Den här artikeln eller avsnittetkan behövaspråkvård ellerkorrekturläsning.(2025-02) Motivering:Åtskilliga namn, på ledande personer, ej enligt svensk translittereringsstandard, se diskussionssida. Hjälp gärna Wikipedia med attförbättra språket i texten eller diskutera saken pådiskussionssidan.
Georgien utropade sin självständighet frånSovjetunionen den 9 april 1991 och är medlemsland iEuroparådet (sedan 1999),[13]Eurocontrol (sedan 2012), och arbetar för närvarande för att bli fullvärdig medlem iEU och militäralliansenNato. Georgien ansökte om EU-medlemskap 2022 och beviljades status som kandidatland 2023.[14]
Etniskageorgier kallar sig själva förkartvelebi (ქართველები), sitt land för Sakartvelo (საქართველო - med betydelsen "en plats för kartveler") och sitt språk förkartuli (ქართული). Enligt de gamla georgiska krönikorna (ქართლის ცხოვრება) var detkartveliska folkets förfaderKartlos (ქართლოსი), sonsons son till denbibliskaJafet. Namnet Sakartvelo (საქართველო) består av två delar. Dess rot,kartvel-i (ქართველ-ი), specificerar en invånare i centrala central-östra georgiska regionen Kartli, ellerIberien som den omnämns som i källor från detbysantinska riket.[16]Antikens greker (Strabon,Herodotos,Plutarchos,Homeros m.fl.) ochromarna (Titus Livius,Publius Cornelius Tacitus m.fl.) beskriver tidiga östgeorgier som iberier. (Iberoi enligt vissa grekiska källor) och västgeorgier somkolcher.[17] På svenska kallades Georgien förut även för "Grusien" efter den ryskaexonymen.[18]
Liksom de flesta infödda kaukasiska folken, hör georgierna inte till någon av de största etniska grupperna iEuropa ellerAsien. Detgeorgiska språket är varken ettindoeuropeiskt,turkiskt ellersemitiskt språk. Den antika judiska krönikan avJosefus nämner georgier somIberes, som även kallades Thobel Tubal.[19]
Termerna Georgien och georgier dyker i Västeuropa upp i flera medeltidaannaler. Den franske krönikörenJacques de Vitry och den engelske resenärenJohn Mandeville skrev att georgier kallas förgeorgier för att de vördarSankt Göran särskilt mycket. Noterbart är att landet i januari 2004 började användafemkorsflaggan som inkluderarS:t Georgskorset. Flaggan användes tidigare i Georgien på 400-talet och undermedeltiden.[20][21]
RiketKolchis, ungefär motsvarande västra Georgien, var känt av grekerna redan föreHomeros tid, bland annat utspelar sig sagocykeln om detgyllene skinnet i Kolchis. På600-talet f.Kr. grundadegreker flera kolonier på Kolchis kust.
En annan statsbildning som varit viktig för Georgiens historia var känd under beteckningenKaukasiska Iberien. Landet erövrades sedan först avromerska riket år 23 e.Kr., sedan avpersiska riket år 265.
Landet var självständigt från den 26 maj 1918 fram till1921 som denDemokratiska republiken Georgien. År 1921 invaderades republiken avRöda armén för att1936 blisovjetrepublikenGeorgiska SSR iSovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sitt vin. Tack vare det goda klimatet och den goda maten var det också ett mycket populärt resmål för semesterfirare i Sovjetunionen. I det bördiga Georgien fanns ingen brist på livsmedel och varubristen var mindre kännbar då de sovjetiska myndigheterna inte lyckades kontrollera den omfattande svarta marknaden för privat tillverkning av bristvaror.
Nyval utlystes till den5 januari2008. I presidentvalet deltog 22 kandidater.Micheil Saakasjvili omvaldes till president med över 1 miljon röster (53,47 %) vilket var mer än dubbelt så mycket som den främste konkurrentenLevan Gatjetjiladze. Saakasjvilis partiEnade Nationella Rörelsen fick även egen majoritet i parlamentet.
I samband med att flera europeiska länder under 2008 erkände den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo som självständig stat så förnyade de georgiska utbrytarrepublikernaAbchazien ochSydossetien sina krav på självständighet.
