Gülenrörelsen, (turkiska:Gülen hareketi), även känd somHizmet ellerCemaat, är en social och religiös rörelse med en nedtonad politisk profil.[1] Rörelsen ärsunniislamsk och stöderdemokrati som styrelseform.[2] Den finns främst iTurkiet men också i många andra länder. Rörelsens ledare varFethullah Gülen (1941–2024) från Turkiet som sedan 1999 bodde i exil iPennsylvania, men hans roll var oklar. Han såg sig själv snarast som inspiratör.[3]
Gülenrörelsen bedriver välgörenhetsorganisationer och humanitära hjälporganisationer som är transnationellt aktiva. Den ledande bland dem är denIstanbul-baserade Kimse Yok Mu Association (KYM). KYM har specialstatus hosFN-organetECOSOC.[4]
Det är svårt att veta antalet sympatisörer till rörelsen, eftersom man inte går in i den som medlem och den snarare utgör ett mera löst organiserat nätverk. Man har dock uppskattat sympatisörerna till flera miljoner, främst i Turkiet, men även i många andra länder.[källa behövs] Gülenisterna har etablerat många skolor, utöver i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har innehaft viktiga positioner i Turkiets polisväsende och rättsväsende.[5] Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder menar att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningenZaman liksom flera banker, tv-stationer och andra företag.[3][6]
Gülenörelsen samarbetade i början av 2000-talet med det blivande regeringspartietAKP. Båda rörelserna önskade större möjligheter för den enskilde att offentligt uttrycka sin religiösa tillhörighet i det strängtsekularistiska Turkiet.[3] Med tiden uppstod en allt djupare klyfta mellan gülenisterna och AKP. I mars 2016 tog den turkiska regeringen kontrollen överZamans redaktionslokaler. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående[7] konflikten mellanpresident Erdoğan och Gülen. Liknande åtgärder har även drabbat en av tv-stationerna. Efter militärens misslyckadekuppförsök i juli 2016 anklagades rörelsen för att ligga bakom detsamma, men utan att några konkreta bevis lades fram. Fethullah Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den.
Efter kuppförsöket har regeringen låtit stänga alla skolor som drevs av rörelsen. Många statsanställda har blivit avskedade efter misstänkt samröre med eller sympatier för Gülenrörelsen.
Rörelsen sägs varapacifistisk. Själva beskriver de sig som moderatislamistiska, teknikvänliga och toleranta men vill tona ner sitt politiska budskap. Fethullah Gülen menar attKoranen måste tolkas i ett sammanhang; och när sammanhanget ändras måste också tolkningen ändras.[3] De försöker samtidigt bevaraAtatürks stat, men beskrivs avkemalisterna som islamister.