Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Grekland

Koordinater:39°N22°Ö / 39°N 22°Ö /39; 22
Från Wikipedia
Grekland
Republiken Grekland
Ελληνική Δημοκρατία (Ellinikí Dimokratía)
FlaggaStatsvapen
ValspråkΕλευθερία ή Θάνατος
(Elefthería í Thánatos)
(Frihet eller död)
Nationalsång: Ύμνος εις την Ελευθερίαν
(Ymnos pros tin Eleftherian)
(Hymn till friheten)
Greklands nationalsång, Ymnos pros tin Eleftherian/Ύμνος εις την Ελευθερίαν (instrumentalisk).

läge
Huvudstad
(även största stad)
Aten
Officiellt språkGrekiska
StatsskickRepublik
 - PresidentKonstantinos Tasoulas
 - PremiärministerKyriakos Mitsotakis
SjälvständighetFrånOsmanska riket 
 - Deklarerad1821 
 - Erkänd1830 
Yta
 - Totalt131 940 km² (96:e)
 - Vatten (%)0,86 %
Demografi
 - 2024 års uppskattning10 461 091[1] (74:e)
 - Befolkningstäthet79,3 inv./km² (105:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 418,1 miljarderUSD[2] (54:e)
 - Per capita 39 478USD[2] (53:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 239,3 miljarderUSD[2] (54:e)
 - Per capita 22 595USD[2] (44:e)
Ginikoefficient (2021) 32,4[3] 
HDI (2021) 0,887[4] (33:e)
ValutaEuro1[5] (EUR)
TidszonEET(UTC+2)
 - SommartidEEST (UTC+3)
Topografi
 - Högsta punktOlympos,2 917 m ö.h.
 - Största sjöTrichonida,96 km²
 - Längsta flodAxios,382 km
Nationaldag25 mars
NationalitetsmärkeGR
LandskodGR, GRC, 300
Toppdomän.gr,.ελ
Landsnummer30
1. Tidigare grekiskdrachme.

Grekland (grekiska:Ελλάδα/ElládaUttal, alternativt: Ελλάς/Ellás), formelltRepubliken Grekland, alternativtHellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är enrepublik iSydeuropaBalkanhalvön. Grekland gränsar tillAlbanien,Nordmakedonien ochBulgarien i norr samtTurkiet i öster.Egeiska havet ligger öster om detgrekiska fastlandet,Joniska havet i väster ochMedelhavet i söder. Grekland har den tolfte längsta kustlinjen i världen på 13 676 km, med ett stort antal öar (cirka 1 400, varav 227 är bebodda), däriblandKreta,Dodekanisos,Kykladerna ochJoniska öarna. Åttio procent av Grekland består av berg, därOlympen är det högsta på 2 917 meter.[6]

Det moderna Grekland har sina rötter i antikens grekiska civilisation, allmänt ansedd somden västerländska civilisationens vagga. Det antika Grekland var födelseplatsen fördemokrati,[7]västerländsk filosofi,[8]olympiska spelen, västerländsk litteratur ochhistoriografi,statsvetenskap, vetenskapliga och matematiska principer, och västerländskdrama,[9] såvältragedin somkomedin. Detta arv återspeglas delvis i de 17 avUnescos världsarv som finns i Grekland. Unescos världsarvslista rankar Grekland på plats 7 i Europa och 13 i världen. Den moderna grekiska staten grundades 1830, efter detgrekiska frihetskriget.

Grekland har varit medlem i vad som nu ärEuropeiska unionen sedan 1981 och ieuroområdet sedan 2001.[10] Landet är också medlem iNato sedan 1952[a] och iEuropeiska rymdorganisationen sedan 2005.[11] Man är också en av grundarna avFörenta nationerna,Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling[12] ochOrganisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Hellenism

Greklands officiella namn är "Hellenska republiken"[13] (Ellinikí Dhimokratía, Ελληνική Δημοκρατία). Grekerna själva kallar sitt land förHellas, idag uttalatEllas, eller i dagligt talEllada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines, Έλληνες). Ordet grek kommer av det latinska namnetGraecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes avgraierna.[14] På de flesta andra språk harhellener och Hellas istället en historisk innebörd.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Greklands historia
ParthenonAkropolis i Aten.

