| Gaia | |
 Gaia | |
| Allmän information | |
|---|---|
| Status | Inaktiv |
| Organisation | ESA |
| NSSDC ID | 2013-074A[1] |
| Uppdragets varaktighet | 10,5 år |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Centre Spatial Guyanais ELS |
| Uppskjutning | 19 december2013, 09:12:14 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Sojuz ST-B |
| Omloppsbana | |
| Läge | Solen - Jorden L₂ |
| Omloppstid | 180 dagar |
| Apogeum | 707 000 km |
| Perigeum | 263 000 km |
| Rymdteleskopets egenskaper | |
| Diameter | 1,45 m × 0,5 m |
| Ljussamlande yta | 0,7 m² |
Gaia var ettrymdteleskop som utfördeastrometri. Det sköts upp avEuropeiska rymdorganisationen, ESA, 19 december 2013 till enLissajous-bana runt den andralagrangepunkten i sol-jord-systemet och började att samla in data vid mitten av 2014. Dess huvudsyfte var att kartläggaVintergatans historia och struktur. Man räknade med att Gaias bränsle skulle räcka cirka 5,5 år, men tack vare stabiltrymdväder och en smidig transport ut i rymden kunde observationstiden utsträckas till det dubbla, ända till 15 januari 2025.
Detta stycke har i allt väsentligt skrivits före uppskjutningen 2013.
Gaia skall under tiden 2014-2019 göra observationer som gör det möjligt att sammanställa enkatalog med data för ungefär ettusen miljoner (en miljard)stjärnor, ner tillapparent magnitud +20. Den förväntas också upptäcka tusentalsexoplaneter. Målsättningarna är:
Liksom förHipparcos är stegen frånrådata till slutdata extremt beräkningskrävande, och en slutlig katalog kommer inte att finnas tillgänglig förrän efter 2020. För varje stjärna får man dels extremt precisa astrometriska data, dels detaljerade fysikaliska egenskaper (luminositet,temperatur, kemisk sammansättning). Det övergripande vetenskapliga målet medGaia är att studeraVintergatans uppbyggnad och dynamik, och därigenom bättre kunna förstå dess ursprung och utveckling. Med en 5-årig tidsbas kan Gaia upptäcka många intressantaexoplaneter med långa omloppstider, och den extrema astrometriska precisionen kommer att ge motsvarande precisa banor för ett stort antal (mindre) kroppar isolsystemet. Även en del ljusstarka stjärnor i närbelägnagalaxer utanför Vintergatan kommer att observeras, liksom avlägsnakvasarer. Dessa senare tjänar som referenspunkter, eftersom deras egenrörelser i genomsnitt måste vara noll.
När observationerna upphörde i januari 2025 hade Gaia samlat in och skickat enorma mängder rådata till jorden. Efter behandling hos ESA har delar av materialet publicerats så att forskare i olika länder kunnat analysera det. Processandet hos ESA är mycket beräkningsintensivt, kräver alltså mycket datakraft. 2025 är mindre än en tredjedel av det insamlade materialet publicerat och tidigast 2030 räknar man med all data har släppts. Trots detta har redan många viktiga rön gjorts. Några exempel:
När observationerna hade avslutats, skickades en sista omgång data till jorden. Därefter vidtog tekniska tester av själva farkosten för att undersöka hur Gaia påverkats avmeteoriter ochsolstormar. Farkosten skickades sedan till en säker bana runt solen och stängdes ned 27 mars 2025.[2][3]
Wikimedia Commons har media som rörGaia (rymdteleskop).
| ||||||||||||||||||||||
