Ginikoefficient är en ekonomiskmåttenhet på ojämlikheten, till exempel i inkomstfördelning, hos en befolkning som utvecklades avCorrado Gini. Ginikoefficienter används för att jämförainkomstspridningen mellan olika länder. Måttet bygger påLorenzkurvan och visar hurinkomsterna är fördelade i en viss population. Låt A vara ytan underLorenzkurvan för det teoretiska fallet att alla har samma inkomst och B ytan under den faktiskaLorenzkurvan. Då är ginikoefficienten lika med (A-B)/A. Eftersom B är mindre än eller lika med A får ginikoefficienten ett värde mellan 0 och 1. Om alla individer har exakt lika stora inkomster är B=A, vilket ger ginikoefficienten 0. Om en person har all inkomst och övriga ingen inkomst blir B=0 vilket ger ginikoefficenten 1.
Ju lägre ginikoefficient för inkomster, desto mer jämlikt fördelas löner, vinster, bidrag, och andra ersättningar inom ett land. Till exempelNorge är ett av de länder som har låga ginikoeffcienter för inkomster, och har därmed en jämn inkomstfördelning. Flera länder iSydamerika har mycket höga ginikoefficienter (jämfört med världens genomsnitt) och har därmed mycket ojämlika inkomstfördelningar.
I Europa placerar sigTurkiet längst ned i listan med högstinkomstspridning med en ginikoefficent på 0,43. Bland länderna iEU uppvisarBulgarien ochLitauen störst inkomstskillnader.[1]
År 2023 var Sveriges ginikoefficient 0,295 (bara något bättre än EU-snittet på 0.296).[2]
Ginikoefficienten beräknas vanligtvis utifråndisponibel inkomst, det vill säga efterskatter ochtransfereringar. Tar man hänsyn till omfördelningseffekterna av skattefinansieradvälfärd, till exempel offentligt finansierad välfärd så somskola ochsjukvård, minskar inkomstspridningen betydligt i Sverige och denordiska länderna.
Ginikoefficienten är problematisk även i andra aspekter, bland annat fokuserar måttet enbart på relativa inkomster och inte på inkomstnivåer i länderna.Nederländerna ochBangladesh hade till exempel samma ginikoefficient år 2010 trots att länderna skiljer sig extremt mycket åt när det kommer tilllevnadsstandard och inkomstnivå.
Ginikoefficienten tar heller inte hänsyn tillförmögenhet. Det innebär att länder med låg inkomstspridning, men där ett fåtal har all förmögenhet, kan ha en låg ginikoefficient.[2] Här utmärker sig Sverige, som har en av världens högsta ojämlikheter gällande förmögenheter.[3]
Inkomstfördelning (ginikoefficient) i ett antal givna länder 1945-2008. (I figuren uttrycks ginikoefficienten på skalan 0-100 istället för på skalan 0-1.)
