| Göteborgsoperan | |
 | |
| Plats | Lilla Bommen,Göteborg |
|---|---|
| Högsta höjd | 32 meter |
| Byggstart | juni 1991 |
| Färdigställd | 30 september 1994 |
| Golvyta | 28 700 m² |
| Koordinater | 57°42′40″N11°57′51″Ö / 57.711111111111°N 11.964166666667°Ö /57.711111111111; 11.964166666667 |
 | |
Göteborgsoperan är ettoperahus vidLilla Bommen iGöteborg, påGöta älvssödra strand. Adressen ärChristina Nilssons Gata. Operahuset ligger vid Packhuskajen ungefär därLänscellfängelset låg tidigare. Göteborgsoperan drivs som ett bolag, vilket är helägt avVästra Götalandsregionen.
Med start den 30 september 1994 skedde invigningen av operan under tre kvällar i rad. Den officiella invigningsgalan var följande kväll i närvaro av det svenska kungaparet och inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte på operans stora scen förklarade kungarna "Gustav II Adolf", "Gustav III" ochCarl XVI Gustaf operahuset för invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen då operahuset hälsades välkommet till kajen av singudmor,hovsångerskanBirgit Nilsson.[1]
Rubriken på det stjärnspäckade programmet lödEn makalös invigning! Första kvällen samlades publiken tillDe tusen saxarnas afton, vilket skulle anknyta till "De tusen spadtagen" den 3 juni 1991, dagen då de första tusen spadtagen togs för operahuset. Kvällen därpå var det officiell invigningsgala, med närvaro av kungaparet och inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte uppe på scen förklarade kungCarl XVI Gustaf samt "Gustav II Adolf" och "Gustav III" operahuset invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen, då operahuset inlemmades i hamnmiljön och hälsades välkommen till kajen av singudmor,hovsångerskanBirgit Nilsson, som önskade "Göteborgsoperan dess lycka och framgång på de sköna konsternas outsinliga ocean".[1]
Markbrytningen för operabygget startade i juni1991 och byggnaden stod färdig i oktober1994 till en kostnad av 558 miljoner kronor. Beställare var Göteborgs Stad och finansiärer var: staten med 347 miljoner; kranskommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö med 63 miljoner; Göteborgs Stad med 28 miljoner; cirka 500 företag i regionen med 117 miljoner samt enskilda personer genom köp av grundplåtar med 3 miljoner. KonsortietOPERAtörerna ochSKANSKA VÄST AB-SIAB fungerade som totalentreprenörer ocharkitekt varLund & Valentin arkitekter. Resultatet blev en opera i världsklass med sittauditorium i klassisk stil och med 1 276 platser på parkett och balkong (cirka 1 300).[2] På operans repertoar finns föreställningar inomopera,balett ochmusikaler,konserter med mera.
Operan har måtten: 160 meter lång och 85 meter bred. Huset är 32 meter högt och har en golvareal på 28 700kvadratmeter. Huvudscenen har måtten 20x25 meter (500 kvadratmeter) med en scenöppning på 9 meter, samt två sidoscener (18x18 meter) och en bakscen (17x17 meter). Fyra stycken steglöst rörliga podier (15x14 meter) samt envridscen som är 14 meter idiameter, rörlig framåt/bakåt och i sidled. Stora scenen lyses upp av 1 000 spotlights med 250 automatiska färgväxlare (scrollers) samt 51 moving heads i den fasta riggen och 900 dimmers. Göteborgshumorn har kallat byggnaden för bland annat "Tenorasken", "Ackordcentralen" och "Kal-sången".[källa behövs]
Arkitekten,Jan Izikowitz, inspirerades av landskapet och han beskriver byggnaden som:
| ” | Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel. | „ |
Precis vid kajen mot Göta älv, där operan ligger, fanns på 1800-talet två byggnader i älven med bassänger. Det varSimskolorna som låg här mellan 1835 och 1850.[3]
Sedan starten 1994 fram till 2006 hade över 270 olika föreställningar satts upp på operan. Den allra första operauppsättningen varAniara,[4] följt avFigaros bröllop ochMadama Butterfly. Bland de många baletter som satts upp synsRomeo och Julia,Nötknäpparen ochVåroffer. Bland musikalerna märksKristina från Duvemåla,West Side Story,Les Miserables,Miss Saigon,Sound of Music,Cats,My Fair Lady,Mary Poppins,Guys and Dolls ochChess.
Bland de sångare som sjungit på Göteborgsoperan genom åren märks:
Även tillställningar somMelodifestivalen 2000 ochGuldbaggegalan har hållits här.
Göteborgsoperans Danskompani består av 38 dansare från hela världen som arbetar heltid på Göteborgsoperan. Det senaste decenniet har kompaniet gått från att dansa klassisk balett till att bli ett renodlat nutida danskompani.IsländskaKatrín Hall är konstnärlig ledare för kompaniet sedan 1 augusti 2016.[5]
Göteborgsoperans Vänner delar varje år stipendier till förtjänta medarbetare vid Göteborgsoperan. Här följer en förteckning på vilka artister och övriga medarbetare, som erhållit stipendium de senaste åren:[6]
År 1959 föreslog regissören vidGöteborgs stadsteater, Carl Johan Ström, att en nymusikteater skulle uppföras bredvid Stadsteatern på den tomt vidGötaplatsen där senare det nyaGöteborgs stadsbibliotek kom att förläggas. Musikteatern skulle därigenom få närhet till Stadsteatern ochGöteborgs konserthus. Ett förslag till en radikal ombyggnad av "Storan" (Stora teatern) presenterades 1962 av arkitektPer-Axel Ekholm på stadens uppdrag. Förslaget innebar att salongen utvidgades bakåt med cirka 230 nya platser, och en stor tillbyggnad för scenutrymmen motsvarande Storans halva volym projekterades i avvikande stil sydväst om teatern. Kostnaden beräknades till 19 miljoner kronor. KonserthusarkitektenNils Einar Eriksson lade 1963 fram ett originellt förslag till utbyggnad av konserthuset med en teatersalong för 1 300 platser västerut jämte scenutrymme och en enda sidoscen. Kostnaden beräknades då till 30 miljoner kronor. Förslaget, som avsågs vara en nära knytning mellan verksamheterna, avslogs som scentekniskt för djärvt.
På hösten 1964 beslöt Göteborgs Stads Fastighetskontor att byggnadsfirmanF O Peterson & Söner skulle få i uppdrag att i första hand bestämma den nya teaterbyggnadens volym, i andra hand gå igenom och värdera tänkbara alternativ till möjliga placeringar.
Man vaskade fram sexton, rimliga förslag:
Teatern projekterades för 1 200 åskådarpatser och 100 orkestermusiker. Golvytorna beräknades till 25 000kvadratmeter på tio olika plan och byggnadsvolymen till drygt 81 000kubikmeter. De huvudsakliga kriterierna utgjordes av: 1. Stadsbild och miljö 2. Kulturell referens 3. PR-värde 4. Kollektivtrafik 5. Parkering 6. Genomförbarhet.[29]
Den kostnadskrävande utredningen resulterade i att tre alternativ granskades närmare; 9, 10 och 11. Men man skriver också att "Förslaget Gamla Högskolan + kv. Visborg (9) med dess självklara avenyläge har emellertid ansetts såsom helt överlägset. De övriga två har i utredningens tycke båda en smak av kompromissalternativ, något som knappast kan vara förenligt med Göteborgs nya lyriska teater."[29]
Det hela mynnade ut i en rekommendation att välja "Gamla Högskolans tomt" (hörnet avNya Allén ochKungsportsavenyn) för själva salongen och hela Kv. Visborg söder därom till scenhuset. De båda delarna skulle sammanbyggas över Parkgatan, som därmed skulle passera genom byggnaden. Dåvarande fastighetsdirektörenOscar Hansson ville i stället förordaHeden.
Den 17 oktober 1968 beslöts att AB Göteborgs Lyriska Teater och Göteborgs Orkesterförening skulle slås samman och övertas av ett kommunägt bolag, Göteborgs Teater och Konsertaktiebolag.[30]
Efter några försök att placera teatern i sluttningen påGötaplatsen istället för Konsthallen eller att slås samman med Stadsteatern beslutade kommunfullmäktige 1967 att teatern skulle förläggas tillTrägårns norra del. Teatern skulle stå färdig 1974 och gamla "Storan" skulle leva vidare som extrascen för Musikteatern, Stadsteatern eller som ersättare för Folkteatern eller kombinationer häremellan. Kostnaden för nybyggnaden uppskattades till 40 miljoner kronor. En arkitekttävling utlystes, och vid tävlingstidens utgång den 10 oktober 1968 hade 102 tävlingsförslag inkommit från de fyra nordiska ländernas arkitekter. I maj 1969 beslutades attLund & Valentin arkitekter skulle rita den nya teatern. De politiska motsättningarna omöjliggjorde dock ett igångsättande av bygget. Byggkostnaden växte därefter från 40 miljoner kronor 1969 till 70 miljoner kronor 1973.
Ytterligare förslag till placering av en musikteater inkom; en tomt vidKorsvägen intillLiseberg, vilken tidigare stadsplanelagts för ett storhotell; en nybyggnad direkt ansluten till Storan och placerad tvärs över Vallgraven med huvudentrén motKungstorget; på Prippstomten vidStampen eller vidGamla Ullevi; en opera nere vidHamnen, exempelvis i slutet avÖstra Hamngatan; inom själva Lisebergsområdet på platsen för den nedbrända konserthallen.
Men Heden återkom ständigt i debatten. Huvudförslaget utmynnade i en överdäckning av Heden med alla trafikfunktioner i ett undre och parkytor i ett övre plan och teatern i det nordvästra hörnet. Övriga byggnader på Heden skulle successivt rivas. Teatern skulle här få den fria rymd den behövde och ett centralt läge med bästa tänkbara trafikförhållande. Huvudentrén skulle hamna iVasagatans förlängning och sceningångenen mot Parkgatan.[31]
När Göteborgs kommunpolitiker i slutet av 1970-talet ville bygga Göteborgsoperan för 100 miljoner startades en kampanj mot planerna. Många kända artister, exempelvisKent Andersson ochSven Wollter, engagerade sig i frågan och kampanjen samlade in 109 000 namnunderskrifter mot det planerade operabygget. Ett protestmöte påScandinavium samlade 7 200 personer, vilket torde vara det största inomhusmötet som hållits i Sverige sedanmetallstrejken 1945.[32]
De först kontakterna mellan staten och de västsvenska landstingen under 1983, visade att tanken på ett nytt teaterhus stöddes av alla. Ytterligare ett steg i processen togs när Göteborgs kommunfullmäktige den 28 februari 1985, med stor enighet beslutade att en ny teaterbyggnad skulle uppföras på platsen förGamla Ullevi. Entré och huvudfasad skulle ligga mot Parkgatan och bakom teatern skulle ett långsmalt parkeringshus byggas med plats för 800 bilar. Göteborgs kommunstyrelse beslutade den 20 februari 1985 att genomföra en förstudie som skulle klargöra innehåll, omfattning och utformning av ett nytt teaterhus, ett uppdrag som gick till Göteborgs Teater- och Konsertaktiebolag. En enig bedömningskommitté beslöt den 31 oktober 1986 att rekommenderaarkitektCarl Nyréns förslag som grund för projektering och utförande. Målsättningen var att musikteatern skulle invigas på hösten 1992.[33] Nyréns hus påminner mycket om det förslag som slutligen genomfördes och blev GöteborgsOperan.
| ||||||||||||||||||||||||||
