Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Germaine de Staël

Från Wikipedia
Germaine de Staël
FöddAnne-Louise Germaine Necker
22 april1766
Paris[1]
Död14 juli1817 (51 år)
Paris[2]
BegravdChâteau de Coppet[3][4]
Medborgare iRepubliken Genève[5] ochKungariket Frankrike[6]
SysselsättningFörfattare[5][7][8],politiker[5], brevskrivare,filosof,litteraturkritiker[5],salongsvärd[9],dagboksskrivare,översättare
MakeErik Magnus Staël von Holstein
(g. 1786–1800)
Albert Jean Michel de Rocca
(g. 1811–1817)[5]
PartnerBenjamin Constant[5]
Charles Maurice de Talleyrand
Louis de Narbonne-Lara
BarnLudvig August Staël von Holstein(f. 1789 och 1790)
Albertina Staël von Holstein(f. 1797 och 1798)
Louis Alphonse de Rocca(f. 1812)
FöräldrarJacques Necker
Suzanne Curchod
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Anne-LouiseGermaine de Staël-Holstein (Madame de Staël), född22 april1766 iParis, död14 juli1817 iParis, var enfranskförfattare ochsalongsvärd. Hon skrev också sina memoarskildringar om tiden underfranska revolutionen.[10]

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Germaine de Staël var dotter till denschweiziske bankiren samtfinansministernJacques Necker[11] och salongsvärdenSuzanne Curchod. Från1786 var hon gift med den svenskeambassadörenErik Magnus Staël von Holstein (död1802). Germaine de Staël höll underrevolutionens dagar välbesöktlitterär salong med framträdande gäster som bland annatmarkis La Fayette, och hon kallades därför oftaReine de Paris ("Paris drottning"). Liksom sin far var hon anhängare av revolutionensprogressiva ideal, något som inte minst kom till uttryck i de egna verken, som i till exempelDelphine (1802), där hon förtäckt angrep den kyrkliga vigseln ochäktenskapets oupplöslighet samt i denerotiska romanenCorinne ou l'Italie (1807). Hon skrev även ett märkligt verk om dentyska nationen,De l'Allemagne (1810).

Enparlamentarisk ochdoktrinärliberalism efter engelskt eller amerikanskt mönster blev sedermera hennes på flera sätt under olika skeden modifierade grunduppfattning. 1788 publicerades för vänkretsen ett arbete av madame de Staël,Lettres sur les ouvrages et le caractére de Lettres sur les ouvrages et le caractère deJean-Jacques Rousseau, som lade grunden till hennes ryktbarhet. Faderns flykt 1790 till slottet Coppet vidGenèvesjön var förspelet tillrevolutionära våldshandlingar, som drev även dottern till samma fristad underSeptembermorden 1792. Återkommen till Paris 1795, höll hon där litterär salong och kom i kontakt med regeringen. Hon misstänktes1797 för att vara delaktig i dessstatskupp mot de lagstiftande råden.

Hennes salong, vid denna tid den förnämsta i Paris, var en härd för intrigerna motNapoleon I, som i oktober 1803 förbjöd henne att vistas inom fyrtio mils avstånd från Paris. Detta blev anledningen till madame de Staëls utländska resor. Hon besökteWeimar, där storhertigen Karl August gav henne ett varmt emottagande, samt därefterBerlin ochWien, varifrån hon kallades till Coppet och faderns dödsbädd. Hon besökte ocksåItalien, vars natur och konstnärsliv gav upphov tillCorinne ou l'Italie, hennes mest berömda roman. Dessa år tillbringades omväxlande iFrankrike och på resor genomTyskland (andra tyska resan 1807, efter vilken hon övergick tillkatolicismen) eller i Coppet, där hon omgavs av ett fullkomligt vetenskapligt och konstnärligt hov, bland vars förnämsta och trägnaste uppvaktande räknadesKarl Viktor von Bonstetten, historikernJean Charles Léonard de Sismondi,August Wilhelm Schlegel, som var hennes sönersguvernant ochBenjamin Constant (det senare vänskapsbandet bröts 1808).

