Gasklocka används för att förvara stora mängder gasbränsle.Många gaser är giftiga.Skyddsmask kan ge ett visst skydd.
Gas är ett av de fyra huvudsakligaaggregationstillståndmateria kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingåendemolekylerna (och i vissa fallatomer) helt oberoende av de övriga. Ett ämne går vanligtvis frånfast tillflytande till gas och sedan vidare tillplasma när temperaturen ökar. I vissa fall kan dock ett ämne gå direkt från fast till gasfas; detta kallassublimation. Ett ämne i gasform upptar inte en bestämdvolym, utan expanderar (utvidgar sig) tills det fyllt tillgängligt utrymme.
Begreppet "gas" används ifysiken även om en mängdpartiklar som rör sig och endast växelverkar svagt med varandra, till exempelelektroner i en metallkropp ellerfotoner i ett hålrum.
Partiklarna i gaser interagerar endast slumpmässigt genom relativt sällsynta kollisioner. Partiklarna rör sig i slumpmässig riktning med hög hastighet. Fördelningen av hastigheter är slumpmässigt fördelad efterMaxwell-Boltzmannfördelningen. Gasfasen är därför ett helt oordnat tillstånd. På grund avtermodynamikens andra huvudsats kommer gaspartiklar omedelbartdiffundera för att homogent fylla det utrymme som ges dem, oberoende av form ellervolym.
Liksom vätskor och plasman är gaserfluider, med förmågan att flöda och avsaknad av tendenser att återgå till dess tidigare tillstånd efter deformation. De har dockviskositet, även om de till skillnad mot vätskor inte tar upp en fix volym utan fyller upp den behållare de placeras i. Den kinetiska energin per molekyl är större än för de fasta och flytande faserna, men lägre än för plasma. På grund av detta tenderar gasmolekyler att studsa mot ytan på de kärl de innesluts i samt mot varandra. Det är en vanlig missuppfattning att tro att dessa kollisioner är nödvändiga för att förklara tryck, när det i själva verket räcker med hastighetsfördelningen. Kollisionerna är i själva verket bara nödvändiga för att definiera Maxwell-Boltzmannfördelningen.
Gaspartiklar är vanligen väl separerade, till skillnad från vätskepartiklar. En större partikel (som till exempel flygandedamm) i en gas rör sig medBrownsk rörelse. Då nuvarandeteknologi knappt (eller inte alls) kan observera individuella gaspartiklar kan bara teoretiska beräkningar ge förslag på hur de kan tänkas röra sig, även om det inte är via brownsk rörelse, då sådan bygger på ett jämnt motstånd på grund avfriktion mot gaspartiklarna med vissa mer våldsamma kollisioner. En makroskopisk partikel (som vanligen består av flera miljoner eller miljarder atomer) har därför en "taggig" rörelse, även om den är långt från lika taggig som en individuell gaspartikels.
Inom kemin används symbolen (g) för att ange att ett ämne är i gasform. Tecknet sätts i samma teckengrad, i rak stil, tätt intill det ämne eller förening det tillhör: NH3(g) eller H2O(g).
.jpg)
