| Georg af Klercker | |
 | |
| Född | Ernst Georg af Klercker 15 december1877 Kristianstad,Sverige |
|---|---|
| Död | 13 november1951 (73 år) Malmö,Sverige |
| Maka | Tyra Zelina Sundqvist (1905-1911) Selma Wiklund (1911-1923?) Vera Boman (1930-1951) |
| IMDbSFDb | |
ErnstGeorg af Klercker, född15 december1877 iKristianstad, död13 november1951 iMalmö, var ensvenskskådespelare,manusförfattare ochregissör samt tidigare militär. Han var en av den svenska filmens främsta pionjärer, tillsammans medSjöström ochStiller.
Han var son tillmajoren Ernst Fredrikaf Klercker ochfriherrinnan Charlotta Wilhelmina, föddBennet, samt bror tillFredrik ochKjell-Otto af Klercker.
af Klercker avladestudentexamen iLund 1897,officersexamen vidSvea livgarde 1900, blevlöjtnant 1903 ochkapten 1943.[1] Han var ursprungligen militär (gardeslöjtnant) vid Svea livgarde men han var mer intresserad av teater och tog därför avsked 1907. Han gjorde en ung kvinna med olämplig social bakgrund med barn. Det var en tillfällig förbindelse, och kvinnan ville inte behålla barnet, men det ville af Klercker. De ingick ett äktenskap för att barnet inte skulle bli oäkta, men skildes efter några år då af Klercker tog hand om sonen född 1905. Skandalen omöjliggjorde en fortsatt militär karriär. Skandalen öppnade samtidigt möjligheter för af Klercker att göra det han innerst inne alltid hade velat, studera teater och bli skådespelare.
Han engagerades vidHjalmar Selanders teatersällskap, där han gjorde sin debut som Ramsay iFänrik Ståls sägner. Under några år drev han sitt eget turnésällskap, där den nya hustrun Selma ingick. Efter en kortare period påDramaten anställdes han1911 avSvenska Bio som ateljéchef på Lidingö. Efter bara några månader fick han regissera sin första film,Två bröder, vilken blev totalförbjuden av den nyinrättade stränga svenska censuren, men visades utomlands. Nästa film blevDödsritten under cirkuskupolen, en film med hög kvalitet och med goda skådespelarinsatser av operettstjärnanCarl Barcklind och Selma af Klercker. Regissören själv hade också en roll i denna tvåaktare som blev en världssuccé, och såldes utomlands i 250 kopior, varav 50 i USA. Efter hand utvecklades förhållandet medVictor Sjöström ochMauritz Stiller på den ena sidan och Klercker på den andra. År 1913 arbetade af Klercker med spionmelodramenFör fäderneslandet, som producerades i samarbete mellan Svenska Bio och det franska bolagetPathé Frères. Under inspelningarna avbröts plötsligt bolagssamarbetet. Men af Klercker ställde upp för Pathé och reste till Köpenhamn för att göra klart filmen, och återvände därefter aldrig till ateljén på Lidingö, utan fortsatte i stället att arbeta inom filmen i Köpenhamn och Paris men inte som regissör, vilket han helst önskat.
Det var på våren 1915 som af Klercker engagerades som produktionschef och regissör av chefen för Hasselblads Fotografiska Aktiebolag iGöteborg, Nils Bouveng. Till Göteborg anlände han i början av juni samma år. Som närmaste chef rapporterade af Klercker till Georg Hasselblad. Han var mycket produktiv under de två år han arbetade för Hasselblad. af Klercker regisserade tjugofem filmer under göteborgsepoken. af Klerckers filmer är melodramer och komedier med avancerad ljus- och bildsättning.
År 1918 drog han sig tillbaka som regissör och blev direktör för högfjällshotelletÅregården i Åre varvat med skådespeleriet. af Klercker återvände redan efter ett år till teatern. Han fick roller i Stockholm och han turnerade tillsammans med sin finlandsfödda hustru Selma i Finland. När hans son rymt till Amerika och när Selma avlidit 1923 flyttade han till Malmö och fortsatte att arbeta som skådespelare. Dessutom ägnade han sig åt "affärsverksamhet".
Underandra världskriget[2] blev Klercker inkallad somreservofficer och återgick därmed till sitt gamla yrke under några år. Året efter kriget inträffade en av hans livs höjdpunkter, som beskrivs så här i en jubileumsskrift utgiven av Malmölogen inomTeaterorden TSO, som Klercker startat i Malmö: "När logen den 27 november 1946 fyllde tjugo, blev han föremål för ovationsartade hyllningar. Vid det senare tillfället kulminerade dessa i att en av logens prominenta bröder överlämnade ett utomordentligt porträtt av ordensgeneralen till logen, för att det där skulle för eftervärlden bära vittne om hans insats."
Georg af Klercker var gift tre gånger, första gången 1905-1909[3] med Tyra Zelina Sundqvist, andra gången 1911 med skådespelerskanSelma Wiklund och tredje gången den 22 oktober 1930 med Vera Boman (1904-1993).[4]
Bland andraIngmar Bergman har utnämnt af Klercker till en av den svenska filmens första mästare. Bergman gjorde även ett tv-drama om honom,Sista skriket (1995).
Georg af Klercker är begravd påGamla kyrkogården i Malmö.[5]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1927 | Anders Persson | Gustav Vasa August Strindberg | Gösta Cederlund | Helsingborgs stadsteater |
| 1950 | Bagarens hustru Marcel Pagnol | John Zacharias | Helsingborgs stadsteater |
| ||||||||||||||
|