I augusti 2008 brötkriget i Georgien ut med Georgien på en sida och medRyssland och utbrytarrepublikernaAbchazien ochSydossetien på den andra. Som svar på beskjutningen mot georgiska bosättningar kring Sydossetien skickade Georgien in sin försvarsmakt i regionen.Ryssland understödde Sydosseterna militärt och en andra front öppnades när Georgiens andra utbrytarrepublikAbchazien också gick in i konflikten. Den 7 augusti 2008 inledde georgiska styrkor en massiv artilleriattack mot Sydossetiens huvudstadTschinvali.[23] Kriget pågick officiellt från den 8 augusti till den 16 augusti 2008.[24] Den 2 december 2008 beslutade Europeiska unionens råd om tillsätta en oberoende faktafinnande utredning angående kriget i Georgien, utredningen kom fram till att Georgien via en oberättigad attack hade startat kriget.[25][26]
I oktober 2012 vann oppositionskoalitionenGeorgisk dröm parlamentsvalet. President Saakasjvili erkände att hans regeringsparti förlorade valet.[27]I oktober 2013 var det åter presidentval. Presidenten Micheil Saakasjvili hade styrt landet sedan 2003 i två mandatperioder och kunde inte ställa upp för omval. Sedan parlamentsvalet i oktober 2012 styrdes landet av koalitionen Georgisk dröm, under ledning av premiärministern och miljardärenBidzina Ivanisjvili. Presidentvalet vanns avGiorgi Margvelasjvili som var kandidat för Ivanisjvilis regerande koalition.[28]
I oktober 2018 valde georgierna en ny president för de kommande sex åren. Den självständiga presidentkandidatenSalome Zurabishvili blev Georgiens första kvinnliga president. Dåvarande presidenten, Giorgi Margvelashvili, ställde inte upp till omval och det regerande partiet,Georgisk dröm, nominerade inte någon annan kandidat, i stället stödde Georgisk dröm den självständige kandidaten Zurabishvili. Presidenten hade numera bara en symbolisk makt. Regerande partiet hade nu flyttat över all politisk makt till parlamentet och premiärministern. Presidenten hade blivit en galjonsfigur. Politiken i Georgien präglas i hög grad av oligarken Bidzina Ivanishvilis inflytande. Han styr landet bakom kulisserna. Ivanishvili satt själv ett år som premiärminister och när han avgick år 2013 tillsatte han sina förtrogna på viktiga poster inom administrationen.[29][30] I november 2020 vann det styrande regeringspartiet Georgisk dröm, lett av Bidzina Ivanishvili, parlamentsvalet i Georgien. OppositionspartietFörenade nationella rörelsen (UNM) accepterade inte valresultatet.[31]
Svanetien, ett bergsområde i nordvästra Georgien.Gudauri, en vintersportort i den nordöstra delen av landet.Batumi i Georgien vidSvarta havet.
Georgien är beläget i västraKaukasien mellanStora Kaukasus i norr ochLilla Kaukasus i söder. Landet har kust motSvarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km². Det råder viss oenighet om var gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien ska dras och Georgien kan därmed anges som tillhörande Europa[9][32] eller Asien[9][33] eller delat mellan världsdelarna[9][34].
BergskedjanLichi delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrläntaKolchidalåglandet. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs avAbchazien. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionenSvanetien. I öster rinner flodenKura med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in iAzerbajdzjan genom en räcka dalgångar.
Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5 000 meter. Det högsta berget i Georgien ärSjchara med en höjd på 5 201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta ärDzjanga på 5 051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig ärKazbek på 5 047 meter,Tetnuldi (4 974 m),Sjota Rustaveli-toppen (4 960 m),Mta Ushba (4 710 m) ochAilama (4 525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbekvulkaniskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och inte så hög, inga toppar är högre än 3 400 meter. I detta område märks vulkanplatånDzjavacheti, många insjöar somTabatsquri ochParavani, samt mineralvatten och varma källor.
Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ettsubtropiskt klimat i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder.
Stora delar av Georgien är täckt av skog. Det är mestbjörkskog i bergen, medan mycketbok,ek ochkastanj förekommer på de lägre höjderna. Djurlivet är rikt, särskilt på arter som trivs i skog, däriblandrådjur,hjort,björn ochvarg. I bergsområdena finns ävenbergsget.
Georgien är ensemipresidentiellrepublik medpresidenten som statschef ochpremiärministern som regeringschef. Presidenten har numera bara en symbolisk makt. All politisk makt har flyttats över till parlamentet och premiärministern. Presidenten har blivit en galjonsfigur.[29]
Även om avsevärda framsteg har gjorts sedanrosenrevolutionen hävdade president Saakasjvili år 2008 att Georgien fortfarande inte är ett "fullfjädrat, välformat, kristalliserat samhälle".[36] Det politiska systemet kvarstår i övergångsprocessen, med ständiga justeringar för att balansera makten mellan president och parlament, och oppositionella förslag som sträcker sig från att förvandla landet till en parlamentarisk republik till att återupprätta monarkin.[37] Observatörer har noterat bristen på förtroende i relationerna mellan regering och opposition.[38]
Det finns olika åsikter angående graden av politisk frihet som råder i Georgien. Före detta president Saakasjvili trodde att "landet är på väg att bli en europeisk demokrati".[36]Freedom House placerar Georgien i gruppen med delvis fria länder, tillsammans med länder somUkraina,Mexiko ochBosnien och Hercegovina.
Den verkställande delen av makten utgörs av presidenten ochGeorgiens regering. Regeringen består av ministrar, ledda avpremiärministern och utsedda av presidenten. Noterbart är att försvars- och inrikesministrarna inte är medlemmar i regeringen, utan är direkt underordnade presidenten.Giorgi Margvelasjvili var Georgiens president efter att ha vunnit presidentvalet i november 2013. I samband med valet avgick dåvarande premiärministernBidzina Ivanisjvili ochIrakli Gharibasjvili utsågs till ny premiärminister. Den 18 december 2018 efterträddes Margvelashvili på presidentposten avSalomé Zurabisjvili. Ledaren för Georgisk dröm, Bidzina Ivanishvili, styr landet bakom kulisserna.
Denlagstiftande makten innehas avGeorgiens parlament. Parlamentet är en enkammarriksdag och har 150 medlemmar, kända som suppleanter, av vilka 75 medlemmar är proportionerliga representanter och 75 väljs genom enmansvalkretsar och representerar sina valkretsar. Medlemmar i parlamentet väljs över en fyraårsperiod. Två partiblock har representanter som valts in i parlamentet efter parlamentsvalet år 2012:Enade nationella rörelsen (regeringsparti innan valet) ochGeorgiska drömmen som vann parlamentsvalet.[30] I år 2016 och 2020 vann det styrande regeringspartiet Georgisk dröm parlamentsvalet.
Det växande inflytandet frånUSA ochEU i Georgien, bland annat genom föreslagna EU- och NATO-medlemskap, det amerikanska"Georgia Train and Equip Program" och konstruktionen avBaku–Tbilisi–Ceyhan pipeline har ansträngt relationen mellanTbilisi ochMoskva. Georgiens beslut att öka sin närvaro bland fredsstyrkorna i Irak var ett viktigt initiativ.[46]
Georgien arbetar för närvarande med att bli fullvärdig medlem av militäralliansenNATO. I augusti 2004 lämnades den individuella ansökningsplanen in officiellt till NATO. Den 29 oktober samma år godkände NATO:s nordatlantiska råd den individuella partnerskapshandlingsplanen (kallad IPAP) från Georgien och man flyttades vidare till det andra steget i den Euro-Atlantiska integrationen. Under år 2005, genom beslut av Georgiens president, inrättades en statlig kommission för att genomföra den individuella partnerskapshandlingsplanen. Kommissionen fick i uppdrag att samordna och övervaka genomförandet av handlingsplanen. Georgiens medlemskap i NATO har blivit en stor politisk fråga i landet, och en av regeringspartietEnade nationella rörelsens största slogans i presidentvalet 2008 rörde medlemskapet i NATO.
Engelskspråkig valaffisch angående NATO-medlemskap i Georgiens huvudstadTbilisi.
Georgiska soldater bordar en transporthelikopter av modellMil Mi-8.
Georgiens militärväsen är indelat iarmén,flygvapnet,specialstyrkor samtnationalgardet. Försvaret etablerades i samband med självständigheten i början av 1990-talet med de tidigaresovjetiska förband som fanns kvar i Georgien,milisgrupper, och hemvändande georgisk militär personal från diverse poster inom den sovjetiska militären.
Georgiens militär består av totalt 32 650 personer, varav 18 993 tjänstgör inom marktrupperna, 2091 i flygvapnet, 1350 i marinen och 9196 inom administration och staber.
Militärens funktioner regleras i Georgiensgrundlag, landets försvarslagstiftning och nationella militärastrategi, och de internationella samarbeten Georgien deltar i. Militären opererar under ledning av försvarsministeriet. Nuvarandeförsvarsminister ärDavit Kezerasjvili. Georgien deltog från2004 med soldater iIrak, trupper som dock togs hem i samband medkriget i Georgien 2008.
Under hela självständighetstiden har Georgiens utrikespolitik varit en balansgång där man velat knyta nära band till västvärlden samtidigt som man försökt hålla en god ton motRyssland. Georgien anslöt sig1994 till militäralliansenNatos projektPartnerskap för fred och har sedan2005 har aspirerat på att bli fullvärdig medlem iNato. I januari2008 hölls en rådgivandefolkomröstning i landet som visade att 77 procent av Georgiens befolkning var för ett Natomedlemskap. Vid ett Natomöte iBukarest i april samma år beslöt dock Natos ledare att inte låta Georgien bli medlem i försvarsunionen men lämnade dörren öppen för ett framtida medlemskap.[47]
Den georgiska staten har ett stortbudgetunderskott på grund av problem med att driva inskatter. På grund av den höga arbetslösheten i det egna landet arbetar en stor del av Georgiens befolkning i Ryssland. Detta är avgörande för den georgiska ekonomin.[48]
Det senaste årtiondet har varit turbulent, med interna stridigheter och konflikten med Ryssland har drabbat landet hårt ekonomiskt. Under senare år har det politiska läget i landet stabiliserats och därmed ekonomin förbättrats. Även om Georgien är stabilare idag kontrolleras den ekonomiskt viktiga regionenAbchazien i nordvästra delen av landet inte av regeringen i Tbilisi. Abchazien bröt sig loss från Georgien under inbördeskriget. Stora interna flyktingströmmar i samband med kriget, satte också den redan ansträngda ekonomin på prov.
Georgien lider av viss energibrist. Elnätet privatiserades1998 och elförsörjningen har blivit bättre men återkommande strömavbrott är fortfarande ett allvarligt problem.[48] Landet tvingas importera en stor del av sin energi, främstnaturgas ochpetroleum. Georgiens enda egna storskaliga elproduktion kommer frånvattenkraft, där det största kraftverket,Enguridammen, står för 46 % av landets energiproduktion.
Bland naturtillgångar i landet hittasjärn ochkoppar.
Under sovjettiden var Georgiens utbildningsnivå relativt hög, men hela skolsystemet råkade i ekonomiska svårigheter i samband med självständigheten. Idag finns ett 20-talhögskolor ochuniversitet, och regeringen uppmuntrarprivatskolor inom såväl lägre som högre utbildningsområden. Georgiska är det vanligaste språket inom skolväsendet, i synnerhet gäller detta på universitetsnivå.[49] Andelenläs- och skrivkunniga bland den vuxna befolkningen i Georgien är 100 %.[50]
Georgien hade vid folkräkningen den 5 november 2014 3 713 804 invånare. Enligt samma folkräkning utgjordegeorgier den största etniciteten i landet med 86,8 % av landets befolkning. 6,3 % varazerer, 4,5 %armenier, 0,7 %ryssar, 0,4 %osseter, 0,3 %yezidier, 0,2 %ukrainare, 0,2 %kister, 0,15 %greker, samt 0,06 %assyrier. 0,4 % av befolkningen tillhörde någon annan etnicitet, 591 (>0,0 %) vägrade svara och 513 (>0,0 %) angav inte någon etnicitet. Omkring hälften av Georgiens armeniska befolkning på 168 102 personer bor i områdetSamtsche-Dzjavachetien och cirka 76 % av azererna bor iNedre Kartlien.[3]
Sedan upplösningen avSovjetunionen har Georgien genomgått en markant befolkningsminskning som orsakats av oroligheterna iAbchazien,Adzjarien ochSydossetien, en instabil ekonomi samt dåliga arbetsmöjligheter. Detta har lett till att många georgier har emigrerat, speciellt till Ryssland.
Den historiska georgiskahedendomen var starkt kopplad tillmånen, och den störstaguden i den georgiskamytologin varArmazi, en soldatkläddmångud. Statyerna av de georgiska gudarna förstördes dåkristendom blev landets statsreligion år337.
Betydande religiösa minoriteter är:muslimer (9,9 procent),armeniska kristna (3,9 procent),judar (0,8 procent)katoliker (0,8 procent) och det finns även vissa spår av gammal iransk religion.
Efter Sovjetunionens kollaps har även andra trossamfund etablerat sig i Georgien. Det gäller bland annatbaptister,sjundedagsadventister,pingstvänner,Jehovas vittnen,Nyapostoliska kyrkan samt mindre grupperBahá'í- ochHare Krishna-troende. Det finns ingen officiell medlemsstatistik för dessa religiösa grupper, men tillsammans har de antagligen färre än 100 000 anhängare. Enligt Jehovas vittnens årsbok (2010) finns det 18 951 aktiva medlemmar i landet.
I Georgien är 22,1 % av den vuxna befolkningen överviktig (2014), medan 1,1 % av barn under fem år lider av undervikt (2009). Spädbarnsdödligheten var 15,6 per tusen födda år 2016.[1]
Censuren av massmedia upphävdes officiellt i Georgien i samband med självständigheten1991. Det kvarstår dock begränsningar i landetsyttrandefrihet.[49] OrganisationenFreedom House beskriver Georgiens massmedier som "delvis fria", och menar att mediernas oberoende har minskat efterRosenrevolutionen2003. Det finns visserligen medier som öppet kritiserar regeringen, men tidningarnas och etermediernas ägare är ofta angelägna om goda relationer med myndigheterna och utövar därför press på sina anställda journalister. Följden blir en utspridd självcensur bland journalisterna.[57]
Den georgiska musiktraditionen är urgammal och man anser att den i sin form funnits i minst 1000 år. Den karakteriseras avflerstämmighet, både bordun-baserad och mer fri polyfoni.
I dagens Georgien har fortfarande denna folkmusik ett högt anseende och några av de mest namnkunniga manskörerna ärEnsemble Tbilisi,Ensemble Georgika,Ensemble Antjischati ochEnsemble Rustavi.
Georgien deltog för första gången iEurovision Song Contest år2007 iHelsingfors, med låtenVisionary Dream framförd av sångerskanSopo Chalvasji och slutade på tolfte plats. Även2008 deltog landet med låtenPeace Will Come, som framfördes av den blinda sångerskanDiana Ghurtskaia och slutade på elfte plats. År2009 drog sig Georgien ur tävlingen sedanEBU krävt att låttexten till landets bidrag (We Don't Wanna Put In, framförd avStephane & 3G) skulle ändras eftersom den ansågs innehålla ett politiskt budskap, vilket enligt tävlingens regler är förbjudet.[58] Georgien återvände till tävlingen året efter och har sedan dess deltagit varje år.
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.
I Georgien firas flera nationella helgdagar som speglar landets kulturella och historiska arv. Året inleds medNyårsdagen den 1 januari, följt av den ortodoxa julen den 7 januari. Den 19 januari firas Jesu dopdag, känd somNatlisgheba. I mars uppmärksammasMors dag den 3:e ochInternationella kvinnodagen den 8:e.
Den 9 april ärNationella enighetsdagen, till minne avTbilisimassakern 1989 då en fredlig demonstration skingrades våldsamt, vilket resulterade i flera dödsfall och skadade. Påsken firas enligt den ortodoxa kalendern, med rörliga datum för Långfredagen, Påskafton, Påskdagen och Annandag påsk.
Segerdagen den 9 maj markerar segern över fascismen under andra världskriget. Den 12 maj hedras aposteln Andreas, grundaren av den georgisk-ortodoxa kyrkan. Självständighetsdagen den 26 maj firar Georgiens självständighetsförklaring från 1918.
Jungfru Marias dag,Mariamoba, infaller den 28 augusti. Den 14 oktober firasSvetitskhovelidagen i Mtscheta, till minne av den första kristna kyrkan i Georgien. Sankt Görans dag,Giorgoba, firas den 23 november; Sankt Göran är ett av landets skyddshelgon.
Detgeorgiska köket och vinet har utvecklats genom århundradena, med vissa inslag från varje århundrade. En av de vanligaste middagstraditionerna ärSupra, eller "georgiskt bord", vilket också är ett sätt att socialisera med vänner och familj. Suprans "toastmaster" kallas för Tamada. Han eller hon håller också de mest filosofiska skålarna, och ser till att alla har det trevligt. Diverse historiska regioner i Georgien är kända för sina respektive rätter: till exempel,Chinkali (köttklimpar) från östliga Georgien,Chatjapuri, huvudsakligen frånImeretien,Megrelien ochAdzjarien. Utöver traditionella georgiska rätter har maträtter från andra länder kommit till Georgien genom invandrare frånRyssland,Grekland och nyligenKina.
Georgien har kanske världens äldsta tradition av vintillverkning och man har funnit 8 000 år gamla vinkärl. Idag producerar man vita och röda viner, mousserande viner och dessertviner, samt brandy. Georgiens vinexport var betydande som del av Sovjetunionen och under de första åren av oberoende.
Rysslands embargo har dock inneburit att den georgiska vinnäringen har blivit avskuren från sin största avsättningsmarknad. Den ryska smaken för sött och halvsött bordsvin styrde tidigare produktionen, men nu börjar man tillverka mer kvalitetsviner i en unik egen stil - en tendens som har påskyndats av handelsembargot. Efter sovjettidens isolering, börjar nu georgiska premiumviner så sakteliga komma tillbaka till den västerländska marknaden, mycket till följd av ett ökande intresse för ursprung, ekologi och hantverk i mat- och dryckessammanhang.[59]
Inom Georgien är den kachetiska brottningsstilen en av de mest populära. Förr fanns det ett flertal olika brottningsstilar som inte är vanligt förekommande idag. Till exempel har Chevsuretiregionen i Georgien tre olika brottningsstilar. Andra populära sporter på 1800-talet varpolo och lelo, ett traditionell georgiskt bollspel som sedan ersattes av rugby.
En av de största sporterna i dagens Georgien är fotboll. Huvudsakligen styrs fotbollen i landet av dengeorgiska fotbollsfederationen (GFF), som bildades år 1936. GFF arrangerar både landets herr- och damlandslag samt fotbollsligornaUmaghlesi Liga,Pirveli Liga ochMeore Liga. Landets mest meriterade fotbollsklubb heterDinamo Tbilisi och kommer från huvudstaden Tbilisi. Klubben har vunnit Umaghlesi Liga 13 gånger av 21 möjliga sedan självständigheten och år 1981 vann man, något sensationellt,cupvinnarcupen i fotboll mot tyskaCarl Zeiss Jena. Landets största fotbollsarena,Boris Paitjadze-stadion, ligger i Tbilisi[62], där även den näst största,Micheil Meschi-stadion, finns.
^Europaparlamentet,Resolution 2014/2717(RSP), 17 July 2014: "...pursuant to Article 49 of the Treaty on European Union, Georgia, Moldova and Ukraine – like any other European state – have a European perspective and may apply to become members…"
^Bob Gulden,World's Deepest CavesArkiverad 22 december 2022 hämtat från theWayback Machine.,Geo2 Long & Deep Caves Web Site, National Speleological Society, 21 augusti 2022. Läst 10 januari 2023.
^Romarna reste statyn föreställande den iberiska kungen Pharsman efter att han demonstrerat georgiska träningsmetoder under hans visit i Rom;Cassius Dio,Romersk historia, LXIX, 15.3