Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Guld

Från Wikipedia
För andra betydelser, seGuld (olika betydelser).
Guld
Nummer
79
Tecken
Au
Grupp
11
Period
6
Block
d
Ag

Au

Rg
PlatinaGuldKvicksilver
[Xe] 4f14 5d10 6s1
79Au



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa196,96655u
Utseendemetalliskt gul
Fysikaliska egenskaper
Densitet19,3 g/cm3[1]
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 337,33 K (1 064,18 °C)[2]
Kokpunkt3081 K (2808 °C)[3]
Molvolym10,21 × 10−6/mol
Smältvärme12,55kJ/mol
Ångbildningsvärme334,4kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie135pm
Kovalent radie144pm
van der Waalsradie166pm
JonisationspotentialFörsta: 890,1 kJ/mol
Andra: 1 980 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f14 5d10 6s1
e per skal2, 8, 18, 32, 18, 1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3, 1 (neutral)
Elektronegativitet2,54 (Paulingskalan)
Diverse
KristallstrukturYtcentrerad Kubisk (fcc)
Kristallstruktur
Ljudhastighet1 740m/s
Elektrisk konduktivitet45,5 · 106A/(V ×m)
Mohs hårdhet2,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel:Guldisotoper
NuklidNFt1/2STSE(MeV)SP
195Ausyntetisk186,1dε0,227195Pt
196Ausyntetisk6,1669dε
β-
1,506
0,686
196Pt
196Hg
197Au100
Stabil
198Ausyntetisk2,69517dβ-1,372198Hg
199Ausyntetisk3,169dβ-0,453199Hg
SI-enheter ochSTP används om inget annat anges.

Guld (latin:aurum) är ettgrundämne ochmineral, med denkemiska beteckningenAu ochatomnummer 79. Det är enädelmetall tillhörandekoppargruppen. Guld är enövergångsmetall.

Den är entung, gulglänsande ochsmidbar metall, egenskaper som under historien gjort den eftertraktad. Den har använts sombetalningsmedel, värdebeständigtillgång, somsmycken, för påkostadutsmyckning och beständigt blankaytor. Metallen finns somkorn ochklumpar iberggrunden, i underjordiskaådror och i guldrikalluvialjord. I mångakulturer ses guld som den mest värdefulla metallen, vilket även lett till att första pris itävlingssammanhang motsvaras avguldmedalj (med mer eller mindre faktisktguldinnehåll).

Egenskaper och betydelse

[redigera |redigera wikitext]

Guld är kompakt, mjukt, glänsande och den mest formbara och kemiskt tåliga av alla kända metaller. Rent guld har en klart gul färg som traditionellt har ansetts tilltalande, men är så mjukt att det ensamt knappast duger till någon teknisk användning. Hårdheten kan dock ökas genom legering med mindre mängder av andra metaller och guldet blir då användbart i många sammanhang.Smyckesguld är oftast 18 karat och i Sverige vanligen 75 procent guld, 16–17 procent koppar och 8–9 procent silver. Smyckesguld förekommer i ett flertal färger, somfärgat guld.

Guld brukar symbolisera beständighet, värde och excellens, och har använts symboliskt speciellt avadel, statssymboler och i religiösa sammanhang. Detsamma kan gällavigselringar. I flera fall ses guld som "det förnämsta", såsom medguldmedalj.

Modern användning inom industrin inkluderar produkter som används inom tandvård och elektronik, där guld traditionellt har använts på grund av dess goda resistens motoxiderandekorrosion.[4]

I begränsad omfattning har guld även använtsmedicinskt vid behandling av vissa sjukdomar.

Guldets speciella egenskaper och sällsynthet har gjort det eftertraktat och högt värderat. Därför har guld i sig fungerat sombetalningsmedel sedan urminnes tider och använts tillmynt. Guldföremål över 1 g brukar märkas med lagregleradkontrollstämpel som ska garantera finhet ikarat ellerpromille samt ange tillverkare. Sedan 1999 ska legeringen innehålla minst 9 karat (375) för att få kallas äkta guld.