Den grekiskabronsåldern uppstod kring Egeiska havet omkring 3600 f.Kr., främst på detminoiska Kreta och det mykenskaPeloponnesos, och sträckte sig fram till omkring 1000 f.Kr., följd av de så kallademörka århundradena. Omkring 2000 f.Kr. anlände de första grekiska stammarna norrifrån in på denGrekiska halvön. De främsta av dessa stammar varakajerna som följdes bland annat avjoner ocheoler. De byggde väldiga klippborgar somMykene,Tiryns ochArgos. Deras främsta kungar regerade i Mykene och hela deras kultur brukar kallas den mykenska. Grekerna började använda sittalfabet omkring 800-talet f.Kr. Den nyahellenska kultur som uppstod omkring 800 f.Kr. bestod av flerastadsstater som grundadekolonier runt om iMedelhavet, stod emot flerapersiska invasionsförsök och ledde fram till den senarehellenistiska civilisationen.Alexander den store erövrade helaPersiska riket och lade grunden tillhellenismen, den epok dågrekiskt språk och kultur spred sig över stora delar av den då kända världen.

Greklands militära styrka avtog så småningom och denromerska erövringen av Grekland inleddes168 f.Kr. De östra delarna av imperiet kom framgent att domineras av den grekiska kulturen. När det romerska imperiet till slut delades i två delar hamnade Grekland åter i centrum: MedKonstantinopel som huvudstad spredÖstrom, sedermera detBysantinska riket, den grekiska kulturen vidare ända till dess att Konstantinopel slutligen föll förOsmanska riket 1453.

Grekland (förutom ön Korfu vid den nordvästra kusten) förblev en del av Osmanska riket ända till 1820-talet då grekerna gjorde uppror och utropade sinsjälvständighet. År 1832 blev Grekland en monarki (Kungariket Grekland) med prinsen avBayernOtto I som förste regent, i enlighet medLondonfördraget samma år. Från 1912 till 1913 deltog Grekland i de bådaBalkankrigen. Efterförsta världskriget, där Grekland blev indraget på de allierades sida, utbrötkrig 1919–22 mot det forna Osmanska riket underMustafa Kemal Atatürk, i vilket Grekland besegrades. År 1936 tillträddeIoannis Metaxas som diktator.Mussolini anföll Grekland 1940 viaAlbanien, men slogs tillbaka. 1941 invaderades Grekland avNazityskland,Bulgarien ochItalien, och var ockuperat under återstoden av andra världskriget. Det moderna Grekland fick sin nuvarande utsträckning 1947.

Under andra världskriget utbröt ettinbördeskrig i Grekland som varade till 1949, mellankommunister ochkonservativa. Därefter var Greklands utrikespolitik dominerat avCypernfrågan. Inrikes skedde ett rekordstort antal regeringsskiften, tillsAlexandros Papagos1952 samlade landet. Han efterträddes vid sin död 1955 avKonstantinos Karamanlis. År 1967 kunde militären, ledd avGeorgios Papadopoulos och understödd avUSA, genomföra en statskupp, vilket ledde till attmilitärjuntan ledde landet. 1973 avskaffade Papadopoulos juntamonarkin och 1974, efter att ha iscensatt enstatskupp på Cypern underCypernkrisen 1974, föll militärjuntan samman. Följande år utropades enrepublik och Grekland blevdemokrati. Grekland gick med iEuropeiska gemenskaperna (EG) 1981 ochEkonomiska och monetära unionen (EMU) 2001 och infördeeuron som valuta året därpå.