1810 hamnade hon i konflikt medNapoleon I.De l'Allemagne beslagtogs och hon tvingades i landsflykt, först tillRyssland, och senare viaSverige tillStorbritannien där hon umgicks bland annat med den Brittiska diktarenLord Byron.[12] Under året iStockholm18121813 bländade hon den lilla litterära kretsen med sin vältalighet, något som till och med överväldigade den annars inte särskilt talträngde kronprinsenKarl Johan alias Jean Baptiste Bernadotte (och med vilken hon bland annat diskuterade hans utsikter att bli kung avFrankrike). Hon saknade nämligen – somAlf Henrikson påpekar i sinS – en uppslagsbok (1994) – "enligt alla samtida källor förmågan att lyssna". Madame de Staël hade stor betydelse genom att hon förberedde denromantiska perioden i Frankrike.[13][14]

Översättningar till svenska

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^Find a Grave.[källa från Wikidata]
  4. ^läs online,www.tombes-sepultures.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ [abcdef]HDS-ID:016051.[källa från Wikidata]
  6. ^Libris,Kungliga biblioteket, 25 september 2012,Libris-URI:64jlm2tq2sfvlp6, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^Archive of Fine Arts, abART person-ID:143986, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^Charles Dudley Warner (red.),Library of the World's Best Literature, 1897,läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^Claire Richter Sherman & Adele M. Holcomb,Women as interpreters of the visual arts, 1820- 1979, Woman's Art Journal, s. 8,ISBN 978-0-313-22056-2.[källa från Wikidata]
  10. ^Yalom, Marilyn, Blodsystrar: kvinnors hågkomster av franska revolutionen, Rabén Prisma, Stockholm, 1997
  11. ^Forsgård, Nils Erik (2009). September 1808 (2. uppl). Atlantis. sid. 78.ISBN 978-91-7353-321-8. Läst 27 mars 2025 
  12. ^Forsgård, Nils Erik (2009). September 1808 (2. uppl). Atlantis. sid. 82.ISBN 978-91-7353-321-8. Läst 28 mars 2025 
  13. ^ Alf Henrikson,S - en uppslagsbok, Stockholm 1994, s 212
  14. ^Anne-Louise Germaine de Staël iNordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Romantiken
Rörelser"Vandraren över dimhavet" av Caspar David Friedrich.

"Kreuz an der Ostsee" av Caspar David Friedrich.

"Le Soir, paysage avec un aqueduc" av Théodore Géricault.
Författare
Frankrike
Norden
Ryssland
Storbritannien
Tyskland
USA
Övrigt
Musiker
Frankrike
Italien
Ryssland
Tyskland
Österrike
Övrigt
Filosofer
Konstnärer
Övrigt
KategoriKategori
v  r
Politisk filosofi
Termer
Statsskick
Ideologier
Teorier
Filosofer
Antiken
Medeltiden
Tidigmodern tid
17- och 18-
hundratalen
19- och 20-
hundratalen
Verk
Se även
Kategori:Politisk filosofi
v  r
Franska revolutionen
Orsaker ·Tidslinje ·Ancien régime ·Revolution ·Konstitutionell monarki ·Republik ·Direktoriet ·Konsulatet ·Museum av den Franska revolutionen
 
Militära ledare
Frankrike Franska armén
Eustache Charles d'Aoust ·Pierre Augereau ·Alexandre de Beauharnais ·Jean-Baptiste Bernadotte ·Louis Alexandre Berthier ·Jean-Baptiste Bessières ·Guillaume Brune ·Jean François Carteaux ·Jean-Étienne Championnet ·Chapuis de Tourville ·Adam-Philippe de Custine ·Louis Nicolas Davout ·Desaix ·Jacques François Dugommier ·Thomas Alexandre Dumas ·Charles François Dumouriez ·Pierre Marie Barthélemy Ferino ·Louis-Charles de Flers ·Paul Grenier ·Emmanuel Grouchy ·Jacques Maurice Hatry ·Lazare Hoche ·Jean-Baptiste Jourdan ·François-Christophe Kellermann ·Jean-Baptiste Kléber ·Choderlos de Laclos ·Jean Lannes ·Charles Leclerc ·Claude Lecourbe ·François Joseph Lefebvre ·Jacques MacDonald ·Jean-Antoine Marbot ·Marcellin Marbot ·François Séverin Marceau ·Auguste de Marmont ·André Masséna ·Bon Adrien Jeannot de Moncey ·Jean Victor Marie Moreau ·Édouard Mortier ·Joachim Murat ·Michel Ney ·Pierre-Jacques Osten ·Oudinot ·Catherine-Dominique de Pérignon ·Jean-Charles Pichegru ·Poniatowski ·Laurent Gouvion Saint-Cyr ·Barthélemy Schérer ·Jean Mathieu Philibert Sérurier ·Joseph Souham ·Soult ·Louis Gabriel Suchet ·Belgrand de Vaubois ·Claude-Victor Perrin
Motståndare i urval
 
Andra betydande personer och grupper
Gironden
Berget
Hébertister
ochLes Enragés
Övriga
 
Inflytelserika tänkare
 
Kulturell inverkan
KategoriKategori
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Germaine_de_Staël&oldid=57211400
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp