Georg Friedrich Schmidt, född den24 januari1712 iBerlin, död där den25 januari1775, var entyskkonstnär.
Schmidt var elev tillBusch vidBerlins akademi och tillLarmessin iParis. Den senare biträdde han bland annat med att återgeLancrets målningar. År 1742stack Schmidt sitt mästerligaporträtt avPierre Mignard (efterRigaud), vilket trots att han varprotestant förskaffade honom diplom som ledamot avfranska konstakademien. År 1744 fick han avFredrik II anställning i Berlin somhovkopparstickare, och 1757 kallades han av kejsarinnanElisabet tillSankt Petersburg, där han verkade till 1762, graverade kejsarinnans porträtt (efterTocqué) och grundlade en skola för kopparstickare. Efter sin återkomst till Berlin ägnade han sig huvudsakligen åtraderingskonsten. Han imiterade därvidRembrandts maner och lyckades uppnå mycket av den måleriska verkan, som kännetecknar Rembrandts blad. Han anses som Tysklands mest glänsande kopparstickare i linjemaneret på 1700-talet, och hans alstring uppgår till omkring 140 stick och 150 raderingar; några av de tidigare arbetena är signerade av hans lärare. Som hans mest framstående verk, utom det ovan nämnda porträttet av Mignard, räknas porträtt avAugust III av Polen, greveEsterházy ochLatour samt studiehuvud och andra framställningar efter Rembrandt. Blandbiografier märks verk avCrayen (1789),Jacoby (1815),Apell (1887) ochWessely (samma år).
|