Guld är bas för denmonetära standard som använts avInternationella valutafonden (IMF) ochBank for International Settlements (BIS).ISO:s valutakod för guldtackor är XAU. Vid avräkning mellan telefonförvaltningar för internationella samtal används av alla länder taxor satta iguldfranc som gemensam värdebeständig jämförelsevaluta. (Se vidareInternationella Teleunionen.) Historiskt har guld ofta varit basen i olika ländersmyntfot.

Priset på guld varierar över tid och sätts på internationellaråvarubörser. Den22 mars2013 uppgick värdet till cirka 336 kronor/gram, eller 1607,75USD/oz. Etttroy ounce, somädelmetaller mäts i, är 31,103 476 8 gram.[2] Det totala värdet av allt utvunnet guld på jorden uppgår till 9 500 miljarder USD.[5] Det är inte ens 1 procent av guldet ijordskorpan och ivärldshaven.

Guldets beständighet och höga pris gör attåtervinning av guld från uttjänta elektronikprodukter är en lukrativ verksamhet.

Fysikaliska och kemiska egenskaper

[redigera |redigera wikitext]

Kompakt guld utmärker sig genom sin karakteristiska gula färg och starka glans. Kompakt guld hardensiteten 19,3 g/cm³,[1] bland de tyngsta metallerna. Guld hör till de bästaledarna förelektricitet, dock ej somsilver ochkoppar. Guld haratomvikten 196,97 u och uppträder som metall, men även somkatjonerna Au+ och Au3+. Guld har mycket svårt att förena sig medsyre, oavsett temperatur. På grund av detta hör guldet till deädlaste metaller som finns.

Guld löses ej av vanliga syror, men blandningenkungsvatten löser guld. Ett fåtal ämnen reagerar med guld, däriblandnatriumcyanid ochkaliumcyanid. Guld legerar sig spontant medkvicksilver i vanlig rumstemperatur somamalgam, vilket har använts vid primitivanrikning, bland annat i utvinning iSydamerika. Kvicksilvret har sedan traditionellt avlägsnats genom förångning vid upphettning, vilket dock ger allvarliga hälsoproblem vid hanteringen samtmiljöeffekter. Legeringsbenägenheten är så stor att smycken av guld skadas vid kontakt med redan små droppar kvicksilver, t.ex. från en sönderslagen kvicksilvertermometer. Detta kräver åtgärd av guldsmed för desinfektion av smycket.

Guld kangjutas och är den mestsmidbara ochduktila av alla metaller.[6] Ett endagram kan slås ut till ett kvadratmeterstort blad eller dras till 3000 m tråd.Bladguld kan hamras tunt nog, mindre än 100 nm tjockt, för att bli genomskinligt. Ljuset som skiner igenom blir grönblått då guld reflekterar gult och rött.[7]

Guld reflekterar, förutom synligt ljus,infraröd strålning bättre än exempelvis silver, och används därför för bättre temperaturtålighet i rymdtillämpningar[8], såsomkommunikationssatelliter.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Guld är en av de få metaller som förekommer naturligt som klimpar, och torde ha varit en av de första metallerna att tas i bruk av människan, då det tillåter bearbetning utan uppvärmning. I Egypten sände man tidigt expeditioner tillNubien där man utvann guld med slavarbete. Den egyptiskaguldsmedskonsten nådde en nivå som endast med svårighet kan kopieras idag.[9] De första europeiska guldföremålen dyker upp under femte årtusendet före Kristus. De äldsta svenska guldföremålet är en guldspiral påträffad i enhällkista iJällby iVästergötland frånSenneolitisk tid.[10][11] I Mellansverige utgörs det äldsta guldföremålet av en guldtråd från en grav i Sommaränge,Viksta socken, påträffad 2003 och daterad till 1.880–1.630 f.Kr.[12]

Guld har använts till smycken sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst 4 000 år. PåHistoriska museet iStockholm kan en sjuringadhalskrage frånMöne socken iVästergötland, daterad till400-talet e.Kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden350500 e.Kr.

