Gerardus Mercator (eg.Gerhard de Kremer;[4] namnetKremer betyder "handlare", vilket på latin blirMercator), född5 mars1512, död2 december1594, var ennederländskkartograf. Mercator har gett namn åtMercator-projektionen, en projektion som han också tog fram. Den är en vinkelkorrekt (men inte ytkorrekt)projektion vilket ger stor användbarhet somsjökort. Hans kartsamling med avbildningen av titanenAtlas gav upphov till beteckning på en kartbok.[5]
Mercator intar en framskjuten plats i geografins och kartografins historia. I sin syn på jordmagnetismen stod han långt före sin tid och inom kartografin var han banbrytande. Han var 1500-talets mest betydande kartograf[4].
Mercator föddes som Gérard de Crémère i denflamländska stadenRupelmonde (i dagensBelgien), av föräldrar frånGangelt ihertigdömet Jülich. "Mercator" är den latiniserade formen av hans namn. Det betyder "köpman". Efter hans fars död år 1526 utbildades Mercator i's-Hertogenbosch av bland andra den kände humanistenMacropedius.
Mercator inskrevs 1530 vidUniversitetet i Leuven, där han bland annat studeradematematik ochfilosofi.[4] Han mottog enmastergrad två år senare.[6] Mercator började snart främst ägna sig åt tillverkning av vetenskapliga instrument, jord- ochhimmelsglober samt åt kartritning och kartors utförande ikopparstick. Trots Mercators rykte som kartograf, kom hans huvudsakliga inkomstkälla från hans hantverksskickligt tillverkade matematiska instrument. I Leuven arbetade han medGemma Frisius ochGaspar Myrica 1535 till 1536 med att konstruera en jordglob. Mercators roll i projektet var i första hand som skickliggravör imässing, inte som kartograf. Mercators första kartografiska verk var en karta överPalestina från 1537[4].
De viktigaste av hans arbeten från denna tid var följande:
Till följd av främst konfessionella skäl anklagades Mercator år 1544 förkätteri. Anledningen var Mercators protestantiska sympatier och misstankar angående hans återkommande resor. Han hölls därefter flera månader i häkte. Efter ryktet att ett nytt universitet skulle inrättas iDuisburg flyttade han dit år 1552[4][6]. Regenten där, hertigen avJülich ochKleve, utnämnde honom till "kosmograf". I Duisburg utvecklade han en omfattandegeografisk och kartografisk verksamhet intill sin död. Han skapade ett kartografiskt institut, rikt försett med böcker, som gjorde det möjligt för honom att avfatta sina för den tiden förvånansvärt korrekta kartor. Två skäl till kartornas kvalitet var Mercators vetenskapliga ansats och hans kritiska granskning av källorna. Kartorna tecknades, graverades och trycktes av honom själv.
De mest berömda av dessa kartor är en karta överEuropa (1554), ett klassiskt mönster för sammanställning av olikartat kartmaterial. Dessutom producerades 1569[4]Nova et aucta orbis terræ descriptio ad usum navigantium emendate accommodata, hans berömda världskarta i fyra blad. Denna utfördes i den projektion som framför andra bär hans namn, och kartan är det första sjökortet med utdraget gradnät.
Atlas från en titelsida till Mercators son Rumolds atlas från 1595.
Mercator myntade ordetatlas för att beskriva en samling av kartor.[4] Han uppmuntrade ävenAbraham Ortelius i att sammanställa den första moderna världsatlasen -Theatrum Orbis Terrarum- år 1570. Mercator skapade även en egen atlas i ett antal delar, varav den första publicerades år 1578. En utgör en oöverträffad reproduktion avKlaudios Ptolemaios karta i 27 blad, utförd i kopparstick jämte latinsk text (1578);Atlas sive cosmographia meditationes de fabrica mundi et fabricata figura Kartor överFrankrike,Tyskland ochNederländerna tillkom år 1585 och över iBalkan ochGrekland år 1588.
Mercator utarbetade en teknik för att producera jordglober - himmelska såväl som markbundna - genom metoder för relativ massproduktion. Vid den tiden var globtillverkning mycket mödosam eftersom de producerades med hjälp av gravyr på en sfär av trä eller förgylld mässing. Mercator skapade gjutna jordglober avpapier-maché på en träram och klippte dem längs med ekvatorn. När de väl monterats samman täcktes globerna medgesso, en vit blandning av bland annat tunn gips. Mercator graverade och tryckte därefter uppsättningar av världens kartor på tolv avsmalnande kilar, med böjda kanter som minskade mot polerna. Dessa tolv kilar skars ut och tillämpades på jordklotet. Cirkulärt graverade lock avslutade globen vid polerna. Därefter handmålades globen med akvarellfärg och de monterades i en träställning med kalibrerade mässingsringar som horisontringar. Tjugo-två sådana Mercator- jordglober har bevarats.
Efter flytten till Duisburg lämnade Mercator aldrig staden. Han dog där 1594 som en respekterad och förmögen medborgare. Han är begravd i stadens största kyrka, Saint Salvatorus. År 1595 utgavs en postum samling med landkartor över hela världen, med titelnAtlas. Dessa kartor publicerades av Mercators son Rumold Mercator.[6]
1536 gifte sig Mercator med Barbara Schellekens. Året därpå födde hon parets första barn, sonen Arnold och totalt fick de sex barn (tre pojkar och tre flickor). Alla tre sönerna kom att bli kartografer även de, och Rumold (yngst, ca 1541–1600) var faderns representant iEngland och såg till att 1595 ge ut den första kompletta utgåvan av Mercators världsatlas.[6]
Utställningar av hans verk kan ses i Mercators skattkammare, som ligger i Duisburg. Fler utställningar om Mercators liv och verk finns på Mercatormuseet iSint-Niklaas iBelgien.
Mercator-projektionen är en vinkelkorrekt projektion som uppfanns av Mercator. Projektionen bevarar riktningar korrekt. I projektionen - som växer mot polerna - är skeppets kurslinje,loxodromen, rätlinjig liksommeridianer och paralleller, vilka skär varandra vinkelrätt. Kartbilden är därmed vinkelriktig eller konturriktig.
Den är mycket vanlig, exempelvis på världskartor. Eftersom en kompasskurs mellan två punkter på kartor av detta slag bildar en rät linje används de ofta för sjökort. Metoden förprojektionen kan beskrivas på följande sätt: Om en cylinder antas omsluta en sfär avbildas en punkt på sfären på cylinderytan (kartan) där sfärens förlängda radie (den radie som svarar mot punkten på sfären) skär cylinderytan. Mercators projektion är alltså encylinderprojektion.
Utvecklandet av Mercators projektion representerade ett betydelsefullt genombrott i 1500-talets kartografi. Projektionen var dock långt före sin tid, eftersom de rådande navigerings- och lantmäteriteknikerna ännu inte var kompatibla med dess användande för navigering.
Amplissima Terrae Sanctae descriptio ad utriusque Testamenti intelligentiam en väggkarta över De heliga landen i sex blad från 1537.
En väggkarta över Flandern i nio blad från 1540.
En världskarta i hjärtformad projektion över de norra och södra halvkloten.
Från Duisburg-perioden är endast fyra väggkartor kända:
Europæ descriptio, en väggkarta över Europa från 1554 i 15 blad (159 × 132 cm). Med uppkomsten av denna karta hade i stort sett den föråldrade, ptolemaiska världsbilden åtgärdats helt. Relationerna mellan de europeiska länderna visas för första gången på rätt sätt. Under ett sekel utgjorde Mercators karta standardkartan över Europa. Kartan reviderades 1572.
En karta över Lothringen år 1563-1564.
Anglia, Scotia et Hibernia nova descriptio, en väggkarta över de brittiska öarna i åtta blad från 1564.
Nova et aucta orbis terræ descriptio ad usum navigantium emendate accomodata, 1569, en stor världskarta i 21 blad med en total storlek på 134×212 cm. Denna sista kartan kan med rätta kallas Mercators mästerverk. Det är den första kartan i världen som använder en vinkelriktig projektion.
.png)
.jpg)
_-_Geographicus_-_NorthPole-mercator-1606.jpg)
.png)