Före detgrekiska folkmordet fanns det 2,5 miljonergrekisk-ortodoxa i nuvarande Turkiet. Under det grekiska folkmordet mördades över en miljon grekisk-ortodoxa av turkarna. 1 104 216 flydde till Grekland.[15]

Grekland befann sig mellan 2008 och 2017 i en djup ekonomisk kris som sänkte levnadsstandarden markant för de flesta invånare. Krisen har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder för befolkningen, i form av skyhög arbetslöshet, försämrad välfärd och social oro.[16]

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Greklands geografi
Se även:Lista över Greklands öar, Mykonos och Kreta
Karta över Grekland.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Grekland är starkt kuperat och dess kustlinje djupt veckad, vilket hänger samman med bergen i dess inre som utgör en del av det bergssystem som täcker större delen avBalkanhalvön. Den största bergskedjan i Grekland är det centralaPindosbergen som, liksom de flesta bergskedjorna i Grekland, har en nordväst-sydostlig sträckning. De bergskedjor som skjuter ut från Pindos sträcker sig ut i havet så att det mellan dem bildasbäcken ochvikar. Även påPeloponnesos, i Joniska havet och i Egeiska havet bildar bergskedjorna ryggar och rader med öar med samma sträckning. Två av Pindos sidogrenar,Kambuniska ochKerauiska bergen, skjuter ut åt öst och väst och bildar en naturlig gräns norr omThessalien.

Jordskalv och, i betydligt mindre omfattning, vulkanutbrott förekommer. Greklands högsta berg ärOlympos på 2 917 meter.

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Grekland har ettmedelhavsklimat, men med stora skillnader mellan norra och södra landet och mellan bergen och kusten samt inlandet. Snö och is är vanliga i det högre bergstrakterna men förekommer även i resten av Grekland. Svala vindar, både från bergen och från havet, dämpar överlag sommarvärmen vilket gör att Greklands klimat varierar relativt måttligt mellan sommar- och vintersäsongerna. I många dalar kan dock hetta och torka på sommaren bli ett stort problem och i många områden faller överhuvudtaget inget regn mellan början av juni och slutet av augusti.[17]

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]

Endast de större floddalarna lämpar sig för spannmålsodling. Greklands klimat har skapat en lång tradition av vin- och fruktodling:Oliver, fikon,apelsin,citron ochpersika. Bland trädarterna ärek-,bok- ochtallarter vanliga. Dock är skogen i Grekland starkt decimerad vilket bland annat bidrar till torkan under sommarsäsongen.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Grekisk politik
Greklands parlament i centrala Aten.

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Grekland är enparlamentariskrepublik.Konstitutionen från 1975 tillerkänner landetsmedborgare omfattande medborgerliga rättigheter och fastslår att landets president (statschef) ska väljas avparlamentet genomindirekta val. Den centrala rollen i det politiska livet har emellertidlandets premiärminister och presidenten har främst ceremoniella plikter. Presidenten väljs vart femte år och kan endast väljas om en gång.

Parlamentsledamöterna i Greklandsenkammarriksdag (Vouli ton Ellinon) tillsätts vart fjärde år (om inte nyval hålls). Grekland använder sig av ett kompliceratproportionellt valsystem som garanterar att det parti som fått flest röster i valet också får flest platser i parlamentet. Ett parti måste få minst 3 % av rösterna för att komma in i parlamentet. Det parti som i valet får flest röster får automatiskt 50 mandat av riksdagens 300 mandat. Övriga mandat fördelas proportionellt efter erhållna röster. Det betyder att ett parti som får 41 % av rösterna i valet och är största parti också får egen majoritet i parlamentet med 152 mandat. 50 + (41 % av 250 = 102,5) = 152

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Greklands administrativa indelning och Greklands prefekturer

Grekland indelas administrativt i 7 decentraliserade statsförvaltningar (apokendomeni diikisi), 13 regioner (periféria) och 325 kommuner (demoi). Förutom dessa administrativa enheter finns en autonom region, munkrepublikenAthos (Ayion Oros, ”Det heliga berget”). Före 2011 fanns 13 regioner, 51 prefekturer (nomós), 900 stadskommuner (demoi) och 133 landsbygdskommuner (koinotetes). Före 1999 fanns 5 775 kommuner, 457demoi och 5 318koinotetes, som ytterligare var uppdelade i 12 817 mindre styrelseenheter (oikosmoi).

Greklands regioner.
Greklands decentraliserade statsförvaltningar och regioner
FörvaltningRegion
Attika1Attika
Thessalien och Grekiska fastlandet2Grekiska fastlandet
11Thessalien
Makedonien och Thrakien3Mellersta Makedonien
5Östra Makedonien och Thrakien
Kreta4Kreta
Epirus och Västra Makedonien6Epirus
13Västra Makedonien
Peloponnesos, Västra Grekland och Joniska öarna7Joniska öarna
9Peloponnesos
12Västra Grekland
Egeiska öarna8Nordegeiska öarna
10Sydegeiska öarna

Politik

[redigera |redigera wikitext]

I 2019 års parlamentsval fick konservativaNy demokrati 40 procent av rösterna, jämfört med 28,5 procent för sittande premiärministerAlexis Tsipras partiSyriza. Ny demokrati fick egen majoritet i parlamentet ochKyriakos Mitsotakis blev ny premiärminister.[18]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Grekiska centralbankens huvudbyggnad i Aten.

Under den senaste trettioårsperioden har Grekland, liksom många andra länder, förvandlats från ett traditionellt jordbruksland (där cirka 90 % av exporten är inom jordbrukssektorn) till en mer moderniserad industristat (där cirka 50 % av exporten är industriprodukter). Trots detta är Grekland fortfarande, vid sidan avPortugal,EU:s mest jordbruksberoende land. Även turismen är en viktig inkomstkälla för Grekland.

I slutet av 2009 drabbadesGrekland av en akut ekonomisk kris med miljardstora skulder, vilket har påverkat helaEuropeiska unionen och den gemensamma valutaneuron.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Jordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Jordbruket spelar än idag en stor roll i Greklands näringsliv och sektorn sysselsätter ungefär en femtedel av befolkningen. En knapp tredjedel av landets areal är uppodlad, vilket till stora delar beror på atttopografin,klimatet ochjordmånen sätter stopp för ett effektivt odlingsarbete. Oftast är inte brukningenheterna större än 4 "stremata" = 4.000 m² (80 %) och brukningsmetoderna är gamla. Vattenbristen spelar en mycket stor roll i jordbruket och på runt 25 % av den odlade arealen måste markenkonstbevattnas för att kunna odlas. Cirka 40 % av jordbruksarealen är betesmark för djur somfår ochgetter.

Råvaror

[redigera |redigera wikitext]

IThessalien finns de viktiga mineralernabauxit (som används vid framställning avaluminium) ochkromit som bryts i närområdet. Mindre fyndigheter somjärn,nickel,magnesit ochmangan finns även på flera andra ställen i landet.Marmor ochkorund är två andra viktiga naturtillgångar som landet bryter.

Industri

[redigera |redigera wikitext]
Flygbild över de centrala delarna avThessaloniki, Greklands näst största stad och den största staden i det historiska grekiska landskapetMakedonien i norra Grekland.

Runt en fjärdedel av arbetskraften är sysselsatt inom industrin, som står för ungefär 13,8 % av GreklandsBNP (2013)[17]. Den kemiska industrin ligger i norra Grekland runt stadenThessaloniki och metallindustrin vid huvudstaden Aten. Livsmedelsindustrin är utspridd på flera olika platser i Grekland, men den största koncentrationen återfinns i Thessaloniki.Raffinaderier,petrokemiska anläggningar ochstålverksindustrin släpper ut stora mängder föroreningar, vilka ger upphov till miljöproblem. Problemen förekommer främst kring storstadsområdena i Aten (inklusivePireus ochEleusis) och vidThermaikosbukten i Thessaloniki.

