Huvudön består egentligen av två öar, Basse-Terre och Grande-Terre, som skiljs åt av ett 50 m smalt sund,La Rivière Salée. Dessutom ingår ytterligare ett antal öar,Marie-Galante,La Désirade ochPetite-Terre. Basse-Terre är en bergig ö som hyser vulkanenLa Soufrière, mycket regnskog och stränder samt nationalparkenParc national de la Guadeloupe medan Grande-Terre är mer låglänt. Huvudstaden heter Basse-Terre, men Pointe-à-Pitre, som ligger nära sundet mellan öarna är det ekonomiska centrumet och den största staden.[1] I Pointe-à-Pitre ligger Guadeloupes internationella flygplats.
Guadeloupes urbefolkning,arawakerna, trängdes under 1400-talet undan avkariberna, ett folk från Sydamerika som erövrade först Små och sedan Stora Antillerna.[1]
Christofer Columbus landsteg som första europé 1493 på Guadeloupe som han gav namnetSanta María de Guadalupe de Extremadura, efter en bild avjungfru Maria i ett spanskt kloster i stadenGuadalupe (Guadeloupe på franska) iExtremadura iSpanien.
Kariberna lyckades länge avvärja spanska erövringsförsök. Men 1635 grundades en fransk koloni på ön[1] av Jean Duplessis och Charles Liénard de l’Olive. Samtidigt pågick en utrotning av lokalbefolkningen, kariberna, där de cirka 6000 överlevande flyttades till andra öar. 1674 införlivades Guadelope med Frankrike.[2]
Guadeloupe erövrades och hölls första gången avStorbritannien 1759–1763 och sedan en andra gång 1794 som en följd av stridigheter till följd av denfranska revolutionen. UnderNapoleonkrigen erövrade och höll britterna Guadeloupe en tredje gång 1810–1813. 3 mars 1813 avträddes Guadeloupe till kungen av Sverige,Karl XIII, och hans arvtagarekronprins Karl Johan som ersättning för egendomsförluster som kunde drabba kronprinsen till följd av alliansen motNapoleon.Svenska Guadeloupe fortsatte i praktiken att administreras av Storbritannien genom de brittiska guvernörerna, först sirAlexander Cochrane och sedan av John Skinner.[3][4]
Vidfreden i Paris 1814 fick Frankrike tillbaka Guadeloupe (30 maj 1814) och det svenska kungahuset kompenserades då med 24 miljoner franc. Den ersättningen bildade den statligaGuadeloupefonden.[2][3] Den franska överhögheten över ön bekräftades itraktaten i Wien år 1815.
LiksomMartinique ochFranska Guyana, som ligger i samma del av världen, räknas Guadeloupe som fullvärdig del av Frankrike. De kallas ”utomeuropeiska departement” ellerdépartement d'outre-mer påfranska. De är också med iEU, med vissa undantag. De är inte med i EU:smomsunion, ellerSchengensamarbetet. De är dock befriade från varutullar. Valutan äreuro. Sedan 15 juni 2017 är det fri roaming för mobiltelefoni inom EU och mobilsurf med EU-abonnemang.