Gaffeln ingår oftast i ettmatbestick som används vid förtäring avmat eller som ett köksredskap vid servering och tillagning av mat. Gaffeln är huvudsakligen spridd iEuropa,Nordamerika ochSydamerika. IAsien harätpinnar använts mer flitigt, även om gafflar ökar i popularitet. Gaffeln har generellt två, tre eller fyraspetsar (kallas även tänder, klor, horn eller tenar)[1].
De äldsta gafflarna man har hittat upptäcktes i gamla kinesiska gravar. IRomarriket användes gafflar flitigt, och det finns många exempel på romerska gafflar på museer i Europa.[2]
Stekgafflar och förskärargafflar har en längre tradition än matgafflar.[3]
Gaffeln användes avantikens greker ochromare men etablerades iItalien på 1100-talet genom Bysantinska rikets hov. Gafflar blev populära bland furstehusen i Italien, på 1300-talet, och spred sig därifrån till andra länder. 1379 omtalas en gaffel första gången i Frankrike, där den förekommer i ett kungligt inventarium. Ännu på 1500-talet var dock bruket av gafflar inte allmänt brukade där, och användandet av gaffel var ett tacksamt ämne för satirer från tiden. I Storbritannien var gafflar under 1400- och 1500-talen en sällsynthet. I franska och skotska kloster förbjöds den som en lyxartikel.Andreas Vesalius berättar 1542 att gafflarna förekom i dagligt bruk i Italien. Under senare hälften av 1500-talet förekom den i Tyskland. Först från 1600-talets mitt var gaffeln i allmänt bruk bland Europas överklass.[4] Bland Sveriges allmoge blev gaffeln vanlig först på 1800-talet.[4]
Fram till 1700-talet hade gaffeln oftast två klor, under 1700-talet blev treklogaffeln modern, och senare blev gaffeln med fyra klor vanlig.[4] Tvåklogafflar levde dock kvar hos allmogen ännu vid mitten av 1800-talet.
Nordeuropa tog längre tid på sig att anpassa sig och börja använda gafflar, men på 1700-talet spred sig vanan även iStorbritannien, även om vissa påstår att gafflar var vanliga iFrankrike,England ochSverige redan i början av 1600-talet.[5][6]
Gaffelns växande popularitet fick tillverkare att utveckla ett otal specialvarianter. På 1800-talet blev gaffeln ett moderiktigtstatusföremål hos borgarskapet med en invecklad etikett för olika rätter.[7]