Turism

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Turism i Grekland

En av de största inkomstkällorna i Grekland är turismen, ungefär 17 miljoner människor åker till Grekland varje år. Många väljer att båtluffa runt de grekiska öarna.

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Runt 25 % av Greklands export består av livsmedel (1997). De viktigaste exportvarorna är idag bland annatbomull,majs,oliver,vindruvor ochrussin. Dessutom exporteras en hel delkemiska produkter,industriråvaror ochverkstadsindustriprodukter. De viktigaste handelspartnerna ärItalien,Frankrike,Tyskland samtStorbritannien men handeln mellan Grekland och grannländerna i sydöstra Europa har ökat under senare år.

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Grekland harjärnvägar men järnvägsnätet är glest utbyggt. Det går en bana frånThessaloniki tillAten och sedan går en bana över gränsen tillNordmakedonien och en annan tillTurkiet.

Grekland har ävenmotorvägar som förbinder de större städerna. En motorväg går dessutom upp till gränsen mot Nordmakedonien och utgör en motorvägsförbindelse mot övriga Europa.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Atens akademi är den högsta forskningsinstansen i Grekland.

Grekiska Utbildningsministeriet ansvarar för utbildningen och finansieras medskattepengar. Eftersomreligions- och språkfrihet råder i hela Grekland är ministeriet ansvarigt för att det finns möjligheter förundervisning av minoritetsgrupper (exempelvismuslimer).

Den elementära skolan består avförskola med start vid tre och ett halvt års ålder samt en nioåriggrundskola som börjar vid sex års ålder. Så sent som år 1985 beslutades det att även främmande språk ska ingå i utbildningen. Sekundära utbildningen omfattar en treåriggymnasieutbildning som är indelad i fyra olika linjer, men även fyraårigt gymnasium finns med kvällsutbildning för dem som arbetar. Läroböcker är gratis i de statliga skolorna, men oftast tas avgift för läromedel ut på privata skolor.

I Grekland finns det totalt 17universitet ochhögskolor (1996) med sammanlagt 106 000studenter (varav runt 59 000 är kvinnor). Det största universitetet ärAtens universitet som grundades år 1837. Det är dessutom mycket vanligt att ungdomar söker sig till andra länder för att skaffa sig högre och mer avancerade utbildningar.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Greklands demografi
Greklands demografi
The Acropolis and Mount Hymettus from Philopappos Hill on July 18, 2019.jpg, Flag of Greece.svg
Folkmängd10 482 487 ()[19]
Förväntad levnadslängd81,1år ()[20]
Summerad fruktsamhet1,3 ()[21]
Språk
Officiella språkgrekiska[22], demotisk grekiska[23] ochnygrekiska

År 2002 var det första året då dödstalet översteg födelsetalet.[källa behövs] Grekland upplevde tidigare en hög naturlig befolkningstillväxt, men denna började avta på 1990-talet. Enligt folkräkningen 2022 hade befolkningen minskat med 3,5 procent sedan 2011.[24]

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Aten, med cirka 3,1 miljoner invånare inklusive hamnstadenPireus, är Greklands huvudstad. Bland andra större städer finnsThessaloniki med 1 miljon invånare (inklusive förorter),Patras (168 000), Larisa (145 000), Peristeri (140 000) ochIraklion (137 000, uppskattat 2023).[24]

Urbanisering

[redigera |redigera wikitext]

År 2023 levde 80,7 % av befolkningen i städer.[25]

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Det finns ett flertal minoritetspråk, -religioner och -kulturer i Grekland. De störstaetniska minoriteterna ärromer,slaviskamakedonier (skall ej förväxlas med greker som kallas makedonier och bor i det grekiska landskapetMakedonien i norra Grekland),turkar,albaner (seAlbaner i Grekland), ochvlacher. Grekland har ännu inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Istället har landet undertecknatOSSE:s Köpenhamnsdokument vilket ger var och en rätten att själv definiera sig som tillhörande en nationell eller annan minoritet. Grekland har inte undertecknat och ratificerat stadgan om regionala- eller minoritetsspråk.[26] Den enda minoritet som tillerkänts särskilda rättigheter är den muslimska minoriteten iThrakien (vilket framför allt beror påLausannefreden 1923).[27]

