeh. Vägvisare till underjorden. Partitur. Dīwān 2. Fatumeh 2. Lucifer sade. Ikoner. 1991.Libris1250977.ISBN 91-0-055242-9
4. Appendix 1927–1968: Teckningar, bilddikter, exclamations. Dikter vid skilda tillfällen. Bok av grotesker. 1992.Libris1250978.ISBN 91-0-055293-3
5. Valfrändskaper och andra översättningar: Hundra år modern fransk dikt. Arthur Rimbaud. Fransk surrealism. Berömda franska berättare. Valfrändskaper. Kineser. T.S. Eliot. Nelly Sachs. 1992.Libris1250979.ISBN 91-0-055297-6
6. Promenader och annan litterär prosa: Promenader. Utflykter. Ur Verklighetsflykt. Ungdomsnoveller. Småprosa. 1992.Libris1250980.ISBN 91-0-055299-2
Samlade dikter 1–2. Svenska klassiker utgivna av Svenska akademien i samverkan med bokförlaget Atlantis. Stockholm: Svenska akademien i samverkan med Atlantis. 2015.Libris17882259.ISBN 978-91-735-3803-9
Ekner, Reidar (1967). I den havandes liv: Åtta kapitel om Gunnar Ekelöfs lyrik. Stockholm: Bonniers.Libris8198135
Gunnar Ekelöf mellan konstarterna: Fyra essäer. Intermedia Studies Press-serien, 2. Lund: Intermedia Studies Press. 2010.Libris11858155.ISBN 978-91-976670-3-6
Ekner, Reidar (1970). Gunnar Ekelöf: En bibliografi. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 8. Stockholm.ISSN0065-1060Libris8079227
Högström, Jesper (2023). Minnet och rädslan: En biografi över Gunnar Ekelöf. Stockholm: Weyler.ISBN 978-91-27-16808-4
Lagercrantz, Olof (1994). Jag bor i en annan värld, men du bor ju i samma: Gunnar Ekelöf betraktad av Olof Lagercrantz. Stockholm: Wahlström & Widstrand.Libris7282038.ISBN 91-46-16545-2
Lundkvist, Artur (1968). Gunnar Ekelöf: Inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal, Svenska akademien. Stockholm: Norstedts.ISSN0346-7759Libris29312
Lundvall, Ann (2009). Till det omöjligas konst bekänner jag mig: Gunnar Ekelöfs konstsyn. Lund: Ellerström.Libris11295457.ISBN 91-7247-203-0
Mortensen, Anders (2000). Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion.Libris7607577.ISBN 91-7139-278-5
.jpg)
Wikimedia Commons har media som rörGunnar Ekelöf.