Den förstamyntningen avguldmynt skedde troligen iMindre Asien, cirka 600 f.Kr.[10]

Medeltiden

[redigera |redigera wikitext]

Maliriket iAfrika var känt över hela den gamla världen på grund av de stora mängderna guld.Mansa Moussa, härskare över riket (13121337) blev omtalad för sin extravagantahajj tillMekka år1324.[13]

Nya tiden

[redigera |redigera wikitext]

Under medeltiden gick den europeiska guldproduktionen starkt ned. De flesta människor från Europa sökte sig tillMexiko ochBrasilien, som under 1700-talet lämnade större delen av allt guld som producerades i världen. Under tiden 1691–1800 kom från Brasilien guld till omkring 2 115 miljoner kronors värde. Betydande guldmängder träffades redan tidigt iPeru, därinkariket samlat kolossala, sedermera avspanjorerna rövade skatter, vidare iChile ochColombia. I deförkolumbianska kulturerna användes guld främst till föremål för religiöst bruk.Inkafolket såg guld somsolgudensIntis tårar.

1800-talet och framåt

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Guldrusch

I början av1800-talet gick guldproduktionen ned till ett relativt minimum, tills återupptäckten av de givande alluviallagren på östra sluttningen avUralbergen medförde en ny ökning. 1845 var Rysslands guldproduktion nästan dubbelt så stor som Sydamerikas.

Ett ännu större uppsving medförde upptäckten avKaliforniens ochAustraliens guldrikasvämlager (1848 och 1851). Efter utvaskningen av de rikaste lagren började brytningen av de mäktiga guldförande kvartsgångarna påSierra Nevadas väst- och östsluttningar. Den berömda Comstockgången lämnade 1860–1875 guld till ett värde av 300 miljoner kronor. Kalifornien lämnade redan första året för 38 miljoner kronor guld, och produktionen uppnådde 1853 sitt maximum med 246 miljoner kronor. Sedan dess har Kaliforniens guldproduktion alltjämt sjunkit och är numera knappast nämnvärd. Australiens guldproduktion nådde sin höjdpunkt i Victoria 1857 med omkring 88 ton. 1891 hade den gått ned där till 18 ton.

Nästa för världsproduktionen betydande guldfynd gjordes iWitwatersrand i sydafrikanskaTransvaal 1882–1886. Under 1900-talet blev området världens största producent av guld. Vid mitten av 1970-talet kom 40 procent av världens guld därifrån. Sedan dess har områdets betydelse för guldproduktionen minskat kraftigt, både för att uttaget har minskat och för att nya gruvor har öppnats i andra länder. 2021 finns dock fortfarande 44 guldgruvor i området, bland dem världens djupaste guldgruva Savuka som är 3 777 meter djup.[14]

1896 upptäcktes de rika guldfälten vidKlondike ochYukonfloden. 1897 lämnade de för 9 miljoner, 1898 för 30 miljoner och 1900 för 73 miljoner kronor av den ädla metallen.

Fynd av guldföremål

[redigera |redigera wikitext]

Enskilda personersfynd av föremål från före 1850 av guld eller annan ädlare metall ifornlämningar i Sverige ska enligt lag obligatoriskt erbjudas staten för inlösen genomRiksantikvarieämbetet.

Användning

[redigera |redigera wikitext]

70 procent av det guld som efterfrågades 2010 gick till smycken, 11 procent användes industriellt och 13 procent blev rena investeringsobjekt som exempelvismynt ochguldtackor.[15]

I industrin används guld bland annat avjuvelerare ochguldsmeder,urmakare, galvanoplastiker,förgyllare, glas- och porslinsfabrikanter,tandtekniker ochfotografer. Bland förgyllningsmetoder (seförgyllning) har den galvaniska största betydelsen. Storleksordningen för beläggningstjocklek är vid galvanisk förgyllning är 2 μm, gulddoublé 4 μm och mekaniskplätering 8 μm.