Migration

[redigera |redigera wikitext]

I Grekland finns idag ett stort antal invandrare, varav omkring 65 % kommer frånAlbanien. När den grekiska-albanska gränsen öppnades var grekiska myndigheter oförberedda på den massinvandring som uppstod, och den omfattande invandringen från Albanien efter kommunismens fall har orsakat etniska konflikter i Grekland. Idag har emellertid de flesta greker accepterat albanernas betydelse för den grekiska ekonomin, och många idag framgångsrika, albansk-grekiska idrottsmän kom till Grekland under 1990-talet. I Grekland finns också flera mindre invandrargrupper med ursprung iBulgarien,Rumänien,Ukraina,Belarus,Georgien,Afghanistan ochPakistan. Antalet invandrare i Grekland är dock svårt att uppskatta eftersom de flesta saknar uppehållstillstånd och inte syns i någon statistik.

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Den grekiska författningen garanterar fullständigreligionsfrihet och erbjuder beskydd för allatrosuppfattningar, men nämner dengrekisk-ortodoxa kyrkan som den förhärskandereligionen. Den grekiska kyrkans makt genomsyrar dock hela samhället. Vid parlamentets öppnande, liksom vid alla butiksinvigningar och andra firanden, har prästernas välsignande en central roll. Omkring 95-98 % av alla greker räknas till den grekisk-ortodoxa kyrkan, men graden avsekularisering har ökat under senare år. Den största religiösa minoriteten utgörs avmuslimer, som mestadels finns iThrakien. Det finns också mindre religiösa grupper avprotestanter ochkatolikerKykladerna ochjudar iThessaloniki. Andra mindre grupper försöker återupprätta den gamla hedniska grekiska religionen.

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Grekerna levde under isolerade småstater underantiken. Men de förenades av språk, religion och en stark kulturell gemenskap. Underguldåldern (400- och 300-talen) blev de en rik och sammansatt kultur. Det har gett mycket stora bidrag till den västerländska civilisationen.[28]

Greklands kultur speglas av att landet befinner sig mellan öst och väst. Grekerna är mycket stolta över sin kultur och historia som håller dem enade. Greklands kultur består av traditioner, religion, musik, språk och inte minst mat och vin.

Massmedier

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Medier i Grekland

Medierna i Grekland består främst av dagstidningar, tv och radio, där privata företag dominerar efter att det statliga mediebolagetERT lades ner 2013. Den ekonomiska krisen har påverkatpressfriheten, och Grekland har sett en nedgång i sittpressfrihetsindex. De största dagstidningarna inkluderarKathimerini ochTa Nea, medan privata tv-kanaler somMega Channel dominerar. Landet har också ett stort antal radiokanaler, men lagstiftning har försvårat för mindre stationer, särskilt de ägda av minoriteter.Yttrandefriheten är lagligt skyddad men har utmanats de senaste åren.

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Musik

[redigera |redigera wikitext]

Musiken präglas av västerländska influenser och frånmellanöstern. Grekiska folksånger kan höras var man än befinner sig i landet. Modern grekisk musik handlar oftast om frihet och motstånd motdiktatur, dagliga problem samt om kärlek och olycklig kärlek. Av dagens artister kan nämnas: George Dalaras den mest berömda och säljande av alla grekiska artister och som gett konserter i 50 år samtDespina Vandi,Nikos Vertis,Nikos Kourkoulis,Kalomoira,Mixalis Xatzigiannis,Pashalis Terzis,Sarbel,Peggy Zina,Nikos Oikonomopoulos,Melina Mercouri,Elli Kokkinou,Notis Sfakianakis,Sakis Rouvas,Helena Paparizou med flera.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

De flesta traditioner, både på fastlandet och öarna grundar sig i religiösa högtider.Namnsdagen firas exempelvis nästan mer än födelsedagen.

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.


I Grekland firas födelsedagar sällan efter 12 års ålder, men istället firas namnsdagen som är knuten till det helgon man fått sitt namn efter. Namnet är ofta hämtat från en förfader. Förutomkristna högtider firas också nationella dagar somsjälvständighetsdagen den 25 mars, som markerar början på detgrekiska befrielsekriget från detOsmanska imperiet 1821, samtOchidagen den 28 oktober, som minns Greklands vägran att kapitulera för Mussolinis ultimatum 1940.[30]

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Grekiska köket
Grekisk sallad.

Maten från Grekland bygger till stor del på grönsaker ochkött. Det finns både nationella rätter och lokala specialiteter. Man kan inte undgå att smaka den klassiska grekiska salladen medfetaost,oliver,gurka,tomater,olivolja ochoregano. Den kanske mest kända rätten ärtzatziki som består avyoghurt, strimlad gurka medvitlök och olivolja. Serveras med nybakat bröd, gärna som förrätt, eller som snacks.

På restaurang beställer greker oftast in små portioner av allt möjligt, för att sedan dela på allt. Att alla använder sin egen gaffel för att ta från de olika tallrikarna är en självklarhet.

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 2019106 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201965 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201867 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201832 av 179

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Den 14 augusti 1974 drog de grekiska styrkorna sig tillbaka från den integrerade militära strukturen avNato i protest mot den turkiska ockupationen av Nordcypern; Grekland blev åter medlem i Nato 1980.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Greece” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/greece/#people-and-society. Läst 18 januari 2025. 
  2. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  3. ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).Eurostat.https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  4. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  5. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 28 maj 2019.https://web.archive.org/web/20190528213659/https://www.apollo.se/resor/europa/grekland/fakta. Läst 28 maj 2019. 
  6. ^Interactive, Paradox. ”Olympus National Park - General Information | Olympus mount | Litohoro | National Park | Paradox Interactive | http://www.paradoxinteractive.gr”. www.olympusfd.gr. Arkiverad frånoriginalet den 14 januari 2017.https://web.archive.org/web/20170114094456/http://www.olympusfd.gr/us/Infos.asp#. Läst 8 september 2016. 
  7. ^Moses I., Finley (1985) (på engelska). Democracy Ancient and Modern (2:a). London: Hogarth Press 
  8. ^Copleston, Frederick (på engelska). History of Philosophy. "1" 
  9. ^Brockett, Oscar G. (1991) (på engelska). History of the Theatre (6:e). Boston & London: Allyn & Bacon 
  10. ^Anonymous (5 juli 2016). ”Grekland - European Union website, the official EU website - European Commission” (på engelska). European Union website, the official EU website - European Commission.http://europa.eu/european-union/about-eu/countries/member-countries/greece_sv#grekland-i-eu. Läst 8 september 2016. 
  11. ^”Greece Becomes 16th ESA Member State” (på engelska).Europeiska rymdorganisationen. 22 mars 2005.http://www.esa.int/esaCP/SEMWYQRMD6E_index_0.html. Läst 7 april 2007. 
  12. ^”Convention on the OECD” (på engelska).OECD.http://www.oecd.org/document/7/0,2340,en_2649_201185_1915847_1_1_1_1,00.html. Läst 7 april 2007. 
  13. ^”Greece” (på engelska). The World Factbook.CIA. Arkiverad frånoriginalet den 25 augusti 2016.https://web.archive.org/web/20160825033157/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gr.html. Läst 10 februari 2010. 
  14. ^Nordisk Familjebok band 10. (1909) sp. 234: "Namnet greker (grek. graikōī', lat. græci) synes ursprungligen ha tillhört en i Epirus bosatt stam, men blef hos romarna gängse som beteckning för hela nationen."
  15. ^”The Genocide of Greeks, 1914-1923”. greek-genocide.org. Arkiverad frånoriginalet den 17 december 2012.https://www.webcitation.org/6CybC2sUE?url=http://www.greek-genocide.org/faq.html#3. Läst 14 mars 2010. 
  16. ^”Särskild rapport: Kommissionens arbete med den grekiska finanskrisen”. op.europa.eu.https://op.europa.eu/webpub/eca/special-reports/greek-crisis-17-2017/sv/. Läst 26 september 2021. 
  17. ^ [ab]”https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Grekland?p=1”. www.landguiden.se. Arkiverad frånoriginalet den 4 juli 2015.https://web.archive.org/web/20150704183651/https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Grekland?p=1. Läst 3 juli 2015. 
  18. ^Said, Mohamed (7 juli 2019). ”Konservativt maktskifte i Grekland – storseger för Ny demokrati”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/utrikes/maktskifte-i-grekland. Läst 9 oktober 2021. 
  19. ^läs online,www.statistics.gr .[källa från Wikidata]
  20. ^OECD,läs online, läst: 25 maj 2018.[källa från Wikidata]
  21. ^Unesco-institutet för statistik,läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^läs online,europa.eu , läst: 29 mars 2015.[källa från Wikidata]
  23. ^läs online,europa.eu , läst: 29 mars 2015.[källa från Wikidata]
  24. ^ [ab]”Grekland – Geografi och klimat”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/grekland/geografi-och-klimat/. Läst 18 januari 2025. 
  25. ^”Greece” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-15.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/greece/. Läst 18 januari 2025. 
  26. ^”Mänskliga rättigheter i Grekland 2005” (Portable Document Format).Utrikesdepartementet. Arkiverad frånoriginalet den 28 september 2009.https://web.archive.org/web/20090928140843/http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060202/9172c4a2b4348ebdb45f2050eaa75999/Grekland_05.pdf. Läst 10 november 2011. 
  27. ^”I Grekland finns det bara greker och muslimer”. YleNyheter. 27 oktober 2014.https://svenska.yle.fi/artikel/2014/10/27/i-grekland-finns-det-bara-greker-och-muslimer. Läst 8 september 2016. 
  28. ^Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  29. ^ [abcdefghijk]hämtat från:tyskspråkiga Wikipedia, läst: 31 maj 2021.[källa från Wikidata]
  30. ^”Grekland – Seder och bruk”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/grekland/seder-och-bruk/. Läst 18 januari 2025. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Regering
Generell information
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Grekland
Största städer
Regioner
Greklands prefekturer
Achaia ·Aitolien och Akarnanien ·Andros ·Argolis ·Arkadien ·Arta ·Aten:Centrala,Norra,Södra,Västra ·Boiotien ·Chalkidike ·Chania ·Chios ·Drama ·Elis ·Euboia ·Evritania ·Evros ·Florina ·Fokis ·Fthiotis ·Grevena ·Heraklion ·Ikaria ·Imathia ·Ioannina ·Ithaka ·Kalymnos ·Karditsa ·Karpathos ·Kastoria ·Kavala ·Kykladerna ·Kefalinia ·Kilkis ·Korfu ·Korinth ·Kos ·Kozani ·Lakonien ·Larissa ·Lasithi ·Lefkas ·Lemnos ·Lesbos ·Magnesien ·Messenien ·Milos ·Mykonos ·Naxos ·Níson ·Paros ·Pella ·Pierien ·Pireus ·Preveza ·Rethymno ·Rhodos ·Rodhopi ·Samos ·Serrai ·Sporaderna ·Syros ·Thassos ·Thesprotia ·Thessaloniki ·Thira ·Tinos ·Trikala ·Västra Attika ·Xanthi ·Zakynthos ·Östra Attika
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Europeiska unionens medlemsstater
v  r
Nato
Symboler
Historia
Organisation
Befattningar
Medlemsstater
Multilaterala relationer
v  r
Schengensamarbetet
Schengenområdet1
Relaterade artiklar

1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.

v  r
Länder runtMedelhavet
v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v  r
Europarådet Europarådet
Auktoritetsdata


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Grekland&oldid=58550613
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp