Ettgatunamn, ettvägnamn eller enodonym är ett namn som ges till en vissgata ellerväg för att identifiera den. Förr i tiden uppstod gatunamn ofta spontant, medan man numera tar officiella beslut om namnen, för att det inte skall uppstå missförstånd och oklarheter kring vilken gata som är vilken.
I Sverige är detkommunen som bestämmer namn på bland annat gator, kvarter, torg och parker. Namn på bland annat tätorter bestäms istället av lantmäteriet.[1]
Det vanligaste gatunamnet i Sverige är Ringvägen (205 gator), följt av Skogsvägen (204), och Björkvägen (200). De vanligaste gatunamnen att bo på är istället Storgatan (55 360 boende), Ringvägen (32 771) och Nygatan (21 987). Den enskilda gatan flest bor på är Ringvägen i Stockholm, med 5 440 boende.[2]
Memorialnamn är en form av gatunamn där personer hedras med en gata. Memorialnamn har kallats för ”personer som monument”[3], då namnen har samma funktion som monument. Meningen är att medborgarna ska bli påminda om den roll namngivna personer spelade i historien. Memorialnamn kan tolkas som utpekande för vems och vilken historia som upplevs som betydelsefull[4][5], vilket kan vara problematiskt ur flera perspektiv.[6]
Enligt enFN-resolution 2002[7] ska gatunamn inte uppkallas efter kända personer eftersom det sällan är neutralt, och om man ändå gör det så måste personen ha varit avliden sedan flera år tillbaka.[8] Resolutionen rekommenderar att nationella myndigheter "avråder från att använda personnamn för att namnge platser under den personens livstid" och "i sina riktlinjer inkluderar tydliga krav på väntetiden som ska passera innan ett namn tas i bruk".[9] Bland de problem som kan uppstå när platser bär personnamn, särskilt under personens livstid, är att personen kan omvärderas, regeringar bytas ut och att fortsatta namnbyten inte är ovanliga.[9] United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN) arbetar med frågor om att namnge platser.[10]
Undernazitiden döptes många gator om efter ledande nazister, till exempelAdolf-Hitler-Strasse ellerAdolf-Hitler-Platz (med och utan bindestreck). Skyltarna togs ner efter krigsslutet 1945 och ersattes med det tidigare gatunamnet. I Östtyskland döptes många gator om efter ledandesocialister, bland annat Stalinallee som senare blevKarl-Marx-Allee. Efter 1989 har flera gator i det tidigareDDR återfått sina ursprungliga namn.
Från omkring 1970 har många gator fått namn efter motståndare till nazismen och personer som föll offer för naziregimen.[källa behövs] Till exempel Scheidemannstrasse och Tucholskystrasse.
I Sverige menarLantmäteriets ortnamnsfunktion att det är direkt olämpligt att levande personer får namnge gator och torg.[11][förtydliga] Trots FN:s rekommendationer är det inte ovanligt att gator i Sverige ändå får namn efter alldeles nyligen avlidna, eller till och med fortfarande levande, personer. Exempel ärOlof Palmes gata, Stockholm (1986),Benny Fredrikssons torg (2018), ochBörje Salmings gata (2022)[12].
Gatunamnsskyltar finns på husväggar eller som fristående skyltar på stolpar, oftast placerade vid vägkorsningar. Skyltarnas utformning och innehåll varierar, och ofta är detstaden ellerkommunen som beslutar om gatunamnsskyltarna.[13] Utöver namnet pågatan förekommer ibland husnummer för det aktuella gatuavsnittet ochkvarters- ellerstadsdelsnamn på skyltarna. På många håll i världen har gatorna mer än ett namn, eftersom området kan vara flerspråkigt, och då finns också flera namn på skyltarna.
![]() | ![]() |
IStockholms kommun är gatunamnsskyltar enhetliga; vita med svart text, gatunamnet står överst och under en horisontell linje finns husnummer med stor text och kvartersnamnet med lite mindre text. Stavningen sker alltid med stora begynnelsebokstäver om gatunamnet består av flera ord. På liknande sätt stavas kvartersnamnet med undantag för förkortningen av ordet "kvarter", det stavas med liten begynnelsebokstav och skrivskv., till exempelkv. Ugglan Större. IHuddinge kommun har gatunamnsskyltar utformats liknande Stockholms, dock saknas kvartersangivelse. IVisby innanförringmuren är gatunamnsskyltarna vita med svart text ifrakturstil för att harmoniera med bebyggelsen.Uppsala har kvar den klassiska utformningen av gatuskyltar; vit text på blå grund. Skylten är oftastemaljerad och anger även kvartersnamnet.
IBerlin är gatunamnsskyltar enhetlig vita med svart text. Det finns dock en liten skillnad i bokstävernastypsnitt mellan de gamlaöst- ochvästdelarna av Berlin. Har gatan fått sitt namn efter en känd person anges ofta en kort personbeskrivning på en tilläggsskylt. Till exempelMalschweg: "Adolf Malsch" Spandauer Stadtkämmerer † 1895".
Många tyska städer har gatunamnsskyltar med vit text på blå bakgrund, som bland annat iHamburg,München,Frankfurt ochKassel. I slutet av 1800-talet när flera tyska städer växte rasant fick nya stadsdelar teman på gatunamnen. T.ex. i Schöneberg i Berlin skapades Bayerischer Viertel med gatunamn efter bayerska orter.
ILondon är gatunamnsskyltar vanligtvis (men inte alltid) vita med svart text. Också, är gatunamnen vanligtvis i versaler. I centrala London, efter gatunamnet, finns i röd textpostområdet (postal area) av gatan. Stilen variera enligt området (borough). Till exempel: iCity of Westminster finns områdets namn i röd text under en horisontell linje nedan gatunamnet; när iKensington och Chelsea finns områdets namn i rödgotisk skrift ovanför gatunamnet. ICity of London finnsLondons stadsvapen bredvid gatunamnet, på skyltens vänster sida.
Många andra brittiska städer också har gatunamnsskyltar med svart text i versaler på vit bakgrund. I Storbritannien gatunamnsskyltar med gatunamn i gemener med stora begynnelsebokstäver är inte vanlig. I några brittiska distrikt medkommunvapen, finns vapnet på gatunamnsskyltarna.