Ämnet är godkänt somlivsmedelstillsats medE-nummer E 175 och används bland annat i vissa viner avchampagnetyp och i den tyska alkoholdryckenDanziger goldwasser.[16]

Guld har enkonduktivitet – elektrisk ledningsförmåga – som är högre än de flesta metaller, men lägre än till exempelkoppar. Dess renhet och beständighet motoxidation, och möjligheten att göramycket tunna trådar, gör att man vanligen har guldplätering vid kontaktytor. Guldplätering används ofta i telekom ochHiFi-produkter men plätering drabbas av nötning, då guld är relativt mjukt jämfört med andra ädelmetaller.

Imitationer

[redigera |redigera wikitext]

Guldets värde och speciella färg har skapat intresse att göra andra material som efterliknar guld men till ett lägre pris, för dekoration, av tekniska skäl och även i bedrägligt syfte. Upptäckt försvåras av att äkta guld förekommer iolika färgade legeringar.

Detta kan ske genom utblandning av guldet ellerförgyllning av ett mindre ädelt material. Förgyllt silver skamärkas som silver.Arkimedes lär ha fått ett bekant kungligt uppdrag att avslöja en bedräglig guldsmed som blandade ut guldet, och kontrollerade föremåletsdensitet.

Material som saknar guldinnehåll är exempelvisCoopers guld ochNordiskt guld. Ävenkopparlegeringar sommässing,tombak,gulmetall,brons ochmalm samt naturligt förekommande "kattguld" förväxlas ibland med äkta guld.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]John W. Anthony, Richard A. Bideaux, Kenneth W. Bladh, and Monte C. Nichols, Eds.. ”Handbook of Mineralogy – Gold” (pdf). www.handbookofmineralogy.org. Mineralogical Society of America.http://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/gold.pdf. Läst 7 november 2019. 
  2. ^ [ab]Guldbladet # 6 2013, Tovex AB, Stockholm
  3. ^Aylward, Gordon; Findlay, Tristan (2002). SI Chemical Data. Wiley. sid. 8.ISBN 0 470 80044 5 
  4. ^Översatt frånengelskspråkiga Wikipedia. Läst 2007-12-09.
  5. ^Översatt frånCubeofgold.orgArkiverad 15 augusti 2011 hämtat från theWayback Machine.. Källdatum 2011-08-21.
  6. ^”It's Elemental : The Element Gold”. The Thomas Jefferson National Accelerator Facility.http://education.jlab.org/itselemental/ele079.html. Läst 6 augusti 2009. 
  7. ^”Gold: causes of color”.http://www.webexhibits.org/causesofcolor/9.html. Läst 6 augusti 2009. 
  8. ^”Varför kläs satelliter med guld?”.http://illvet.se/teknologi/varfor-klas-satelliter-med-guld. Läst 27 maj 2015. 
  9. ^Bra böckers världshistoria band 1., sid
  10. ^ [ab]Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000.
  11. ^”Kringla”.http://www.kringla.nu/kringla/objekt;jsessionid=0214893F3E0C5A95047932EC752C6C79?referens=shm/site/18461. Läst 15 mars 2015. 
  12. ^Försvunnen värld, Maja Hagerman. 2011
  13. ^”Mansa Musa”. Arkiverad frånoriginalet den 10 augusti 2011.http://archive.wikiwix.com/cache/20110810003121/http://blackhistorypages.net/pages/mansamusa.php. Läst 9 december 2007. 
  14. ^”Witwatersrand”. Store norske leksikon.https://snl.no/Witwatersrand. Läst 4 mars 2024. 
  15. ^”Frequently Asked Questions”. World Gold Council.http://www.gold.org/faq/answer/94/what_percentage_of_gold_is_used_in_jewellery_industry_and_investment/. Läst 28 augusti 2010. 
  16. ^Sedan 2009 är all produktion förlagd till Tyskland.[1]

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Denna artikel är delvis baserad på material frånNordisk familjebok, 1904–1926(Not).

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Periodiska systemet
v  r
Smycken
VarianterHängsmycke i Art Noveau.
Hantverkare
Material
Termer
Relaterat
KategoriKategori
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Guld&oldid=56989112
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp