Gränsen i väster utgörs avAnderna i Paraguay, Bolivia samt Argentina och i öster avParaguayfloden. Området är omkring 647 500kvadratkilometer stort. Det ligger ungefär mellan 17° och 33° sydliglatitud och 65° och 60° västliglongitud.Alto Chaco nära bergen i väster är torrt med liten vegetation, men österut motBajo Chaco finns djungler medquebrachoträd och gräsbevuxna skogsgläntor med ett rikt insektsliv. Landskapet är till största delen platt.
Området är till största delen bebott väster och öster om Paraguayfloden. Det har stora tillgångar pågarvämnen och timmer från quebrachoträden och speciellagarvningsindustrier har byggts upp i området.Palo santoträden i Central Chaco är källan tillguayacann, som bland annat används för parfymering av tvål. I Paraguay odlas ävenyerba mate i de lägre delarna av Gran Chaco.
Gran Chaco var ett omstritt område sedan 1810. Officiellt ansågs det vara en del av Bolivia, men Paraguay började att tvångsförflytta invånarna dit vilket Bolivia vägrade.
I området ägdeChacokriget rum 1932-1935 mellan Paraguay och Bolivia, som gällde förmodade oljefyndigheter i Chaco Boreal, en region norr omPilcomayofloden och väster om Paraguayfloden. Bolivia ville ha tillgång till Paraguayfloden för att transportera olja ut till kusten, medan Paraguay hävdade att de ägde området. Bolivia hade blivit ett kustlöst land eftersalpeterkriget. Slutligen nåddes en uppgörelse 1938, som gav Paraguay tre fjärdedelar av Chaco Boreal. Bolivia fick en korridor till Paraguayfloden med möjlighet att använda Puerte Cosado och rätten att bygga en egen hamn. Någon olja hittades dock inte.
Mennoniter kom till den paraguayanska delen av regionen, från Kanada på 1920-talet samt frånSovjetunionen på 1930-talet och efterandra världskriget. De byggde upp några av de mest befolkade områdena i Gran Chaco.
Gran Chaco har bland de högsta medeltemperaturerna på kontinenten.
Ekosystemet är unikt och var svårförstått av forskare ända fram till senare år. Ekosystemet förstörs sakta av civilisationen vid införande av boskap, bränning av vegetationen och oansvariga beslut inom jordbruket. Många grupper försöker att skydda det unika ekosystemet.
Navelsvinet(Catagonus wagneri), som upptäcktes på 1970-talet är ett stortdäggdjurendemiskt för Chaco. I den argentinska delen av området finns minst åtta arter avbältdjur och minst tio i den paraguayanska delen.